Kommunförbundet informerar
15.11.2018
Får publiceras genast

Direktörerna för de 23 största städerna och Kommunförbundet: Arbetsfördelningen mellan staten och kommunerna i finansieringen av trafikinfrastrukturen bör vara tydlig

Det har framställts önskemål om att kommunerna ska delta i statens trafikinfrastrukturprojekt med en allt större finansieringsandel. Finlands 23 största städer och Kommunförbundet är i sitt gemensamma ställningstagande för principen om att ”den som drar nytta betalar”.

Städernas ledare och Kommunförbundet anser det vara befogat att staten i allt större utsträckning deltar i stadsregionernas investeringar i ett hållbart trafiksystem och i finansieringen av kollektivtrafiken.

Kommunernas andel av den totala finansieringen av trafikledshållningen i Finland är cirka 45 procent. De stora städerna sköter i praktiken helt själv finansieringen av sin kollektivtrafik. Huvudstadsregionens städer betalar till exempel mer än 300 miljoner euro för kollektivtrafiken och får 5 miljoner euro stöd av staten, säger Vandas stadsdirektör Ritva Viljanen.

– Den riksomfattande trafiksystemplanen bör beredas i samarbete med kommunerna och statens budget för trafikinfrastruktur bör ökas och finansieringsmodellerna bör göras mångsidigare. Inkomsterna från särskilda skatter från vägtrafiken tillfaller inte kommunerna, vilket man ska hålla i minnet då man överväger förslagen om utökade finansieringsandelar för städerna i statens infrastrukturprojekt, säger Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Reina.

Städerna har ansetts dra nytta av statliga infrastrukturprojekt genom att de växer och får mer fastighetsskatteinkomster och utvecklingskostnadsersättningar för ändringar i markanvändningen. Städernas ledare och Kommunförbundet anser att det i statens beredning av ärendet syns en ambition att få ta del av dessa inkomster.

– De stora städernas förmåga att skapa förutsättningar för nya arbetsplatser och innovationer måste tryggas. Statens krympande anslag för nödvändiga investeringar i trafiknätet är inte godtagbara, säger Ritva Viljanen.

De föreslagna ändringarna är i strid med målen för stadspolitiken

Städerna och Kommunförbundet motsätter sig tanken att staten kunde komma med i markanvändningsavtalen på så sätt att en del av avtalsersättningen skulle gå till finansieringen av nationell infrastruktur.

Sådana ändringar i det nuvarande förfarandet skulle vara i strid med stadspolitikens mål. Om städerna och kommunerna förväntas delta med en större andel i statens infrastrukturprojekt skulle det innebära mindre resurser för städernas infrastruktur och service.

Städerna motsätter sig också tanken om att staten ens indirekt skulle få ta del av fastighetsskatten. Städernas tillväxt i allmänhet, som leder till värdestegring, samt en eventuell ökning av fastighetsskatteinkomsterna är en viktig del av den finansieringsbas med vilken städerna tillhandahåller service och investerar i stadsutveckling.

”Statens ena hand vet inte vad den andra gör”

Staten offentliggjorde nyligen ett eget stadsprogram, men städerna och Kommunförbundet påpekar att de ändringar som är under beredning i de ekonomiska förhållandena mellan kommunerna och staten på många sätt betyder en försämring för stadsutvecklingen. Den ena handen vet inte vad den andra gör, sägs det i ställningstagandet.

Alternativa finansieringsmodeller är användbara när de bygger helt på frivillighet mellan avtalsparterna, till exempel i stora trafikinvesteringar eller inom ramen för avtal om markanvändning, boende och trafik, såsom man gjort hittills. Samhällsekonomisk lönsamhet och gemensamma mål bör vara grunden för realiseringen av riksomfattande infrastrukturprojekt och för den ordning i vilken de genomförs.

Kommunerna och städerna bör inte ställas mot varandra. Behovsprövningen och prioritetsordningen får inte grunda sig på huruvida kommunerna deltar i finansieringen av projekten. Metoderna för bedömning av konsekvenserna av investeringsprojekt behöver breddas till sitt innehåll så att de bättre stöder beslutsfattandet.

Finlands 23 största städer deltar i Kommunförbundets stadspolitiska arbetsgrupp. Arbetsgruppen följer frågor som är aktuella för städernas utveckling och tar ur städernas perspektiv ställning till ärenden som kommer upp i beslutsfattandet inom staten och inom Kommunförbundet.
Bilaga: Kommunförbundets stadspolitiska arbetsgrupps ställningstagande: städernas andel i finansieringen av statliga infrastrukturprojekt (på finska)

Närmare upplysningar:
Timo Reina, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet, tfn 040 5558458
Ritva Viljanen, stadsdirektör i Vanda, tfn 09 839 22101
Kauko Aronen, stadsforskningschef vid Kommunförbundet, tfn 050 557 0578
Johanna Vilkuna, sakkunnig i trafik vid Kommunförbundet, tfn 040 869 7836

Stadsdirektörer som deltar i ställningstagandet (Kommunförbundets stadspolitiska arbetsgrupp)
Jukka Mäkelä, stadsdirektör, Esbo stad
Jan Vapaavuori, borgmästare, Helsingfors stad
Timo Kenakkala, stadsdirektör, Tavastehus stad
Kari Karjalainen, stadsdirektör, Joensuu stad
Timo Koivisto, stadsdirektör, Jyväskylä stad
Jari Tolonen, stadsdirektör, Kajana stad
Stina Mattila, stadsdirektör, Karleby stad
Esa Sirviö, stadsdirektör, Kotka stad
Marita Toikka, stadsdirektör, Kouvola stad
Jarmo Pirhonen, stadsdirektör, Kuopio stad
Pekka Timonen, stadsdirektör, Lahtis stad
Kimmo Jarva, stadsdirektör, Villmanstrands stad
Timo Halonen, stadsdirektör, S:t Michels stad
Päivi Laajala, stadsdirektör, Uleåborgs stad
Aino-Maija Luukkonen, stadsdirektör, Björneborgs stad
Jukka-Pekka Ujula, stadsdirektör, Borgå stad
Esko Lotvonen, stadsdirektör, Rovaniemi stad
Lauri Inna, stadsdirektör, Salo stad
Jorma Rasinmäki, stadsdirektör, Seinäjoki stad
Jarkko Huovinen, direktör, Finlands Kommunförbund
Jari Koskinen, verkställande direktör, Finlands Kommunförbund
Lauri Lyly, borgmästare, Tammerfors stad
Minna Arve, stadsdirektör, Åbo stad
Tomas Häyry, stadsdirektör, Vasa stad
Ritva Viljanen, stadsdirektör, Vanda stad