En pensionär anlitar social- och hälsovårdstjänster för 6 500 euro per år
Enligt en färsk undersökning anlitar pensionärer social- och hälsovårdstjänster för 6 500 euro per år och betalar 830 euro i klientavgifter för dem i genomsnitt.
Enligt specialforskare Maria Vaalavuo på Institutet för hälsa och välfärd (THL) finns det dock betydliga skillnader mellan ålders- och inkomstklasser och olika typer av tjänster.
– Också den belastning som avgifterna för social- och hälsovårdstjänsterna innebär för pensionärer varierar mycket, betonar Vaalavuo.
Kostnaderna för dem som anlitar mest tjänster är 50 000 euro per år
Undersökningen visar att ca 10 procent av pensionärerna anlitar anmärkningsvärt mycket social- och hälsovårdstjänster. Nästan 70 procent av alla kostnader för produktionen av tjänster för pensionärer uppstår av tjänster som de anlitar.
– Bland dem som anlitar mest tjänster är kostnaderna i snitt 50 000 euro per år och person, säger Vaalavuo.
Social- och hälsovårdstjänster anlitas mycket i synnerhet av ålderspensionärer som fyllt 85 och sjukpensionärer som inte fyllt 55 år.
Bland åldringar hänför de stora kostnaderna sig typiskt till demensvård, bland yngre pensionärer till psykoser och epilepsi. Många av dem får långvariga boende- eller anstaltstjänster.
Avgifterna en stor belastning för låginkomsttagare
Undersökningen visar också att klientavgifterna för social- och hälsovårdstjänster och självriskerna för läkemedel och resor är mycket stora i förhållande till inkomsterna bland pensionärer med låga inkomster.
– Hos en knapp femtedel av de pensionärer i åldern 18–54 år som ingår i den lägsta inkomstklassen överstiger kostnaderna hela 40 procent av den disponibla inkomsten, säger Vaalavuo.
Undersökningsresultatet förklaras delvis av att personer med utvecklingsstörning som behöver boende- och anstaltstjänster har låga inkomster och anlitar tjänster mycket intensivt. I synnerhet bland unga pensionärer är det vanligt med höga avgifter i relation till låga inkomster. Höga klientavgifter är också vanliga i den äldsta åldersgruppen.
– Enligt lagstiftningen kan klientavgifterna för långvarig anstaltsvård högst vara 85 procent av inkomsterna, påpekar Vaalavuo.
Klientavgifterna är små i förhållande till tjänsternas värde i pengar
Fastän klientavgifterna för social- och hälsovårdsavgifterna är stora för en del av pensionärerna, är avgifterna ändå små i förhållande till tjänsternas värde mätt i pengar.
– Dygnskostnaden för t.ex. intensifierat serviceboende är ca 140 euro. Med en garantipension på 775 euro kan man endast betala kostnaderna för några dygn. Det betyder att inkomstöverföringen genom offentliga tjänster till pensionären är betydande trots klientavgifterna, säger Vaalavuo.
– Utan offentligt finansierade tjänster skulle kostnaderna i synnerhet för långvarig omsorg bli orimligt stora för de flesta pensionärer, understryker Vaalavuo.
Unikt registermaterial i undersökningen
Undersökningen omfattar alla pensionärer i Finland. Som material användes vårdanmälningsuppgifter från Institutet för hälsa och välfärd och uppgifter om inkomster och socioekonomisk ställning från Statistikcentralen. Utöver dem användes FPA:s registeruppgifter om självrisker för läkemedel och resor och anlitande av privata tjänster. Materialet är från år 2015.
Publikation:
Sosiaali- terveyspalveluiden merkitys eläkeläisten toimeentulolle. Eläketurvakeskuksen tutkimuksia 02/2018 (på finska)
Närmare:
Specialforskare Maria Vaalavuo (THL), tfn 029 524 6754, fornamn.efternamn@thl.fi
För att se videon från www.youtube.com måste du ge din tillåtelse högst upp på sidan.Eläkeläinen käyttää sote-palveluja 6 500 euron arvosta vuodessa (på finska)
Nyckelord
Bilder
Länkar
Om
Eläketurvakeskus (ETK) on lakisääteinen työeläketurvan kehittäjä, asiantuntija ja yhteisten palvelujen tuottaja.
Följ Eläketurvakeskus (ETK)
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Eläketurvakeskus (ETK)
Podcasten Eläkekomitea: Unga vill ha kortare arbetsdagar och en välfärdsstat – realism?10.4.2024 08:25:00 EEST | Tiedote
Hur förhåller sig den mytiska ungdomen och de sportiga pensionärerna till arbetslivet? Vem borde arbeta längre? Är den hotande arbetskraftsbristen ett hot eller en möjlighet för ungdomarna? Det diskuteras av direktör Mika Maliranta från forskningsinstitutet Labore, ungdomsforskaren Susanna Ågren från Tammerfors universitet och specialforskare Ilari Ilmakunnas från Pensionsskyddscentralen.
Eläkekomitea: Nuoret haluavat lyhyemmät työpäivät ja hyvinvointivaltion – realismia?10.4.2024 08:25:00 EEST | Tiedote
Miten myyttinen nuoriso ja sporttiset eläkeläiset suhtautuvat työelämään? Kenen työuria pitäisi pidentää? Onko Suomea uhkaava työvoimapula uhka vai mahdollisuus nuorille? Aiheesta keskustelemassa tutkimuslaitos Laboren johtaja Mika Maliranta, Tampereen yliopiston nuorisotutkija Susanna Ågren ja Eläketurvakeskuksen erikoistutkija Ilari Ilmakunnas.
Medelpensionen steg till nästan 2 000 euro27.3.2024 09:00:00 EET | Tiedote
Finländarnas medelpension utvecklades positivt år 2023. Samtidigt ökade de totala pensionsutgifterna – pensioner betalades för nära 38 miljarder euro. I fjol fanns det 1,6 miljoner pensionstagare i Finland.
Keskieläke nousi lähes 2 000 euroon27.3.2024 09:00:00 EET | Tiedote
Suomalaisten keskieläke kehittyi vuonna 2023 myönteisesti. Samalla kokonaiseläkemenot kasvoivat – eläkkeitä maksettiin lähes 38 miljardia euroa. Maassa oli viime vuonna 1,6 miljoonaa eläkkeensaajaa.
Podcasten Eläkekomitea: Hur ska miljardanpassningen av pensionerna göras?20.3.2024 08:25:00 EET | Tiedote
Förhandlingarna om pensionsreformen är i gång. Vad beslutar man om och vem bär riskerna? Det diskuteras av direktör Mikko Kuusela från Finanssiala ry, forskningsdirektör Tuulia Hakola-Uusitalo från Statens ekonomiska forskningscentral och vd Mikko Kautto från Pensionsskyddscentralen. Konferencier är ekonomijournalisten Alma Onali.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum