Den nordiska migrationskonferensen påminner om rasismens långa historia – ”Rasismen har på många sätt inkorporerats som en del av det finländska samhället och dess strukturer”

Konferensens tema är förhållningen till migration över nationsgränserna och rasifierade minoriteter i de nordiska länderna där man blivit van vid att beskriva sig som kulturellt homogena välfärdsstater med en stark strävan till att minska ojämlikhet. Suvi Keskinen, som är professor i etniska relationer vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet och en av konferensens arrangörer, konstaterar att den rådande nationella berättelsen i Finland såväl som i de andra nordiska länderna länge har förbisett kolonialismens och rasismens historia.

”I Norden har man velat se den egna historien som separat från den europeiska historien och betonat en tradition av jämlikhet och samförstånd. I Finland har den nationella berättelsen fokuserats på krig och ett litet lands kamp för självständighet, medan statens aktiva assimilationspolitik, liksom minoriteters och ursprungsfolks historia försummats. Rasismens historia har inte getts erkännande, utan snarare har rasismen tolkats som ett fenomen kopplat till senare invandring och framväxten av den radikala högern. Rasismen har dock på många sätt inkorporerats i det finländska samhället och dess strukturer”, sammanfattar Keskinen.

Under konferensens många föreläsningar och sessioner kommer man att behandla de sätt på vilka rasismen upprätthålls, men också fokusera på hur den praxis som upprätthåller ojämlikheten kunde ändras.

”Invandrare, ursprungsfolk och rasifierade minoriteters synvinklar kan ändra bilden av de nordiska samhällena och erbjuda alternativ till nuläget. Förutom vetenskapen kan även konsten hjälpa att finna sätt att förstå andras erfarenheter och skapa nya gemenskaper i samhällen i förändring”, påpekar Sepideh Rahaa som är konstnär och forskare vid Aalto-universitetet.

Hon har lagt ihop ett digert konstprogram för konferensen och leder också en paneldiskussion där konstens möjligheter att rasera koloniala och rasistiska föreställningar behandlas. Video- och filmkonstnär Marja Helander beskriver i sin konst förenandet av den samiska och den finländska kulturen och sin egen identitet i gränslandet mellan dessa två kulturer.

En av konferensens keynote-föreläsare, professor Eduardo Bonilla-Silva från Duke University i USA, är en av de främsta forskarna inom rasismforskning just nu. Han forskar i vilka faktorer som gör rasismen systematisk och upprepad, och använder det amerikanska samhället präglat av Covid 19-pandemin och Black Lives Matter-demonstrationer som exempel.

”Ofta tänker man att USA har ett särskilt svårt rasismproblem. Problemet angår dock till lika stor grad de europeiska länderna, för de utvecklade den moderna rasismen genom det koloniala systemet”, påpekar Bonilla-Silva. Han betonar att de moderna västerländska samhällena och deras kulturer bygger på detta arv.

Professor emeritus Gloria Wekker från universitetet i Utrecht ser den nederländska kulturen präglad av en ”vit oskuldsfullhet”, med vilken hon avser okunskap och nonchalans gentemot kolonialismens och rasismens mångskiftande inflytande på dagens samhällen. Wekker betonar behovet av att ifrågasätta sådana här tänkesätt då man söker rättvisa sätt att leva i mångkulturella samhällen.

Konferensen anordnas av de vetenskapliga samfunden Nordic Migration Research och ETMU (Etnisten suhteiden ja kansainvälisten muuttoliikkeiden tutkimuksen seura), Migrationsinstitutet och CEREN-forskningsinstitutet vid Helsingfors Universitet.