Enkla lösningar kan minska utsläppet av gummikross från fotbollsplaner
Gummikross som sprids från konstgräsplaner till naturen är en källa till mikroplast. Utsläppen av gummikross kan minskas, till exempel genom att förhindra krosset från att sköljas ner i planens dagvattenbrunnar och genom att vägleda både spelare och planskötare.

Uppgifterna om utsläpp av gummikross som används som fyllmedel på fotbollsplaner och betydelsen av de olika transportvägarna har kompletterats med en utredning som genomförts av Finlands miljöcentral. TEKONURMI-projektet, som finansierades av Undervisnings- och kulturministeriet och som genomfördes 2019–2021 på två olika typer av fotbollsplaner i Helsingfors, undersökte mängden och rutterna för mikrogummi som transporterades från planerna ut i naturen och bedömde vikten av olika åtgärder för att minska utsläppen av gummikross.
Strukturen och egenskaperna hos konstgräsplanerna varierar beroende på användningsändamålet. I Finland är planer med gummikross från begagnade bildäck som fyllnadsmedel det vanligaste spelunderlaget för fotboll. Enligt nordiska bedömningar är konstgräsplaner en stor källa till mikroplast. Det har endast gjorts ett fåtal fältstudier baserade på provtagning om gummikrossets spridning i naturen och i vattendrag.
Kross transporteras med dagvatten, arbetsmaskiner och användare av planen
Finlands miljöcentrals utredning kombinerade mätresultaten från Britas idrottspark och Valtti-arenan i Botby gård i en modellering. Dessutom utnyttjade utredningen information som man fått från enkätundersökningen avsedd för planernas underhållare och spelare. Miljöprover samlades in från jordmånen i planernas närmiljö, dagvattenbrunnar och bottensedimentet i utloppsbäckar, snö som plogats från planen och arbetsmaskiner som används för underhåll. Med hjälp av dagvatten- och terrängmodellen bedömdes avrinningsområdenas lutningar, toppflöden samt flödeshastigheten för den vattenföring som rinner ut i dagvattennätet.
Gummikross avlägsnas från planerna till exempel med arbetsmaskiner och spelare. Krosset hamnar i dagvattenbrunnar nära planen, i närmiljön kring planen och med spelarna också utanför området. Dagvatten är en väsentlig transportväg för gummikross, vars betydelse enligt undersökningen inte bara påverkas av väderförhållandena och årstiden, utan också bland annat av dagvattenbrunnens placering på planområdet.
Skillnaden mellan gummikrossutsläppen i Britas och Botby gård är betydande. Enligt de mätningar som gjordes i jordmånen och dagvattenbrunnar och bedömningar som gjordes på på grundval av dem, hamnade i genomsnitt 536 kg gummikross per år i planens närmiljö i Britas och 1 869 kg per år i Botby gård.
Det lönar sig att uppmärksamma utsläppen från fyllnadsmedel i planeringen
”Man kan betydligt minska gummikrossutsläppet från konstgräsplaner,” konstaterar projektledaren och specialforskaren Outi Setälä. ”De bästa resultaten uppnås om utsläppen från fyllnadsmedel redan beaktas när konstgräsplanen planeras och byggs, men utsläppen från befintliga plan kan också minskas.”
Fältet kan utrustas med strukturer och utrustning för att skydda mot att gummikrosset sprids. Dessa är till exempel fångare som installeras i dagvattenbrunnar, barriärer som placeras på planens gräns och filter för dräneringsbrunnar i omklädningsrum och duschrum.
Utsläppen kan påverkas genom att förbättra praxisen för användningen, underhållet och service på planerna samt genom att informera och anvisa användare av planet.
Forskarna konstaterar att man borde fästa särskild uppmärksamhet vid frågam vid planeringen av planområden, så att gummikrosset inte hamnar i dagvattenledningar med regnvatten. Rengöring av arbetsmaskiner och förvaring av snö på planerna och i närheten av dem borde göras på ett skyddsområde, varifrån krosset inte hamnar i dagvattennätet.
SYKE:s samarbetspartner i utredningen var WSP Finland Ab, Helsingfors stad och Finlands Bollförbund. Överinspektör Jarkko Rantamäki från Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland och anläggningschef Tero Auvinen vid Finlands Bollförbund deltog i projektets styrgrupp.
SYKE har också flera andra pågående undersökningar kring mikroplast. I år kartläggs bland annat mikroplast i nio sjöar i östra Finland.
Nyckelord
Kontakter
Projektledare, ledande forskare Outi Setälä, Finlands miljöcentral, tfn 0295 251 635, e-post: fornamn.efternamn@syke.fi
Gummikrossutsläpp i miljön: forskare Jyri Tirroniemi, Finlands miljöcentral, tfn 0295 252 156, e-post: fornamn.efternamn@syke.fi
Gummikrossutsläpp i dagvatten: landskapsarkitekt Olli Hakala, WSP Finland Ab, tfn 050 547 4223, e-post: olli.hakala@wsp.com
Kommunikationsexpert Eija Järvinen, Finlands miljöcentral, tfn, 0295 251 242, e-post: fornamn.efternamn@syke.fi
Finlands miljöcentrals medietjänst
Finlands miljöcentrals medietjänst ger information om forskning, hjälper journalister att hitta experter för intervjuer och tillhandahåller fotografier för mediabruk.
Kontakterna kommer att besvaras av kommunikationsexperter. Vi serverar vardagar från 9.00 till 16.00.
Bilder



Dokument
Länkar
Om
Det är dags att gå bortom att lösa miljöproblem en efter en till en hållbarhetsomställning som omfattar hela samhället. Finlands miljöcentral SYKE är ett multiprofessionellt forsknings- och expertinstitut. Hos oss arbetar cirka 700 kompetenta experter och forskare i Helsingfors, Uleåborg, Jyväskylä och Joensuu.
Följ Suomen ympäristökeskus
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen ympäristökeskus
Uudet kosteikkoviljelytuotteet vähentävät päästöjä koko elinkaarensa ajan6.7.2022 09:00:00 EEST | Tiedote
Suomen ympäristökeskuksen SYKEn tutkijat selvittivät kahden lupaavan kosteikkoviljelytuotteen elinkaaren päästövaikutukset. Suomen oloissa ja suureen mittakaavaan soveltuvista kasveista tutkimukseen valittiin järviruokopohjainen kasvualusta ja osmankäämipohjainen rakennuslevy. Tutkimus osoitti, että uudet kosteikkoviljelytuotteet vähentävät päästöjä koko elinkaarensa ajan.
YK:n 30-vuotista rajavesisopimusta juhlitaan tänään Tallinnassa30.6.2022 15:48:45 EEST | Tiedote
Helsingissä allekirjoitettiin rajavesistöjen suojelua ja kestävää käyttöä koskeva YK:n rajavesisopimus 30 vuotta sitten. Suomi on alusta lähtien ollut aktiivisesti mukana sopimuksen toimeenpanossa sekä omien rajavesistöjen osalta että tukien muita naapuriyhteistyössä. Tänään sopimuksen osapuolet eri puolilta maailmaan ovat kokoontuneet Tallinnaan juhlistamaan sopimuksen 30-vuotista taivalta.
Värmen har ökat antalet blågrönalgobservationer till havs, situationen i sjöarna har hållits stabil30.6.2022 13:56:57 EEST | Tiedote
Vattendragen har blivit varmare till följd av hettan, vilket har lett till en ökning av blågrönalgobservationer i havsområden. Blågrönalgobservationerna har ökat särskilt i Skärgårdshavet och norr om Gotland. Trots det exceptionellt varma vattnet i sjöar har blågrönalgsläget i insjöar hållits rätt stabil.
Helteet ovat lisänneet merien sinilevähavaintoja, järvien tilanne pysynyt vakaana30.6.2022 13:09:20 EEST | Tiedote
Vesistöt ovat lämmenneet helteiden seurauksena, mikä on johtanut sinilevähavaintojen lisääntymiseen merialueilla. Sinilevähavainnot ovat runsastuneet erityisesti Saaristomerellä sekä Gotlannin pohjoispuolella. Poikkeuksellisen lämpimistä järvivesistä huolimatta sisävesien sinilevätilanne on pysynyt varsin vakaana.
SYKElle 4,5 miljoonaa euroa EU:n tutkimusrahaa30.6.2022 07:00:00 EEST | Tiedote
Suomen ympäristökeskus (SYKE) on saanut 4,5 miljoonaa euroa EU:n tutkimuksen ja innovoinnin ohjelmasta Horisontti Euroopasta. SYKE koordinoi kahta luonnon monimuotoisuutta edistävää hanketta, BIOAGORA ja BIONEXT, jotka käynnistyvät tänä vuonna. Horisontti Eurooppa -rahoitusinstrumentista jaettiin tutkimusrahaa myös kuudelle hankkeelle, joissa SYKE on kumppanina sekä kahdelle eurooppalaiselle kumppanuudelle, joissa SYKE on yksi lukuisista toimijoista.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum