”Det här samtalet glömmer jag aldrig” – Stort behov av kristelefonen också under julen
Behovet av hjälp är ständigt, varje dag dygnet runt. För alla är inte julen ett välkommet avbrott i vardagen och en glad familjefest. Julens ankomst för med sig också saker som är svåra eller skapar ångest, och många ringer till kristelefonen för att prata om dem.
- Uppringarna berättar om prestationskrav i samband med julen. Man börjar stressa för julen redan flera veckor i förväg – man oroar sig för arrangemangen, anskaffningen av julklappar och den sociala pressen. Också ensamhet är ett ämne som framkommer bland annat när uppringaren nyligen har blivit änka eller änkling och det känns svårt med en jul utan partnern, säger Susanna Winter, chef för kristelefonverksamheten.
I samtalen till kristelefonen framkommer också den svåra situationen inom mentalvården och andra social- och hälsovårdstjänster. Uppringare berättar att den jourhavande är den första personen som de har kunnat tala med om sina problem. Många ringer till kristelefonen också då nästa möte med uppringarens vårdande instans ligger flera veckor framåt i tiden.
Ett enda samtal kan hjälpa
Nästan alla uppringare upplever att samtalet till kristelefonen hjälpte dem. Vid samtalets slut ger 98 procent av uppringarna positiv respons. När det gäller samtal där den jourhavande uppskattade att samtalet varit särskilt nyttigt för uppringaren berättar 28 procent av uppringarna att de blev bemötta och att de mådde bättre, och 15 procent berättar att de kände sig lugnare. Över 10 procent säger att de ska vidta åtgärder för att lösa sin situation. Många får också tröst i sorgen och nya infallsvinklar på sin situation.
En del uppringare var självdestruktiva men kom tack vare samtalet på andra tankar. Under år 2022 sade 1930 uppringare vid samtalets slut att de inte tänker skada sig eller begå självmord.
- Uppringare berättar till exempel att blotta kontakten fick oron eller ångesten att minska. De får nya krafter och hopp. Vissa berättar att samtalet räddade deras eget eller en annan persons liv. Många berättar att de efter samtalet kunde andas igen och lugna sig. En uppringare konstaterade: ”Det här samtalet glömmer jag aldrig”, berättar Winter.
MIELI rf:s kristelefonlinje på finska svarar dygnet runt under hela julhelgen.
Chatten Solmussa är öppen måndag till torsdag kl. 15–19 . Kristelefonen svarar på vardagar under julen också på svenska, arabiska, engelska, ukrainska och ryska. Linjerna är öppna enligt de vanliga tidtabellerna.
Ytterligare information om kristelefonen samt öppettider finns på mieli.fi/kristelefon.
Nyckelord
Kontakter
På svenska:
MIELI Psykisk hälsa Österbotten rf, direktör Anne Salovaara-Kero, tfn 044 0602660, anne.salovaara-kero@pohjanmaankriisikeskus.fi
På finska:
MIELI Psykisk Hälsa Finland rf, kristelefonverksamhetens chef Susanna Winter, tfn 040 587 5197, susanna.winter@mieli.fi (19-21.12 och 23.12)
Krisjourhavande Juha Turpeinen, juha.turpeinen@mieli.fi (24.12 kl. 15-21)
Om
MIELI Suomen Mielenterveys ry tekee työtä mielenterveyden edistämiseksi ja ongelmien ehkäisemiseksi. MIELI ry puolustaa kaikkien yhtäläistä oikeutta hyvään mielenterveyteen. Järjestö koordinoi valtakunnallisen kriisikeskusverkoston toimintaa sekä edistää lasten, nuorten, työikäisten ja ikääntyneiden mielenterveyttä ja mielen hyvinvointia.
Följ MIELI Suomen Mielenterveys ry
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från MIELI Suomen Mielenterveys ry
Suru voi vaikuttaa myös kehollisesti22.4.2024 14:46:10 EEST | Tiedote
Torstaina alkava Surukonferenssi käsittelee elämää läheisen kuoleman jälkeen. Ensimmäistä kertaa konferenssissa keskustellaan laajemmin myös surun kehollisista vaikutuksista.
Kehysriihen päätökset romuttavat järjestöjen auttamistyön17.4.2024 18:00:00 EEST | Tiedote
Suomalaisen terveyden ja hyvinvoinnin yksi tukijalka, järjestöjen ennaltaehkäisevä työ ja matalan kynnyksen auttaminen, on vakavasti uhattuna. Kehysriihen päätös leikata jopa kolmannes sosiaali- ja terveysjärjestöjen avustuksista tarkoittaa useiden toimintojen lakkauttamista eli useiden avun tarpeessa olevien ryhmien tuen loppumista. Myös MIELI ry:n kyky vahvistaa mielenterveyttä ja tarjota kriisiapua tulee päätöksen myötä heikkenemään.
Järjestöjen valtionavustusten leikkaaminen olisi taloudellisesti lyhytnäköistä11.4.2024 08:01:16 EEST | Tiedote
Järjestöjen toimintaedellytysten murentaminen olisi erittäin lyhytnäköistä tilanteessa, jossa kaikkien väestöryhmien - lasten, nuorten, työikäisten ja ikääntyneiden - psyykkinen kriisinkestävyys on koetuksella. Järjestöt osallistuvat taloustalkoisiin tehokkaammin jatkamalla auttamistyötään kuin supistamalla toimintaansa.
Järjestöjen valtionavustusten leikkaaminen olisi taloudellisesti lyhytnäköistä11.4.2024 07:51:31 EEST | Tiedote
Järjestöjen toimintaedellytysten murentaminen olisi erittäin lyhytnäköistä tilanteessa, jossa kaikkien väestöryhmien - lasten, nuorten, työikäisten ja ikääntyneiden - psyykkinen kriisinkestävyys on koetuksella. Järjestöt osallistuvat taloustalkoisiin tehokkaammin jatkamalla auttamistyötään kuin supistamalla toimintaansa.
Den psykiska hälsan bland personer bosatta i Finland har försvagats också efter coronapandemin3.4.2024 06:00:00 EEST | Tiedote
En femtedel av finländarna i arbetsför ålder känner av betydande psykisk belastning. Mest belastade är personer i åldern 20 – 39 år. Dessutom har stressnivåerna stigit i alla befolkningsgrupper. Den försvagade psykiska hälsan syns i MIELI rf:s krishjälp.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum