Helsingfors universitet

Den finska välfärdsstaten lockar estniska invandrare

Jaa

Den starka nordiska välfärdsstaten lockar estniska invandrare till Finland – men inte för att utnyttja systemet, utan för att arbeta och delta i upprätthållandet av systemet.

Forskardoktor Rolle Alho. Foto: Christa Liukas/Helsingfors universitet
Forskardoktor Rolle Alho. Foto: Christa Liukas/Helsingfors universitet

Estniska invandrare i Finland strävar efter att vara fullvärdiga medlemmar av välfärdsstaten genom att vara goda arbetare och skattebetalare och genom att ta avstånd från andra invandrargrupper som de inte anser vara förtjänta av välfärdsstatens stöd.

– Estniska invandrare uppskattar den finska välfärdsstaten högt och jämför samhället med Estland där individen inte kan förvänta sig samma skydd av staten om man till exempel mister sitt jobb, säger forskardoktor Rolle Alho från Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet som tillsammans med universitetslektor Markku Sippola vid Tammerfors universitet undersökt hur estniska invandrare upplever den finska välfärdsstaten.

Omfattande av välfärdsstaten och avståndstagande från andra invandrargrupper

I undersökningen intervjuades 51 estniska invandrare i Finland. De intervjuades strävanden efter att bli fullvärdiga medlemmar i välfärdsstaten kommer å ena sidan fram genom positiva känslor gentemot välfärdsstatens institutioner och normer och å andra sidan genom avståndstagande från andra invandrargrupper som enligt dem inte tjänar sitt uppehälle genom arbete i Finland. Därmed är de enligt de intervjuade inte är lika ”förtjänta” av att ta del av välfärdstjänsterna.

– De estniska invandrarna poängterade starkt att de är goda arbetstagare och skattebetalare och därmed förtjänta medlemmar av välfärdsstaten, vilket enligt dem borde ställa dem i jämlik position med infödda finländare, säger Alho.

Avståndstagandet gentemot andra invandrargrupper framkom i vissa fall som rasistiska kommentarer om invandrare som enligt dem utnyttjar systemet.

– I dagens tillspetsade diskussion om invandring måste man komma ihåg att det är lättare för ester att smälta in i Finland och lära sig språket. Ester upplever inte rasism och diskriminering på samma sätt som många andra invandrargrupper och det fanns lite förståelse för orsakerna till att vissa invandragrupper oftare är arbetslösa och har svårare att integreras i samhället, säger Alho.

– Det finns spänningar och även rasism mellan olika invandrargrupper som tar distans från varandra. De försöker retoriskt positionera sig från andra grupper och göra sig viktiga. Det är säkert ett allmänmänskligt behov att föra fram sig själv.

Alho ser paralleller mellan de intervjuade esternas positionering i Finland och sverigefinländares positionering i Sverige där många sverigefinländare är aktiva inom Sverigedemokraterna och ställer sig på invandrarkritikernas sida.

– Det kan vara psykologiskt lättare att identifiera sig med majoritetsbefolkningen och ta avstånd från andra invandrargrupper.

Den nordiska välfärdsstaten jämförs med ett nyliberalt ekonomiskt system

Estland och Finland representerar två väldigt olika typer av välfärdssamhällen. Ester är den största icke-nationella befolkningsgruppen i Finland och Finland är också det största mottagarlandet för estnisk migration. Estnisk invandring till Finland är främst arbetsrelaterad på grund av högre löner och bättre arbetsförhållanden i Finland.

En annan orsak till den estniska invandringen i Finland är att den estniska nyliberala ekonomiska modellen är mycket utsatt för ekonomiska fluktuationer. Detta i kombination med ett svagt socialt skydd från statens sida lämnar estniska arbetstagare i en mycket sårbar situation under ekonomiska recessioner. Därför ter sig Finland som ett attraktivt alternativ för estniska arbetare som kämpar med låga löner och svagt välfärdsskydd. Samtidigt är många sektorer på den finska arbetsmarknaden beroende av invandrad arbetskraft. Också den geografiska och språkliga närheten och fri rörlighet underlättar invandringen.

– Vi hävdar att det främsta motivet för estniska invandrare att komma till Finland är att bli fullvärdiga medlemmar av välfärdssamhället. Genom att arbeta och betala skatt får arbetstagarna också ett skydd av välfärdsstaten.

– Vi vill dock poängtera att även om esterna uppskattar det skydd som den finska välfärdsstaten erbjuder, finns det inget som tyder på en strävan efter så kallad välfärdsturism, eftersom de relativt höga lönerna och arbetsmöjligheterna i Finland – inte välfärdsstatens skydd – är de huvudsakliga orsakerna till invandringen, säger Alho.

Med välfärdsturism menas icke-arbetsbaserad invandring med avsikten att utnyttja välfärdssystemet.

Välfärdsstaten motiverar till deltagande

I den politiska debatten framställs ofta invandrarnas tillgång till välfärdsstaten som ett hot mot välfärdsstatens hållbarhet. I detta fall verkar tillgången till den generösa finska välfärdsstaten tvärtemot öka invandrarnas motivation att delta i den finska arbetsmarknaden. Esterna föredrar Finland för att deras levnadsstandard i Finland inte är direkt beroende av marknadskrafterna som i det nyliberala Estland.

– Vi drar slutsatsen att esternas vilja att omfatta den finska välfärdsstaten förklaras genom deras erfarenhet av att välfärdsstaten skyddar individen mot risker.

Trots att den finländska välfärdsstaten också utsatts för nyliberala strömningar med avsikt att minska på välfärdsstatens storlek är den finländska välfärdsstaten jämförelsevis generös och alltomfattande i europeisk och inte minst i global kontext.

Det finns ett växande akademiskt intresse för relationen mellan välfärdsstaten och migration. Mycket av den tidigare forskningen fokuserar på skärningspunkten mellan invandring och olika välfärdsregimer. Det har dock inte gjorts så mycket forskning som belyser invandrarnas subjektiva förståelser och upplevelser av välfärdsstaten. Genom sin undersökning vill Alho och Sippola bidra till forskningsområdet genom att fokusera på estniska invandrares förståelse av välfärdsstaten.

Forskningsartikeln Estonian Migrants’ Aspiration for Social Citizenship in Finland: Embracing the Finnish Welfare State and Distancing from the ’Non-Deserving’ (Rolle Alho, Markku Sippola) har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of International Migration and Integration.

Tilläggsuppgifter:

Forskardoktor, PD Rolle Alho
+35840 7204 121
rolle.alho@helsinki.fi
@rolle_alho

Avainsanat

Yhteyshenkilöt

Christa Liukas
kommunikatör
050 317 5791
christa.liukas@helsinki.fi
@christaliukas

Kuvat

Forskardoktor Rolle Alho. Foto: Christa Liukas/Helsingfors universitet
Forskardoktor Rolle Alho. Foto: Christa Liukas/Helsingfors universitet
Lataa

Linkit

Tietoja julkaisijasta

Helsingfors universitet
Helsingfors universitet
PB 3
00014 Helsingfors universitet

+358 2941 911 (växel)http://www.helsinki.fi/

Helsingfors universitet är Finlands äldsta och största universitet, en internationell akademisk gemenskap med 40 000 studerande och forskare. På de internationella rankinglistorna placerar sig Helsingfors universitet i regel bland de 100 bästa universiteten. Universitetet grundades 1640.

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat mediatiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Helsingfors universitet

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki STT Infossa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme