De offentliga finanserna måste stärkas efter coronakrisen

Revisionsverket har nu publicerat sin årliga rapport om övervakningen av finanspolitiken. Enligt rapporten stimulerade regeringens finanspolitik samhällsekonomin på ett ändamålsenligt sätt under coronaåret 2020. Det är ändå viktigt att utgiftsramarna för statsfinanserna följs i fortsättningen, så att förändringen i utgiftsnivån inte blir oförutsägbar.

Ekonomerna vid revisionsverkets finanspolitiska övervakning framhåller att finanspolitiken bör säkerställa att de offentliga finanserna stärks när situationen återgår till det normala. De konjunkturstimulerande åtgärderna som vidtogs 2021 har varit motiverade. Finanspolitiken som planerats för 2022 är å sin sida åtstramande jämfört med i år och ska ha en konjunkturutjämnande effekt.

Matthias Strifler, seniorekonom vid revisionsverket, betonar att konjunkturläget måste bedömas så mångsidigt som möjligt i den finanspolitiska beslutsprocessen och analysen.

”Enligt vår konjunkturindikator har ekonomin återhämtat sig nästan lika kraftigt i år som den kollapsade året innan. I det hänseendet har finanspolitiken varit lös i år, på basis av de uppgifter som nu finns tillgängliga”, säger Strifler.

Finanspolitiska regler möbleras om

Våren 2020 införde EU en undantagsklausul i den finanspolitiska regleringen som tillåter medlemsländerna att avvika från målen för de offentliga finanserna. På grund av undantagen i EU:s regelverk är också de nationella lagstadgade målen för de offentliga finanserna löst uppsatta för närvarande.

Målet att stoppa ökningen i den offentliga skuldkvoten, som också ingår i regeringens färdplan för hållbarhet, har i dagsläget större praktisk betydelse än de finanspolitiska lagstadgade reglerna. När undantagsförhållandena upphör, styr lagstiftningen åter stärkandet av landets offentliga finanser.

EU överväger för närvarande att ändra det finanspolitiska regelverket. Problemen med de nuvarande reglerna handlar bland annat om att de inte iakttagits tillräckligt väl, att de är komplicerade och att de har konjunkturförstärkande drag. 

”En reform av reglerna kan förändra många slutsatser, till exempel om huruvida den prognostiserade utvecklingen i Finlands skuldkvot uppfyller reglernas krav under det här decenniet. Reglerna har alltså en konkret betydelse även för Finland, i synnerhet nu när skuldkvoten har ökat, säger Leena Savolainen, ekonom vid revisionsverket.

Undantagsklausulen i EU:s finanspolitiska ramverk gäller till utgången av 2022. EU-kommissionen har som mål att man uppnår ett samförstånd om reglerna i god tid innan undantagsklausulen upphör att gälla. Europeiska finanspolitiska nämnden anser till och med att det vore skadligt att återgå till reglerna utan att ändra dem.

”EU-ländernas nätverk av finanspolitiska revisionsorgan, till vilket även revisionsverkets finanspolitiska övervakning hör, anser att det är viktigt med tydliga regler som har konstaterats fungera i praktiken. Reglerna borde stödja skuldhållbarheten”, säger Savolainen.

Läs den senaste publikationen: Rapport om övervakningen av finanspolitiken 2021.

Publikation om att ändra EU:s finanspolitiska ramverk som utarbetats av EU-ländernas nätverk av finanspolitiska revisionsorgan