Työterveyslaitos

Ett aktivitetsbaserat kontor kan ha långvariga verkningar på välbefinnandet

Dela
Det finns stora individuella skillnader mellan arbetstagare i hur aktivitetsbaserade kontor utnyttjas. Till exempel påverkar ålder, kön och arbetsförmåga hur lokalerna används. När man flyttar till ett aktivitetsbaserat kontor är det viktigt att ta hänsyn till individuella skillnader och övervaka personalens välbefinnande. Aktivitetsbaserade kontor kan ha långvariga verkningar på personalens välbefinnande.

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 6.2.2023

De aktivitetsbaserade kontorens långvariga verkningar på välbefinnandet har endast forskats i begränsad omfattning. Ämnet är aktuellt, eftersom många arbetsplatser uppdaterar lokallösningar under hybridarbetstiden.

– Tanken med att använda ett aktivitetsbaserat kontor är att arbetstagaren kan välja en lämplig plats för sig själv och sin uppgift. Den kan ändras beroende på situationen och behovet. Antalet kontorslandskap minskar och aktivitetsbaserade lösningar blir allt vanligare. Med coronaviruspandemin har distansarbete blivit allt vanligare och det har påskyndat denna utveckling, säger ledande forskare Virpi Ruohomäki från Arbetshälsoinstitutet.

Genomförandet av aktivitetsbaserade kontor bygger på antagandet att arbetsplatsen ändras enligt uppgiftens krav, till exempel genom att flytta till de lokaler som utsetts för koncentration eller samarbete. Tidigare forskning har visat att väldigt få människor handlar aktivt på detta sätt.

Nya forskningsresultat visar att icke-utsedda arbetsplatser i bästa fall styr till mångsidig användning av utrymme, men valet av arbetslokaler påverkas av olika individuella och situationsspecifika faktorer som måste beaktas vid planering va lokalerna.

Två nya vetenskapliga artiklar i ämnet har publicerats i Arbetshälsoinstitutets forskningsprojekt. Materialet samlades in före coronaviruspandemin.

Aktivitetsbaserade kontor utnyttjas på olika sätt – av många skäl

I en expertorganisation genomfördes forskningen på ett aktivitetsbaserat kontor dit personalen hade flyttat från sina egna arbetsrum mindre än ett år tidigare. Det fanns inga utsedda arbetspunkter på arbetsplatsen.

Det aktivitetsbaserade kontorets olika arbetslokaler användes mest aktivt av arbetstagare som utvärderade sin arbetsförmåga bra, unga medarbetare, män och chefer. Att hitta en arbetsplats var mest utmanande för dem som inte arbetade så ofta på kontoret, som hade en hög arbetsbelastning och som var missnöjda med hur individuella ergonomiska behov hade beaktats i planeringen.

– Det finns stora skillnader mellan arbetstagarna i hur de använder lokalerna på ett aktivitetsbaserat kontor. Vid planeringen av lokalerna bör hänsyn tas till även andra faktorer än arbetets krav. Till exempel uppstår individuella behov från ålder, arbetsförmåga och ergonomi, säger ledande forskare Annu Haapakangas.

Enligt undersökningen fungerade det aktivitetsbaserade kontoret bäst för dem vars arbete fokuserade på olika samarbetssituationer. Om å andra sidan det finns lite interaktion, och koncentrationskrav och tänkande arbete betonas, kan det aktivitetsbaserade kontoret vara mer utmanande.

Undersökningsresultaten publicerades i en artikel i tidskriften Ergonomics.

Lokalförändringarnas inverkningar på välbefinnandet måste följas upp

I en organisation inom den offentliga sektorn flyttade personalen från sina egna arbetsrum till ett aktivitetsbaserat kontor. De hade tillgång till utsedda arbetsplatser, men smärre möjligheter att arbeta på distans. Lokalförändringens verkningar följdes upp i nästan två år.

Som ett resultat av lokalförändringen försämrades erfarenheten av personlig integritet, stöd för individens uppgifter såsom arbetsro för arbete som kräver koncentration och arbetsengagemang som berättar om arbetshälsa. Å andra sidan hade förändringen ingen verkan på arbetstillfredsställelse eller hur kontoret upplevdes stödja samarbete och interaktion.

Resultaten tyder på att det är viktigt att följa personalens erfarenheter och välbefinnande efter att ha flyttat till aktivitetsbaserade kontor.

– Organisationerna bör noga överväga om de utsedda arbetsplatserna stöder personalens arbetsuppgifter. Modellen uppmuntrar inte alltid till ett aktivt utnyttjande av lokalerna och ger därför inte nödvändigtvis lämpliga förhållanden för individens uppgifter som kräver koncentration, konstaterar senior expert Pia Sirola från Arbetshälsoinstitutet.

Undersökningsresultaten publicerades i en artikel i tidskriften Nordic Journal of Working Life Studies.

Forskningsprojektet ActiveWorkSpace

  • I ActiveWorkSpace-projektet har man forskat hur nöjda arbetstagarna är med miljön i aktivitetsbaserade kontor, arbetshälsa och lokallösningar som främjar arbetsengagemang.
  • Projektet finansieras av Finlands Akademi
  • Rapporten bygger på artiklarna:
  • Haapakangas, A., Sirola, P., & Ruohomäki, V. (2022). Understanding user behaviour in activity-based offices. Ergonomics, 1–13Full article: Understanding user behaviour in activity-based offices (tandfonline.com) 
  • Sirola, P., Haapakangas, A. & Ruohomäki, V. (2022). Perception of Work Environment and Well-being in Activity-based Office – Three-wave Longitudinal Study. Nordic Journal of Working Life Studieshttps://doi.org/10.18291/njwls.135181
  • Se projektsidan och de publikationer som genomförts i projektet på Arbetshälsoinstitutets webbplats (på finska).

Mer information

  • Pia Sirola, senior expert, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 825 9202, pia.sirola@ttl.fi
  • Virpi Ruohomäki, ledare för undersökningen, ledande forskare, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 2941, virpi.ruohomaki@ttl.fi

Nyckelord

Kontakter

Länkar

Om

Työterveyslaitos
Työterveyslaitos
Topeliuksenkatu 41 b
00250 Helsinki

+35830 474 1https://www.ttl.fi/

Må bra av jobbet

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.

 För medier | Arbetshälsoinstitutet (ttl.fi)

Följ Työterveyslaitos

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Työterveyslaitos

Employees’ own responsibility for maintaining work ability and health increases in remote work—common ground rules and supervisor support are needed28.3.2023 08:30:00 EEST | Press release

According to a recent study, the most significant health threat detected in remote work during the COVID-19 pandemic was not getting enough sleep. Stress eating was also common. With regard to work ability, the lack of recovery and sense of community during the working day was significant. Workplaces are now responsible for developing new ways to support health-related behaviour and to observe and maintain employees’ work ability even when working remotely.

Arbetstagarens eget ansvar för att upprätthålla arbetsförmågan och hälsan ökar vid distansarbete – gemensamma spelregler och chefens stöd behövs28.3.2023 08:30:00 EEST | Tiedote

Enligt en nyligen genomförd undersökning var det största hotet mot hälsan som observerades vid distansarbete under coronaperioden kort nattsömn. Även stressätandet ökade. När det gäller arbetsförmågan var bristen på återhämtning och social gemenskap under arbetsdagen betydande. Det ligger nu på arbetsplatsernas ansvar att utveckla nya sätt att stödja hälsobeteende och att observera och upprätthålla arbetsförmågan även när man arbetar på distans.

Työntekijän oma vastuu työkyvyn ja terveyden ylläpitämisestä lisääntyy etätyössä – tarvitaan yhteisiä pelisääntöjä ja esihenkilön tukea28.3.2023 08:30:00 EEST | Tiedote

Tuoreen tutkimuksen perusteella merkittävin korona-ajan etätyössä havaittu terveysuhka oli lyhyet yöunet. Myös stressisyöminen lisääntyi. Työkyvyn kannalta merkittävää oli työpäivän aikaisen palautumisen ja yhteisöllisyyden puute. Työpaikkojen vastuulla on nyt kehittää uusia tapoja tukea terveyskäyttäytymistä sekä havainnoida ja ylläpitää työkykyä myös etätyössä.

Arbetsengagemang upplevs mest inom människorelaterade yrken och inom administrativt ledarskapsarbete22.3.2023 09:00:00 EET | Tiedote

I materialet som sammanställts av svaren i Arbetshälsoinstitutets Arbetsengagemang-test framkommer att arbetsengagemang är kopplat till hälsa, arbetsförmåga och tillfredsställelse med livet. Enligt resultaten är arbetsengagemang inte ett sällsynt fenomen i finländskt arbetsliv. Det finns dock skillnader mellan olika verksamhetsområden. Arbetsengagemanget är stort speciellt inom undervisnings-, social- och hälsovårdssektorn. Inom industriellt arbete är engagemanget mindre.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum