Etnisk profilering är ett problem i Finland - Forsknings- och konstprojekt utredde
Embargo: 3.4.2018 kl. 8.00
Forskningsrapportens publiceringstillfälle ordnas för medier 3.4 kl. 14-16 på Svenska social- och kommunalhögskolan, sal 219, 2. våningen, Snellmansgatan 12, Helsingfors (ingång via Yrjö-Koskinens gatan). Forskningsrapporten publiceras på adressen http://www.profiling.fi/ samma morgon 3.4. kl. 8.00.
En internationell konferens på temat ordnas 5.4.2018 på Hanaholmens kulturcentrum i Esbo. Konferensen gästas av kända forskare och aktivister.
Etnisk profilering innebär att man utsätts för kontrollåtgärder på grund av individens etnicitet, hudfärg, religion eller språk. Som en diskriminerande åtgärd står den i konflikt med grundlagens princip om likabehandling. Etnisk profilering kan motivera en klagan om osaklig behandling.
I forskningsprojektet har man intervjuat medlemmar av rasifierade minoriteter, Finlands och Östeuropas romer samt myndigheter och experter.
Polisens utlännings- och trafikbevakning samt eftersökningar av misstänkta kriminella har speciellt legat i fokus. Forskningen synliggör också den privata säkerhetsbranschens och gränsbevakningens verksamhet.
– Erfarenheter av att ha blivit stoppad och utsatt för etnisk profilering sker ofta i vardagliga miljöer – gator, parker, järnvägs- och metrostationer, butiker och vid körande av bil. Vanliga arbets- och skolresor kan avbrytas av kontroller utförda av polisen. I butiker följer väktare och butiksbiträden med vartenda steg, säger professor i etniska relationer Suvi Keskinen vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.
Ur materialet framkommer förutom erfarenheterna av att bli stoppad också erfarenheter av respektlöst och hårdhänt bemötande, gripande och till och med våldsamma tag.
Samhällelig tillit i vågskålen
Erfarenheter av etnisk profilering hänger starkt ihop med förtroendet som medborgare har till polis och myndigheter samt till villigheten att hjälpa polisens arbete genom att delge information.
– Personer med somalisk bakgrund eller från Mellanöstern och Nordafrika rapporterade i enkäten betydligt oftare jämfört med majoritetsbefolkningen att de blivit utsatta av kontroll av väktare, berättar forskare Antti Kivijärvi från Nuorisotutkimusseura.
– De respondenter som hade personliga erfarenheter av att ha blivit stoppade och vars bekanta blivit stoppade utan orsak hade lägre förtroende än andra till myndigheter, den privata säkerhetsbranschen och till det finska samhället i stort.
Etnisk profilering har också betydelse för om individen upplever sig höra till Finland eller om hen upplever sig vara europé.
– Etnisk profilering skapar upplevelser om orättvisa och får personerna som utsätts för det att känna att de inte hör till Finland, trots att de bor här och kanske är födda här, summerar forskare Aminkeng Atabong Alemanji.
– Det är också förnedrande att bli behandlad som kriminell utan orsak.
Om forskningen
Forskningen kombinerar kvantitativa och kvalitativa data: individuella och gruppintervjuer (N=185), enkätsvar (N=362) och deltagande observation. Förutom en forskningsrapport publiceras projektets resultat i vetenskapliga artiklar och forskare Markus Himanen skriver en doktorsavhandling om ämnet.
Ämnet som väckt mycket diskussion internationellt har inte tidigare forskats i Finland. Utgående från forskningsresultaten kan man konstatera att det är bra att uppmärksamma fenomenet innan större problem uppstår.
Journalistik och konst
Förutom forskningsrapporten har projektet förverkligat en multimediala webbsida (profiling.fi) som är öppen för alla och som skapats för att berätta om etnisk profilering för allmänheten. Projektets journalist Kati Pietarinen har publicerat flera artiklar som baserar sig på forskningen, bland annat ett reportage i tidskriften Long Play.
Webbsidan som bygger på det omfattande datamaterialet omfattar text, Laura Bööks fotografier och videor samt Aino Sutinens serieteckningar i ett lättillgängligt format. Webbsidans syfte är att väcka samhällelig diskussion och att bli en bestående databank på webben.
Genom serieteckningsjournalistik belyses erfarenheter av etnisk profilering och centrala forskningsresultat från projektet. I videorna berättar forskare Aminkeng Atabong Alemanji och sångaren Hilja Grönfors om sina egna erfarenheter. Ett fotoreportage berättar om östeuropeiska romers erfarenheter och en tecknad video ger instruktioner för hur man gör en klagan eller brottsanmälan.
Tilläggsinformation
Projektet finansieras av Koneen Säätiös Jakautuuko Suomi?-program (2015-2018). Forskningen är gjord vid Centret för forskning om etniska relationer och nationalism, CEREN, vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.
Projektledare: Professor Suvi Keskinen (Svenska social- och kommunalhögskolan), suvi.keskinen@helsinki.fi
Forskningsgruppen: Markus Himanen, Aminkeng A. Alemanji, Antti Kivijärvi, Nirosha Pöyhölä, Uyi Osazee, Venla Rousku, Thaddeus Ndukwe. Multimediajournalistik och evenemag: Kati Pietarinen, Maryan Abdulkarim, Laura Böök, Kari Kuukka, Jana Turk, Aino Sutinen.
MEDIEKONTAKER: intervjuer och bildmaterial: Aino Sutinen, aino.sutinen@gmail.com, 040 867 5319
Evenemangsarrangemang: jana.turk@helsinki.fi
Multimedia och hela projektet: profiling.fi
Forskningssidan: blogs.helsinki.fi/thestopped
facebook.com/pysaytetytstopped
twitter.com/pysaytetythanke
Hashtags: #pysäytetyt #thestopped
Konferens, Etnisk profilering i Finland och Europa 5.4.
The Stopped-projektet ordnar en internationell konferens 5.4 i kulturcentret på Hanaholmen i Esbo. På konferenser hör vi presentationer av utländska forskare och medborgarorganisationer samt en paneldiskussion om etnisk profilering av finska myndigheter, medborgaraktivister och forskare. Välkomna, anmälan har redan öppnats: https://www.lyyti.in/thestopped
Internationella akademiska talare på konferenser är professor Ben Bowling, King’s College (Dickson Poon School of Law) i Storbritannien samt forskare Leandro Schclarek Mulinari från Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet. Dessutom talar tre experter som specialiserat sig på att bekämpa etnisk profilering. Rosalind Williams lyckades efter ett drygt årtiondes kamp få FN:s människorättskommitté att konstatera att etnisk profilering är diskriminering. Nick Glynn från Open Society Institute har en över 30 år lång poliskarriär i Storbritannien och Ramon Arnhem representerar den holländska polisen.
Nyckelord
Bilder
Länkar
Om
PB 3
00014 Helsingfors universitet
+358 2941 911 (växel), +358 2941 22622 (presstjänst)http://www.helsinki.fi/
Helsingfors universitet är Finlands äldsta och största universitet grundat 1640. Vår akademiska gemenskap består av 40 000 studerande, forskare och medarbetare. "Med vetenskapens kraft för världens bästa" sammanfattar vårt gemensamma arbete vid campusen i Helsingfors, universitetscentrumen i Lahtis, S:t Michel och Seinäjoki samt vid våra sex forskningsstationer runtom i Finland samt i Kenya.
Följ Helsingfors universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Helsingfors universitet
Helsingfors universitet var de sökandes förstahandsval i den gemensamma ansökan28.3.2024 11:38:36 EET | Tiedote
Fler än 31 000 personer sökte till kandidat- och magisterprogrammen. Sett till antalet förstahandssökande var Helsingfors universitet Finlands populäraste universitet. Juridik, medicin och psykologi var återigen de populäraste ansökningsmålen vid Helsingfors universitet.
Nedgången i nativiteten särskilt kraftig inom utbildningsgrupper med osäkrare sysselsättning26.3.2024 11:00:52 EET | Tiedote
Prognoserna tyder på att kvinnor födda på 1980-talet kommer att få färre barn under sin livstid jämfört med tidigare generationer. Särskilt kraftig är fruktsamhetsnedgången inom utbildningsgrupper med osäkrare sysselsättning.
70 procent av finländarna var nöjda med mediernas coronarapportering, 20 procent litade inte på nyheterna14.3.2024 10:00:00 EET | Tiedote
I krissituationer så som coronapandemin vill människor att nyhetsmedier rapporterar om saken på att balanserat sätt och är lyhörda för deras oro. Ny forskning visar även hur mediafältets splittring och diversifiering påverkar kriskommunikationen.
Neurologisk sjukdom ökar risken för skilsmässa6.3.2024 09:36:23 EET | Tiedote
Skilsmässor är vanligare bland par där en eller båda partner har en neurologisk sjukdom, visar en studie av danska, finländska, norska och svenska gifta par gjord vid Helsingfors universitet. Studien har publicerats i Journal of Epidemiology and Community Health.
Utställningen Outgivna betyg 26.2–4.3.202419.2.2024 17:14:19 EET | Tiedote
Utställningen Outgivna examensbetyg berättar om unga ukrainska studenter som dött under Rysslands invasionskrig.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum