Rikosseuraamuslaitos (RISE) - Brottspåföljdsmyndigheten

Det finns skillnader i hur väl man känner till samhällspåföljderna - Myndigheternas medvetenhet om alternativen inom samhällspåföljderna bör ökas

Dela

I undersökningen kartlades regionala skillnader när det gäller påföljderna, likabehandling och vad myndighetsprocessen får för konsekvenser när det gäller användning av samhällspåföljderna. Bakgrunden till studien var en kraftig minskning i antalet påförda samhällstjänster, en mindre än förväntad användbarhet av övervakningsstraffet och regionala skillnader som konstaterats i användningen av de undersökta samhällspåföljderna under de senaste tio åren.

Brottspåföljdsmyndigheten har nu publicerat rapporten om studien som Jukka Leinonen, Henrik Linderborg och Janne Vepsäläinen genomfört och som gäller praxis för utdömande och verkställighet av påföljderna, hur pass väl praxis stämmer överens med syften med lagen och hur väl likabehandlingen förverkligas i påföljdssystemet. I undersökningen utreddes även hur myndighetsprocessen fungerar och hur jämlik den är samt vilka metoder som kunde användas för att öka användningen av samhällstjänst och övervakningsstraff.

Undersökningen ger vid handen att antalet domar till samhällstjänst har minskat, vilket beror på att antalet grova rattfyllerier som kommit till myndigheternas kännedom har gått ner och det skett en ändring i domarna för grovt rattfylleri. Domstolarnas linje är nu på det hela taget lindrigare och resulterar oftare i villkorliga domar.

Den ringa användningen av övervakningsstraff beror på att denna påföljd endast kan användas som ett alternativ till ovillkorligt fängelse i under sex månader. Användningen begränsas dessutom av att det faktum att samhällspåföljden förutsätter drogfrihet samtidigt som flera åtalade har en missbruksbakgrund. Felaktiga uppfattningar tyder på att man vid åtalsprövningen eller i de instanser som ansvarar för utdömande av påföljd inte känner till övervakningsstraffet och dess innehåll tillräckligt väl. Övervakningsstraff lämpar sig för närvarande dåligt för längre straff och längre samhällstjänster som blivit avbrutna.

– Det är lätt hänt att någon påföljdsutredning inte begärs in av åklagar- eller domstolsinstanser om åklagaren eller domaren själv bedömer att den åtalade inte lämpar sig för samhällspåföljder, exempelvis på grund av missbruksproblematik som kommit fram i samband med tidigare kriminalitet, även om övriga förutsättningar är uppfyllda. Emellertid har lämplighetsbedömningen i lagen ålagts enbart Brottspåföljdsmyndigheten och bör inte utelämnas i myndighetsprocessen när det gäller att döma till samhällspåföljder genom att konstatera att den åtalade inte lämpar sig för samhällspåföljder, till exempel med hänvisning till missbruksproblem, menar Leinonen.

Ökade kunskaper om samhällspåföljderna behövs på myndigheterna

Tyngdpunkten i samhällspåföljderna ligger på ett rehabiliterande och individuellt förhållningssätt, vilket gör att det rimmar illa med ett synsätt som går ut på att skärpa straffen.

– Påföljdssystemet baserar sig på tanken om en stegvis skärpt straffmodell, där samhällspåföljderna å ena sidan har till uppgift att fungera som en sista varning innan ovillkorligt fängelse, och å andra sidan att skapa incitament för ett effektivt ingripande i den åtalades individuella problem och vid behov för rehabilitering. Samhällstjänst som döms ut som kompletterande straff till villkorligt fängelse skapar ett sådant incitament och gör det möjligt att stoppa brottsspiralen i tid, men å andra sidan upplevs ett kompletterande straff som en straffskärpande faktor, säger Leinonen.

I forskningsrapporten ingår flera åtgärdsförslag som gåt ut på att effektivisera användningen av samhällspåföljder och öka likabehandlingen när det gäller deras användning i brottspåföljdssystemet.

Leinonen och Linderborg anser att man i första hand bör effektivisera användningen av samhällspåföljder genom att öka kunskaperna hos de väsentliga myndigheterna om alternativen inom, innehållet i och effekterna av samhällspåföljderna, genom att tillhandahålla uppdaterad och forskningsbaserad utbildning.

– En effektivare användning av samhällspåföljder förutsätter att individbaserade betraktelsesätt, alltså sådana som utgår från förövaren, beaktas i större utsträckning i den finländska straffrätten som i huvudsak grundar sig på gärningsbaserat straffrättsligt tänkande. Detta förutsätter att de centrala aktörerna inom straffrätten, såsom polisen, brottspåföljdanställda, åklagarna och domarna, får ett nytt tänkesätt och en effektivare inbördes kommunikation i frågor som gäller utdömande av samhällspåföljder. Också lagstiftningen bör ändras så att de nuvarande gränser som gäller domarnas längd och inbördes jämförbarhet i förhållande till fängelse, övervakningsstraff, samhällstjänst utdömd i tilläggspåföljd och samhällstjänst som huvudpåföljd blir mer flexibla, funderar Linderborg.

Undersökningen finns att läsa på Brottspåföljdsmyndighetens webbplats https://www.rikosseuraamus.fi/fi/index/ajankohtaista/julkaisut/risenjulkaisusarja.html (på finska)

För mer information kontakta
Jukka Leinonen
+358 45 330 2201

Henrik Linderborg, specialforskare, Brottspåföljdsmyndigheten
+358 50 402 6652, henrik.linderborg@om.fi

Nyckelord

Bilder

Om

Rikosseuraamuslaitos (RISE) - Brottspåföljdsmyndigheten
Rikosseuraamuslaitos (RISE) - Brottspåföljdsmyndigheten
Lintulahdenkatu 5
00530 HELSINKI

029 56 88500http://www.rikosseuraamus.fi

Rikosseuraamuslaitos on oikeusministeriön alaisuudessa toimiva vankeusrangaistusten ja yhdyskuntaseuraamusten täytäntöönpanoviranomainen. Rikosseuraamuslaitoksen tavoitteena on omalta osaltaan ehkäistä uusintarikollisuutta ja lisätä yhteiskunnan turvallisuutta.


Följ Rikosseuraamuslaitos (RISE) - Brottspåföljdsmyndigheten

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Rikosseuraamuslaitos (RISE) - Brottspåföljdsmyndigheten

Yhdyskuntaseuraamusten tunnettuudessa on eroja - Viranomaisten tietämystä yhdyskuntaseuraamusten vaihtoehdoista olisi lisättävä31.8.2020 14:34:05 EESTTiedote

Tutkimuksessa kartoitettiin seuraamusten alueellisia eroja, yhdenvertaisuutta ja viranomaisprosessin vaikutuksia yhdyskuntaseuraamusten käyttöön. Selvityksen taustalla oli yhdyskuntapalvelurangaistusten määrän voimakas lasku, valvontarangaistusten ennustettua heikompi käytettävyys ja tutkittujen yhdyskuntaseuraamusten käytössä havaitut alueelliset erot kuluneen 10 vuoden aikana.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum