Enkät: Finländarna vill påverka sin vardag och samhället – bara det går smidigt

Uppgifterna framgår av en medborgarenkät som Sitra låtit göra och där finländarnas intresse för att delta och påverka utreddes. Enkäten genomfördes av TNS Kantar och besvarades av 3 832 finländare i april–maj 2020. Respondenterna var 15–85 år gamla.

Respondenterna ombads bedöma sig själva som samhällspåverkare. Den klart största gruppen, över en tredjedel av respondenterna, bedömer att de bara påverkar och tar ställning som medborgare om de enkelt kan göra det hemifrån eller genom sina vardagliga val.

Var femte respondent uppgav att de gärna deltar i organisations- eller frivilligverksamhet som främjar det gemensamma bästa på sin fritid och 12 procent berättade att de endast påverkar om de egna eller den närmaste kretsens intressen hotas. Antalet personer som upplever sig som egentliga aktiva påverkare är lågt, eftersom endast 5 procent av respondenterna berättar att de använder mycket av sin arbetstid och fritid för att främja medborgarnas och samhällets angelägenheter.

Var femte respondent upplevde att samhällspåverkan var onödigt eller ointressant (19 procent av respondenterna). Åtta procent ansåg att det var onödigt för en enskild människa att försöka påverka, eftersom makthavarna och de stora aktörerna bestämmer världens gång. Elva procent av respondenterna berättade att påverkan inte intresserar dem överhuvudtaget och att de enbart koncentrerar sig på sina egna angelägenheter.

Enligt Sitras ledande expert Tuula Tiihonen gick resultaten av enkäten i samma riktning som i utredningen om medborgarpåverkan bland finländare (på finska) som publicerades tidigare i år, men att så många upplevde att de var lättpåverkare var överraskande.

När lättpåverkare räknas med upplever nästan 75 procent av medborgarna att de antingen är påverkare eller att de är intresserade av att påverka samhällsfrågor.

”Resultaten visar att det finns ett stort antal människor i Finland som skulle vilja påverka samhällsfrågor om det gjordes på deras villkor och tillräckligt enkelt. Det här bör man fästa särskild uppmärksamhet vid när man överväger metoder för att öka medborgarnas delaktighet”, betonar Tiihonen.

Hobbygrupper, Facebook grupper och motionsorganisationer är de vanligaste sätten att delta

En stor del av finländarna är intresserade av att delta i naturskydds- och miljöorganisationers samt välgörenhets- och biståndsorganisationers verksamhet. Däremot kan ganska få föreställa sig att delta i exempelvis partiföreningarnas verksamhet, i medborgarrörelser för en sak eller i politikers stödgrupper. De vanligaste sätten att delta i olika sammanslutningars verksamhet var kompisgäng, hobbygrupper, Facebook-grupper samt idrotts- och idrottsorganisationer.

De frågor eller ämnen som finländarna skulle vilja agera mest för var att förbättra de äldres omständigheter (71 procent av respondenterna), trygga yttrandefriheten (69 procent av respondenterna) och förbättra de fattigas omständigheter (65 procent av respondenterna). I enkäten upplevdes också förbättringen av pensionärernas omständigheter, förbättringen av barnens och barnfamiljernas omständigheter samt naturskyddsåtgärder som viktiga teman.

En fjärdedel av respondenterna skulle vara beredda att inte följa en lag som upplevs som dålig

De populäraste sätten att påverka var enkla sätt, som att svara på olika enkäter, underteckna medborgarinitiativ och underteckna olika upprop på webben. Över 70 procent av respondenterna var beredda att använda alla dessa metoder.

En fjärdedel av dem som svarade skulle vara beredda att vägra att följa en lag som de själva eller likasinnade personer anser vara dålig. En tredjedel av dem som svarade skulle vara beredda att delta i en demonstration för att utöva påtryckningar på beslutsfattarna. Tuula Tiihonen ser positiva och negativa sidor i enkätresultaten.

”Enligt enkäten är finländarna mångsidigt intresserade av att förbättra omständigheterna för samhället, medmänniskorna och sig själva, och detta är naturligtvis bra. Däremot framgår det inte av resultaten om de nuvarande kanalerna för påverkan är uppdaterade och om det finns tillräckligt med sätt att påverka”, säger Tiihonen.

Den första delen av den omfattande enkäten publicerades i början av juli och behandlade hur finländarna ser på coronavirusets konsekvenser för samhället.

I början av augusti publiceras enkätens sista del, där man utredde hur finländarna ser på partiverksamhet och dagspolitik.

Enkäten beställdes av Sitras projekt Folkstyrets grundrenovering. Med hjälp av den utreddes medborgarnas syn på centrala faktorer som påverkar den finländska demokratins framtid, såsom coronakrisens förmodade konsekvenser för samhället, människors egen villighet att påverka och delta samt uppfattningar om partierna och deras verksamhetssätt. Målet med enkäten var att skaffa information som stöd för demokratins utvecklingsarbete samt för att stärka medborgarnas möjligheter att delta och påverka.

Syftet med projektet Folkstyrets grundrenovering är att stärka Finlands ställning som ett demokratiskt föregångarland med förnyelseförmåga. Detta kräver systematisk förändring av beslutsfattande, förvaltning och delaktighet.