Suomen Pankki

Eurosystemets penningpolitiska beslut

Dela

ECB:s pressmeddelande 9 juni 2022

Hög inflation är en stor utmaning för oss alla. ECB-rådet kommer att se till att inflationen återgår till sitt två-procentsmål för inflation på medellång sikt.

I maj steg inflationen åter kraftigt, främst beroende på stigande energi- och livsmedelspriser samt p.g.a. krigets effekter. Men inflationstrycket har breddats och intensifierats i och med att priserna på många varor och tjänster har stigit kraftigt. Eurosystemets experter har kraftigt reviderat upp sina grundprognoser för inflation. Dessa prognoser indikerar att inflationen kommer att ligga kvar på oönskat höga nivåer under en tid. Inflationen väntas dock minska i och med att energikostnaderna dämpas och att störningar p.g.a. pandemin lättar samt med normalisering av penningpolitiken. I de nya prognoserna av våra experter förutspås en inflation på årsbasis på 6,8 procent 2022, som sedan går ner till 3,5 procent 2023 och till 2,1 procent 2024 – vilket är högre än i marsprognoserna. Detta innebär att den totala inflationen i slutet av prognosperioden beräknas ligga något högre än ECB-rådets mål. Inflationen, exklusive energi och livsmedel, väntas i genomsnitt ligga på 3,3 procent 2022, 2,8 procent 2023 och 2,3 procent 2024, vilket också är högre än i marsprognoserna.

Rysslands oberättigade aggression mot Ukraina fortsätter att tynga ekonomin såväl i Europa som utanför. Det leder till störningar i handeln och brist på material samt bidrar till högre energi- och råvarupriser. Dessa faktorer kommer att fortsätta att dra framtidstron och dämpa tillväxten, framför allt på kort sikt. Förutsättningarna finns dock för fortsatt ekonomisk tillväxt tack vara att ekonomin fortsätter att öppna upp igen, en stark arbetsmarknad, finanspolitisk stöd samt det sparande som byggts upp under pandemin. Så snart den aktuella motvinden mojnar förväntas den ekonomiska aktiviteten åter ta fart. Denna utveckling återspeglas också i stort i de prognoser som framtagits av Eurosystemets experter, som förutspår en årlig real BNP-tillväxt på 2,8 procent för 2022, respektive 2,1 procent för 2023 och 2024. Jämfört med marsprognoserna har utvecklingen reviderats ner kraftigt för 2022 och 2023 men reviderats upp för 2024.

Baserat på sin uppdaterade bedömning beslutade ECB-rådet att vidta ytterligare åtgärder i normaliseringen av sin penningpolitik. Under hela denna process kommer ECB-rådet att bibehålla handlingsutrymme, dataförankring, möjlighet att gradvis agera samt flexibilitet i penningpolitiken.

Programmet för köp av tillgångar (APP) och stödköpsprogram föranlett av pandemin (PEPP)

ECB-rådet beslutade att avslutat nettotillgångsköp inom APP-programmet fr.o.m. den 1 juli 2022. ECB-rådet avser fortsätta att fullt ut återinvestera förfall av värdepapper som förvärvats inom ramen för APP under en längre tidsperiod efter det datum när höjningar av ECB:s styrräntor inletts, och i varje fall så länge det är nödvändigt för att bibehålla tillräckliga likviditetsvillkor och en lämplig penningpolitisk inriktning.

Vad gäller PEPP-programmet avser ECB-rådet att återinvestera förfall av värdepapper förvärvade inom det programmet fram till åtminstone slutet av 2024. I varje fall kommer den framtida utfasningen av PEPP-portföljen att hanteras så att den inte inverkar på lämplig penningpolitisk inriktning.

För det fall att fragmentering till följd av pandemin åter skulle uppstå kan närhelst det behövs PEPP-återinvesteringar på ett flexibelt vis justeras över tid, tillgångsklasser och jurisdiktioner. Detta kan inbegripa förvärv av obligationer utgivna av Republiken Grekland över och utöver överrullning av inlösen i syfte att undvika avbrott i förvärv i den jurisdiktionen vilket skulle kunna motverka den penningpolitiska transmissionen till den grekiska ekonomin som håller på att återhämta sig från följderna av pandemin. Nettoköp inom PEPP kan återupptas om det skulle bli nödvändigt för att motverka negativa chocker relaterade till pandemin.

ECB:s styrräntor

ECB har genomfört en noggrann granskning av förutsättningarna som, enligt den framåtblickande vägledningen, bör vara uppfyllda innan ECB-rådet börjar höja styrräntorna. Som ett resultat av denna bedömning drog ECB-rådet slutsatsen att dessa förutsättningar nu har uppfyllts.

Följaktligen, och i linje med ECB-rådets penningpolitiska ordning kommer ECB:s styrräntor att börja högas med 25 räntepunkter vid sammanträdet i juli. Under tiden beslutade ECB-rådet att räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten ska förbli oförändrade på 0,00 %, 0,25 % respektive -0,50 %.

ECB-rådet räknar med att höja styrräntorna igen i september. Kalibreringen av denna räntehöjning kommer att vara avhängig av de uppdaterade inflationsutsikterna för medellång sikt. Skulle inflationsutsikterna ligger kvar eller försämras är ett större påslag lämpligt i september.

Baserat på den aktuella bedömningen, räknar ECB-rådet med att det efter september kommer att vara lämpligt med en gradvis men hållbar bana av ytterligare räntehöjningar. I linje med ECB-rådets åtagande till sitt 2-procentsmål på medellång sikt kommer den takt med vilken ECB-rådet justerar sin penningpolitik att bero på inkommande data och den bedömda inflationsutvecklingen.

Refinansieringstransaktioner

ECB-rådet kommer att fortsätta övervaka bankernas finansieringsförhållanden och säkerställa att förfall av transaktioner i den tredje serien av riktade långfristiga transaktioner (TLTRO-III) inte hindrar en smidig transmissionen av penningpolitiken. ECB-rådet kommer även regelbundet att granska hur riktade utlåningstransaktioner bidrar till den penningpolitiska inriktningen. Som tidigare tillkännagetts kommer de speciella villkor som är tillämpliga inom TLTRO-III att upphöra den 23 juni 2022.

***

ECB-rådet står redo att vid behov justera alla sina instrument och vid behov inkorporera flexibilitet, för att säkerställa att inflationen stabiliseras på 2-procentsmålet på medellång sikt. Pandemin har visat att när det råder stressade förhållanden har flexibilitet i utformning och genomförande av tillgångsköp bidragit till att motverka försvagad transmission av penningpolitiken och gjort ECB-rådets ansträngningar att nå sina mål mer effektiva. Inom ramen för ECB:s mandat kommer flexibilitet under stressade förhållanden att fortsatt vara ett viktigt element i penningpolitiken närhelst hot mot transmissionen skulle kunna äventyra prisstabilitetsmålet.

ECB:s ordförande kommer att redogöra för de överväganden som ligger bakom dessa beslut vid en presskonferens som börjar kl. 14:30 (centraleuropeisk tid) idag.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.

Nyckelord

Bilder

Länkar

Om

Suomen Pankki
Suomen Pankki
Snellmaninaukio, PL 160
00101 HELSINKI

09 1831http://www.bof.fi

Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.

Följ Suomen Pankki

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki

Markku Lehmus to head the Bank of Finland’s Monetary Policy and Euro Area Economy Division1.7.2022 13:00:00 EEST | Uutinen

Markku Lehmus, D.Soc.Sc., has been appointed as Head of Division of the Monetary Policy and Euro Area Economy Division at the Bank of Finland’s Monetary Policy and Research Department, with effect from 1 September. The post is permanent, and the appointment is made for a term of five years. Lehmus will be responsible for the day to day management of the Division and for its longer term development, especially in regard to preparatory work on the euro area macroeconomic outlook and monetary policy. He will also be responsible for euro area monetary policy modelling and for developing tools used in economic and inflation analysis in connection with monetary policy and the euro area. In addition, he will be a member of the Monetary Policy and Research Department’s management team. Lehmus has served since 2018 as Head of Forecasting at ETLA Economic Research (formerly Research Institute of the Finnish Economy). His previous posts have included Senior Researcher at the VATT Institute for Ec

Markku Lehmus Suomen Pankin rahapolitiikan ja euroalueen talouden toimiston päälliköksi1.7.2022 13:00:00 EEST | Uutinen

Valtiotieteiden tohtori Markku Lehmus on nimitetty 1.9.2022 alkaen toimistopäälliköksi rahapolitiikka- ja tutkimusosaston rahapolitiikan ja euroalueen talouden toimistoon. Virka on vakinainen, ja toimistopäällikön nimitys on tehty viiden vuoden määräajaksi. Markku Lehmuksen vastuulla on toimiston päivittäinen johtaminen ja sen työn pitkäjänteinen kehittäminen erityisesti euroalueen kokonaistaloudellisen analyysin ja rahapolitiikkaan liittyvän analyysin valmistelussa. Hän vastaa euroalueen rahapolitiikan mallintamisesta ja rahapolitiikan ja euroalueen talous- ja inflaatioanalyysiin käytettävän välineistön kehittämisestä. Hän on myös rahapolitiikka- ja tutkimusosaston johtoryhmän jäsen. Markku Lehmus on toiminut vuodesta 2018 Elinkeinoelämän tutkimuslaitoksen ennustepäällikkönä ja sitä ennen mm. Valtion taloudellisen tutkimuskeskuksen erikoistutkijana ja Palkansaajien tutkimuslaitoksen (nyk. Labore) vanhempana tutkijana. Markku Lehmus on makrotalouden asiantuntija ja tutkija, ja hänellä

Essi Eerola to head the Bank of Finland’s Domestic Economic Policy Process1.7.2022 13:00:00 EEST | Uutinen

Essi Eerola, D.Soc.Sc., has been appointed to head the Bank of Finland’s Domestic Economic Policy Process, with effect from 15 August 2022. The appointment is for a five-year term. She will be responsible for the operation and development of the process. Eerola, as head of the process, will report directly to the Governor of the Bank of Finland and will also serve as a member of the Monetary Policy and Research Department’s management team. Eerola has served since 2016 as Research Director at the VATT Institute for Economic Research. Her previous posts have included Adviser in the Research Unit of the Monetary Policy and Research Department of the Bank of Finland, and Principal Economist at the VATT Institute for Economic Research. Eerola is an experienced economist and researcher in the field of Finnish economic policy and has specialised in public finances and the housing market. She successfully defended her doctoral thesis in 2003 in the Department of Economics at the University of

Essi Eerola Suomen Pankin kotimaisen talouspolitiikan vaikuttamisen prosessin päälliköksi1.7.2022 13:00:00 EEST | Uutinen

Valtiotieteiden tohtori Essi Eerola on nimitetty 15.8.2022 alkaen Suomen Pankin kotimaisen talouspolitiikan vaikuttamisen prosessin päälliköksi. Nimitys on tehty viiden vuoden määräajaksi. Essi Eerolan vastuulla on prosessin toiminta ja kehittäminen. Hän raportoi tehtävässään johtokunnan puheenjohtajalle ja on rahapolitiikka- ja tutkimusosaston johtoryhmän jäsen. Essi Eerola on toiminut vuodesta 2016 Valtion taloudellisen tutkimuskeskuksen tutkimusjohtajana ja sitä ennen mm. Suomen Pankissa neuvonantajana rahapolitiikka- ja tutkimusosaston tutkimusyksikössä sekä Valtion taloudellisen tutkimuskeskuksen johtavana ekonomistina. Essi Eerola on kokenut suomalaisen talouspolitiikan asiantuntija ja tutkija, ja hän on erikoistunut julkisen talouden ja asuntomarkkinoiden kysymyksiin. Essi Eerola väitteli vuonna 2003 valtiotieteiden tohtoriksi Helsingin yliopiston taloustieteen laitokselta. Vuosina 2003–2008 hän toimi Helsingin yliopistossa ensin post doc -tutkijana ja myöhemmin lehtorina ja mää

Considerably higher new drawdowns of unsecured consumer credit in May than before1.7.2022 10:00:00 EEST | Press release

The amount of unsecured consumer credit drawn from credit institutions in May 2022 was EUR 368 million, which is 15% more than a year earlier and the highest number ever recorded in any single month. The majority (EUR 237 million) of the new unsecured consumer credit consisted of non-vehicle loans[1]. The year-on-year growth in May was mainly due to these loans. The average interest on new unsecured consumer credit[2] declined from April to stand at 8.2% in May. A little more than half of new consumer credit was linked to Euribor rates. The most frequently used Euribor was the 3-month rate. Fixed interest rates and other reference rates are more common as reference rates on unsecured consumer credit in comparison to other household loans. The use of card credit has also increased in recent months. At the end of May 2022, the households’ stock of card credit amounted to EUR 3.4 billion, having grown almost 10% from a year earlier. In May, 81% of card credit was extended credit card cred

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum