Institutet för hälsa och välfärd THL

Dödsfall och leversjukdomar orsakade av alkohol ökade efter reformen av alkohollagen 2018

Dela
Den reform av alkohollagen som trädde i kraft 2018 hade en negativ inverkan på finländarnas hälsa och ungas alkoholkonsumtion. År 2019 och 2020 dog cirka 160 fler personer per år av alkoholrelaterade sjukdomar och förgiftningar än före lagändringen 2017. År 2020 dog sammanlagt cirka 1 700 personer av dessa orsaker.

Uppgifterna framgår av THL:s färska rapport, där man på uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet har bedömt effekterna av totalreformen av alkohollagen på tillgången till alkohol, alkoholkonsumtionen och alkoholens skadeverkningar.

Antalet dödsfall på grund av leversjukdomar orsakade av alkohol ökade särskilt bland män. Mellan 2017 och 2019 ökade antalet med 12 procent och fram till 2020 med 22 procent. Antalet leversjukdomar orsakade av alkohol ökade också bland dem som vårdades inom hälso- och sjukvården.

Alkohollagen som trädde i kraft 2018 höjde bland annat alkoholhalten i drycker som säljs i dagligvaruhandeln från 4,7 procent till 5,5 procent samt tillät försäljning av spritbaserade dryckesblandningar i dagligvarubutiker.

"Efter lagreformen ökade alkoholdödligheten mer än alkoholkonsumtionen på befolkningsnivå. Detta tyder på att de som dricker mycket alkohol har ökat sin alkoholkonsumtion mer än andra konsumenter", säger Pia Mäkelä, forskningsprofessor vid THL.

Försäljningen av starköl och dryckesblandningar ökade betydligt – den totala förbrukningen ökade en aning

I och med reformen av alkohollagen ökade detaljförsäljningen av 4,8–5,5 procentig starköl med drygt 600 procent och detaljförsäljningen av dryckesblandningar av samma styrka med drygt 500 procent från 2017 till 2019.

Konsumtionen av andra alkoholdrycker som säljs i dagligvarubutiker, i synnerhet mellanöl, minskade däremot.

År 2018 var den totala alkoholkonsumtionen 10,1 liter hundraprocentig alkohol per invånare över 15 år och den ökade endast en aning jämfört med året innan, det vill säga med 0,1 liter. I den totala konsumtionen inkluderas den statistikförda konsumtionen av alkohol, det vill säga försäljningen inom detaljhandel och servering samt oregistrerad konsumtion, alltså resandeinförsel och nätförsäljning.

När alkohollagens självständiga oberoende effekt skiljs åt från andra faktorers samtidiga effekter med hjälp av en statistisk tidsseriemodell, ökade reformen sannolikt den statistikförda alkoholkonsumtionen med cirka tre procent jämfört med vilken nivå konsumtionen skulle ha legat på utan lagreformen.

"Alkoholskatterna höjdes med 10 procent 2018. I allmänhet minskar skattehöjningarna alkoholkonsumtionen, men 2018 gick det annorlunda. Konsumtionen ökade med en aning trots skattehöjningarna", konstaterar Mäkelä.

Från och med 2019 minskade den totala alkoholkonsumtionen igen, vilket delvis berodde på höjningarna av alkoholskatterna och coronaepidemin. På längre sikt har den totala konsumtionen i Finland i regel minskat sedan 2007.

Priserna blev högre än väntat

Alkohollagens inverkan på alkoholkonsumtionen minskade i och med att priskonkurrensen blev mindre än vad man hade förväntat sig.

När skattehöjningens inverkan på alkoholpriserna hade eliminerats, var priset på starköl cirka 8 procent lägre än tidigare. Dessa drycker övergick till att nästan enbart säljas i dagligvarubutikerna. Priskonkurrensen när det handlar om starköl är betydligt mindre än i mellanölets fall: i de billigaste produkterna är det skattefria priset för starköl cirka tre gånger högre jämfört med mellanöl.

I fråga om den populära long drink-drycken förekom ingen prisskillnad mellan Alkos butiker och dagligvarubutikerna 2022.

De minderårigas trend att bli allt nyktrare avstannade

Enligt enkäten Hälsa i skolan avstannade de minderåriga ungdomarnas trend att bli allt nyktrare mellan 2017 och 2019. Även om ungdomarnas nykterhetsutveckling verkar ha fortsatt i en positiv riktning sedan 2019, finns det tecken på att den sjunkande trenden att dricka sig berusad har avstannat hos en del unga.

Enligt den europeiska skolundersökningen ESPAD om ungdomars drogvanor har alkoholkonsumtionen bland finländska flickor i åldern 15–16 år och antalet portioner som intas på en gång till och med ökat. Detta kan sannolikt förklaras av att flickornas konsumtion av dryckesblandningar ökade.

"Det höga priset på dryckesblandningar och starköl har eventuellt i viss mån lett till att ungdomar och låginkomsttagare i mindre grad köper dessa. Trots det höga priset ökade förbrukningen av dryckesblandningar särskilt bland minderåriga flickor efter att man fick köpa dessa drycker i närbutikerna", säger THL:s specialforskare Kirsimarja Raitasalo.

Ökad tillgång till alkohol skulle innebära ökade skador

I förhållande till hela alkoholförsäljningssystemet var reformen av alkohollagen 2018 ganska liten: 3,2 procent av Alkos försäljning öppnades upp för privat konkurrens.

En mer omfattande avveckling av Alkos monopolsystem hade kunnat öka de skadliga effekterna betydligt mer.

"Att begränsa antalet försäljningsställen och inte befrämja försäljning av alkoholdrycker på alkoholmarknaden är ett centralt sätt att förebygga alkoholskador och främja befolkningens välfärd, hälsa och trygghet. Här har monopolsystemet för detaljhandeln med alkohol en nyckelroll", konstaterar THL:s generaldirektör Markku Tervahauta.

Mer information

På uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet bedömer THL effekterna av totalreformen av alkohollagen på tillgången till alkohol, alkoholkonsumtionen och skadorna.
Vuonna 2018 voimaan tulleen alkoholilain jälkiarviointi -raportti (på finska)

Pia Mäkelä
forskningsprofessor
tfn 029 524 7159
e-post: fornamn.efternamn@thl.fi

Nyckelord

Om

Institutet för hälsa och välfärd THL
Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors

https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv

Följ Institutet för hälsa och välfärd THL

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL

Vaccinationstäckningen bland småbarn är mycket god i Finland – andelen ovaccinerade barn födda 2021 något större än i tidigare åldersklasser27.3.2024 02:00:00 EET | Tiedote

Vaccinationstäckningen bland småbarn är hög i Finland år efter år. Nästan 98 procent av de barn som föddes 2021 har börjat få vaccinationsserien med femvalent vaccin som skyddar mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib-sjukdomar. Nästan 95 procent av dem som föddes 2021 har fått MPR-vaccin som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund. De här uppgifterna framgår av det nationella vaccinationsregistret. Det finns skillnader i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena. I områden med lägre täckning har man dock gjort långsiktigt arbete för att öka de positiva attityderna till vaccination, och skillnaderna i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena håller på att minska för flera vaccin. Det är sällsynt att vara ovaccinerad, men en liten ökning har skett I Finland är det fortfarande sällsynt att vara ovaccinerad. Av de barn som föddes 2021 är 1,7 procent helt ovaccinerade, vilket är något fler än i de tidigare åldersklasserna. Av dem som är födda 2020 var 1,4 procent ov

Antalet fall av fästingburen hjärninflammation ökade klart i fjol – det nationella vaccinationsprogrammet utvidgas på flera orter15.1.2024 12:00:00 EET | Tiedote

År 2023 anmäldes före utgången av september sammanlagt 160 fall av fästingburen hjärninflammation till THL:s register över smittsamma sjukdomar, vilket är 37 fler än året innan. År 2022 anmäldes 123 fall av TBE till registret under hela året, 2021 var antalet 148 och under tidigare år under hundra. Enligt uppföljningsuppgifterna för 2019–2023 har incidensen av fästingburen hjärninflammation varit högst i kommuner i kustområdet – i Gustavs (67 fall per 100 000 invånare) och Pargas (45/100 000) samt på Åland (35/100 000). I dessa områden har man länge känt till den höga risken för sjukdomen. ”Största delen av de personer som smittats har saknat vaccinationsskydd. Det är viktigt att se till att man har ett vaccinationsskydd i synnerhet om man bor i ett område som omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet”, säger THL:s forskare Henna Mäkelä. År 2023 inte helt jämförbart med tidigare år Tidigare år har förekomsten av fästingburen hjärninflammation följts upp per kalenderår, men häda

Undersökning: Drömmar om barn blir till en allt senare ålder – fertilitetsrådgivning, stöd för barnfamiljer och en positiv diskussion kan stöda nativiteten10.1.2024 12:00:48 EET | Tiedote

Allt fler kvinnor under 35 år är barnlösa. Enligt THL:s undersökning Hälsosamma Finland har 73 procent av kvinnorna i åldern 20–34 år inte fött barn. Antalet kvinnor som inte fött barn har ökat med hela åtta procentenheter sedan 2017. Bland kvinnor som fyllt 35 har däremot antalet förlossningar ökat och andelen kvinnor som fött barn har ökat med två procentenheter. Barnlöshet är inte något som bara gäller kvinnor. Enligt tidigare statistik har också andelen barnlösa män ökat mycket. "Resultaten är betydande både samhällsmässigt och på individnivå. Den sjunkande nativiteten leder till att antalet personer utanför arbetslivet ökar i förhållande till personer i arbetsför ålder”, berättar utvecklingschef Satu Majlander. ”När man blir äldre är det inte nödvändigtvis längre möjligt att bli gravid. När man är äldre medför graviditet och förlossning risker som kan försämra den blivande moderns och fostrets hälsa. En annan faktor som ökar komplikationer under graviditeten är fetma bland kvinnor

Undersökningen Hälsosamma Finland: En allt större andel av finländarna upplever att tillgången till social- och hälsovårdstjänster försvåras av långa köer och höga klientavgifter14.12.2023 09:37:33 EET | Tiedote

Allt fler av de som använder hälso- och sjukvårdstjänster upplever att det finns problem med tillgången till tjänsterna. 57 procent av männen och 63 procent av kvinnorna anser att alltför långa köer har försvårat tillgången till vård. Problemen med tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster har ökat med cirka 10 procentenheter jämfört med 2020. Tillgången till tjänster upplevs ha försvårats ytterligare av höga klientavgifter. Ungefär en tredjedel av dem som använder hälso- och sjukvårdstjänster och nästan hälften av dem som anlitat socialservice är av denna åsikt. Inom hälso- och sjukvårdstjänsterna har ökningen varit 15 procentenheter och inom socialservicen 17 procentenheter jämfört med 2020. Cirka 60 procent av de män och kvinnor som anlitat socialservice upplever problem med att hitta lämplig service och med att få tillgång till service tillräckligt snabbt. Situationen är oförändrad jämfört med 2020. "Det är oroväckande att det upplevs som svårt att hitta lämplig service och att

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye