Det satsades 18,9 miljarder euro på inlärning i Finland i fjol – med vilka pengar?

Utredningens resultat visar att sammanlagt 18,9 miljarder euro satsades på livslångt lärande i Finland i fjol. På en internationell skala är Finlands utbildningsinvesteringar bland de största, andelen offentlig finansiering likaså. Statens och kommunernas andelar av helhetssumman var 15,5 miljarder euro, dvs. mer än 80 procent, och den privata sektorn stod för den resterande summan, 3,4 miljarder euro.

Den största delen av pengarna, dvs. 16,6 miljarder euro, bestod av utbildningens kostnader och 2,3 miljarder euro bestod av bistånd till dem som lär sig.

”Utbildning är en av Finlands välkända styrkor, och det syns till exempel i våra goda resultat i PISA-undersökningarna som mäter kunskaper hos unga. I fortsättningen kommer behovet för ny information och nya kunskaper att framhävas också under arbetskarriären, eftersom digitaliseringen och artificiell intelligens förändrar både verksamhetssätten och arbetets innehåll. Det är viktigt att förtydliga metoderna för livslång inlärning och finansieringen av dem, både med tanke på Finlands konkurrenskraft och Finlands välmående", betonar Sitras projektledare Helena Mustikainen.

Den offentliga finansieringen har betoning på utbildningen av barn och unga

Mer än 80 procent av de offentliga medlen styrdes till dagvård, förskoleutbildning och grundskolor via kommunerna. Kommunerna satsade själva 7,2 miljarder euro på dessa i fjol. Dessutom fick kommunerna statliga anslag för grundutbildning.

Hos statsrådet är det fyra olika ministerier som förvaltar utbildningens penningkista. Utbildnings- och kulturministeriet (4,5 miljarder euro) styr anslag till högskolor, andra stadiets utbildning och vuxenutbildning, medan finansministeriet (3,5 miljarder euro) finansierar grundutbildningen som en del av den statliga andelen som beviljas åt kommunerna för grundläggande tjänster. Anslag för utbildning ingår också i arbets- och näringsministeriets och social- och hälsovårdsministeriets budget.

Under arbetskarriären betalar arbetsgivaren eller den studerande för utbildningen

Utanför det offentligt finansierade systemet är finansieringen utspridd, och det är inte lätt att forma en helhetsuppfattning om läget. Privata aktörer kan vara antingen organisationer eller personer.

Just nu står företagen för största delen av kostnaderna som har att göra med utbildning under arbetskarriären. Företagens utbildningsinvesteringar har uppskattats uppgå till cirka en miljard euro, men det är sannolikt att summan i verkligheten är större än så. Personalutbildning som sker under arbetstid och betalas av arbetsgivaren är för de flesta finländare den viktigaste formen av utbildning under arbetskarriären.

”Om det är fråga om något annat än personalutbildning är det oftast den studerande själv som betalar för utbildning under arbetskarriären. Inlärarnas egna satsningar på utbildning är ofta betydande i form av deltagaravgifter och materialkostnader", konstaterar ledande expert Sinimaaria Ranki vid Sitra.

Cirka 2,5 miljoner personer hör till arbetskraften i Finland, och i Statistikcentralens undersökning om vuxenutbildning uppgav nästan hälften av dem, 1,2 miljoner, att de deltagit i vuxenutbildning som har att göra med arbete eller yrke år 2017.

Stöd för sysselsättning oftast anknutna till inkomsten

Det finns många olika bidrag som kan beviljas för studerande i olika livssituationer, allt från studiestöd till stipendium och från vuxenutbildningsstöd till alterneringsersättning. De offentliga stöden för inlärare kommer via FPA, Utbildningsfonden, arbetslöshetskassor, arbetspensionsföretag och försäkringsföretag.

”Att ha egen inkomst är den bästa försäkringen en inlärare i arbetslivet kan ha, eftersom stöd och ersättningar som har att göra med utbildningen oftast är anknutna till inkomsten. Den bärande tanken med bidragen verkar vara att personen har en jämn eller uppåtsluttande karriär med tanke på inkomstnivån, och avbrotten är endast tillfälliga”, säger Ranki.

Utredningen gör det möjligt att göra intressanta jämförelser. Utbildningen för barn och unga får tre gånger så mycket pengar som utbildning under arbetskarriären. Om man däremot betraktar människans livscykel, är arbetskarriären ofta dubbelt så lång som studietiden i sin helhet i enlighet med utbildningssystemet.

Med vilka pengar?-utredningen grundar sig på statistiska uppgifter från 2017, och om de inte fanns tillgängliga användes motsvarande uppgifter från år 2016. I det livslånga lärandets anda har vi uppmärksammat olika stadier från utbildning från förskolor till högskolor och också utbildning och inskolning som sker efter det. Vi har haft fokus på att utveckla sådana kunskaper som vi kan stöda finansiellt.

Utredningen har utförts som en del av förberedelserna för Sitras projekt Kompetensens tid. Projektet kör i gång i oktober och målet är att stöda samhälleliga aktörer och främja diskussion om det livslånga lärandets utveckling i Finland.

Mer information:

Sinimaaria Ranki, ledande expert, Sitra
tfn 0294 618 467, sinimaaria.ranki@sitra.fi

Helena Mustikainen, projektledare, Kompetensens tid, Sitra
tfn 0294 618 225, helena.mustikainen@sitra.fi

Taru Keltanen, expert, kommunikation, Sitra
tfn 040 674 3246, taru.keltanen@sitra.fi