Suomen Pankki

Eurosystemets penningpolitiska beslut

Dela

ECB:s pressmeddelande 21 juli 2022

I linje med ECB-rådet starka åtagande för sitt prisstabilitetsmandat tog ECB-rådet idag ytterligare viktiga steg för att säkerställa att inflationen återgår till dess mål på 2 procent på medellång sikt. ECB-rådet beslutade att höja ECB:s styrräntor med 50 räntepunkter och godkände ramverket för instrumentet för transmissionsskydd (TPI).

ECB-rådet gjorde bedömningen att ett det var lämpligt med ett första större steg än vad som angavs vid det förra penningpolitiska sammanträdet för att påbörja vägen mot räntenormalisering. Detta beslut är baserat på ECB-rådets uppdaterade bedömning av inflationsrisker och det förstärkta stöd som TPI ger för en effektiv transmission av penningpolitiken. Det kommer att stödja en återgång av inflationen till ECB-rådets medelfristiga mål genom att stärka förankringen av inflationsförväntningar och genom att säkerställa att efterfrågeförhållandena anpassas till att uppfylla inflationsmålet på medellång sikt.

Vid ECB-rådets kommande sammanträden kommer ytterligare räntenormalisering att vara på sin plats. Att idag tidigarelägga beslutet om ett avslut av negativa räntor gör det möjligt för ECB-rådet att fatta beslut om räntesättning vid varje sammanträde. ECB-rådets framtida räntebana kommer att vara databeroende och bidra till att uppfylla inflationsmålet på 2 procent på medellång sikt. Inom ramen för sin policynormalisering kommer ECB-rådet att utvärdera möjligheter till förräntning av överskottslikviditet.

ECB-rådet gjorde bedömningen att upprättandet av TPI var nödvändigt för att stödja den effektiv transmission av penningpolitiken. Framför allt kommer, allteftersom ECB-rådet fortsätter att normalisera penningpolitiken, TPI att säkerställa att den penningpolitiska inriktningen får ett smidigt genomslag i samtliga länder i euroområdet. En samlad penningpolitik från ECB-rådet är en förutsättning för att ECB ska kunna uppfylla sitt prisstabilitetsmandat.

TPI kommer att utgöra ett ytterligare instrument i ECB-rådets verktygslåda och kan aktiveras för att motverka obefogade, störande marknadskrafter som utgör ett allvarligt hot mot en smidigt penningpolitisk transmission inom euroområdet. Omfattningen av TPI-förvärv kommer att vara avhängig av hur allvarliga riskerna mot transmissionen är. Förvärven är inte i förväg begränsade. Genom att skydda transmissionsmekanismen gör TPI det möjligt för ECB-rådet att mer effektivt uppfylla sitt prisstabilitetsmandat.

I vilket fall som helst kommer flexibilitet i återinvestering av uppkommande förfall i PEPP-portföljen (stödköpsprogram föranlett av pandemin) att utgöra den första försvarslinjen för att motverka risker för den penningpolitiska transmissionsmekanism som berör pandemin.

Mer information om TPI ges i ett separat pressmeddelande som publiceras kl. 15.45 CET.

ECB:s styrräntor

ECB-rådet beslutade att höja ECB:s tre styrräntor med 50 punkter. Följaktligen kommer räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntorna på marginalutlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten att höjas till 0,50 procent, 0,75 % respektive 0,00 % fr.o.m. den 27 juli 2022.

Vid ECB-rådets kommande sammanträden kommer ytterligare räntenormalisering att vara på sin plats. Att idag tidigarelägga beslutet om ett avslut av negativa räntor gör det möjligt för ECB-rådet att fatta beslut om räntesättning vid varje sammanträde. ECB-rådets framtida räntebana kommer att vara fortsatt databeroende och bidra till att uppfylla inflationsmålet på 2 procent på medellång sikt.

Programmet för köp av tillgångar (APP) och stödköpsprogram föranlett av pandemin (PEPP)

ECB-rådet avser fortsätta att fullt ut återinvestera förfall av värdepapper som förvärvats inom ramen för APP under en längre tidsperiod efter det datum när höjningar av ECB:s styrräntor inletts, och i varje fall så länge det är nödvändigt för att bibehålla tillräckliga likviditetsvillkor och en lämplig penningpolitisk inriktning.

Vad gäller PEPP-programmet avser ECB-rådet att återinvestera förfall av värdepapper förvärvade inom det programmet fram till åtminstone slutet av 2024. I varje fall kommer den framtida utfasningen av PEPP-portföljen att hanteras så att den inte inverkar på lämplig penningpolitisk inriktning.

Förfall i PEPP-programmet återinvesteras på ett flexibelt vis i syfte att motverka risker mot transmissionsmekanismen relaterat till pandemin.

Refinansieringstransaktioner

ECB-rådet kommer att fortsätta övervaka bankernas finansieringsförhållanden och säkerställa att förfall av transaktioner i den tredje serien av riktade långfristiga transaktioner (TLTRO-III) inte hindrar en smidig transmissionen av penningpolitiken. ECB-rådet kommer även regelbundet att granska hur riktade utlåningstransaktioner bidrar till den penningpolitiska inriktningen.

***

ECB-rådet står redo att, inom ramen för sitt mandat, vid behov justera alla sina instrument så att inflationen stabiliseras på 2-procentsmålet på medellång sikt. ECB-rådets nya TPI-instrument kommer att säkra en smidig transmission av penningpolitiken inom euroområdet.

ECB:s ordförande kommer att redogöra för de överväganden som ligger bakom dessa beslut vid en presskonferens som börjar kl. 14:45 (centraleuropeisk tid) idag.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.

Nyckelord

Bilder

Länkar

Om

Suomen Pankki
Suomen Pankki
Snellmaninaukio, PL 160
00101 HELSINKI

09 1831http://www.bof.fi

Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.

Följ Suomen Pankki

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki

Inlåningen från hushållen har mattats av10.8.2022 10:00:00 EEST | Tiedote

Inlåningen från hushållen i Finland[1] var över 113 miljarder euro i juni 2022, dvs. drygt 5 miljarder euro mer jämfört med motsvarande tid för ett år sedan. I juni 2022 ökade inlåningen med nästan 900 miljoner euro. Årsökningen i inlåningen har emellertid mattats av betydligt. I juni 2022 var ökningstakten 4,8 %, när den ännu ett år tidigare var över 7 %. Ökningen har senast varit långsammare i september 2018. Av hushållens tillgångar på inlåningskonton var 92 % insättningar på transaktionskonton[2]. I juni var genomsnittsräntan på transaktionskonton nästan noll (0,02 %). Värdet på hushållens innehav i aktier och investeringsfonder fortsatte att minska i juni Sedan utgången av 2021 har värdet på hushållens börsnoterade aktieinnehav minskat med nästan 12 miljarder euro. Under motsvarande tid har hushållen investerat 1,2 miljarder euro netto mer i aktier. I juni 2022 uppgick värdet på hushållens börsnoterade aktieinnehav till 44,6 miljarder euro. Aktieinnehavens värde var som högst (56,

Growth of household deposit stock decelerated10.8.2022 10:00:00 EEST | Press release

The stock of Finnish households’ deposits[1] exceeded EUR 113 billion in June 2022, a good EUR 5 billion more than a year earlier. In June 2022, the deposit stock grew by almost EUR 900 million. However, the annual rate of growth of the deposit stock has slowed down significantly. In June 2022, the growth rate was 4.8%, as opposed to over 7% in the same period a year earlier. The growth rate has not been slower since September 2018. 92% of households’ assets on deposit accounts was held on transaction accounts[2]. In June, the average interest on transaction accounts was almost zero (0.02%). Households’ equity and fund share holdings continued to decrease in June The value of listed shares held by households has declined by almost EUR 12 billion since the end of 2021. During the same period, households have invested a further EUR 1.2 billion in net terms in shares. In June 2022, the value of listed shares held by households stood at EUR 44.6 billion. The value of the shareholdings peak

Kotitalouksien talletuskannan kasvuvauhti hidastunut10.8.2022 10:00:00 EEST | Tiedote

Suomalaisten kotitalouksien talletuskanta[1] oli yli 113 mrd. euroa kesäkuussa 2022 eli reilu 5 mrd. euroa enemmän kuin vuosi sitten vastaavana aikana. Kesäkuussa 2022 talletuskanta kasvoi lähes 900 milj. euroa. Talletuskannan vuosikasvuvauhti on kuitenkin hidastunut merkittävästi. Kesäkuussa 2022 kasvuvauhti oli 4,8 %, kun se vielä vuosi sitten vastaavana aikana oli yli 7 %. Viimeksi kasvuvauhti oli hitaampaa syyskuussa 2018. Kotitalouksien talletustileillä olevista varoista 92 % oli käyttötileillä[2]. Kesäkuussa käyttötilien keskikorko oli lähes nolla (0,02 %). Kotitalouksien osake- ja sijoitusrahasto-omistusten arvo laski edelleen kesäkuussa Vuoden 2021 lopusta kotitalouksien pörssinoteerattujen osakeomistusten arvo on laskenut lähes 12 mrd. euroa. Vastaavana aikana kotitaloudet ovat sijoittaneet nettomääräisesti 1,2 mrd. euroa lisää osakkeisiin. Kesäkuussa 2022 kotitalouksien pörssinoteerattujen osakeomistusten arvo oli 44,6 mrd. euroa. Suurimmillaan osakeomistusten arvo (56,1 mrd.

Efterfrågan på stuglån i juni mindre än ett år tidigare1.8.2022 10:00:00 EEST | Tiedote

De finländska hushållen lyfte i juni 2022 nya lån för fritidsbostäder (stuglån) för 126 miljoner euro, vilket är 16 % mindre än i juni för ett år sedan. Under 2020 och 2021 var efterfrågan på stuglån exceptionellt stor. Jämfört med tiden före pandemin var mängden utbetalda stuglån i juni 2022 35 % större än i juni 2019. Den genomsnittliga räntan på nya fritidsbostadslån steg i juni och var 1,71 %. Genomsnittsräntan steg med 0,50 procentenheter från maj och var 0,78 procentenheter högre än i juni 2021. De ökade euriborräntorna förklarar merparten av ökningen av genomsnittsräntan på nya fritidsbostadslån. Den genomsnittliga räntan på nya fritidsbostadslån var senast högre i mars 2015. Det utestående beloppet av fritidsbostadslån var 4,6 miljarder euro i slutet av juni. På grund av den minskade utlåningen avtog årsökningen av det utestående beloppet och var i juni 6,7 %. Genomsnittsräntan på utestående fritidsbostadslån steg från maj och var 1,14 %. Utlåning De finländska hushållen lyfte

June 2022 saw a decrease in holiday cottage loan drawdowns from the year earlier1.8.2022 10:00:00 EEST | Press release

In June 2022, Finnish households drew down new housing loans for the purchase of holiday homes (holiday cottage loans) to the value of EUR 126 million, which is 16% less than a year earlier in June. Holiday cottage loans were drawn down at an exceptionally high rate in 202o and 2021. Compared to the period before the pandemic, i.e. June 2019, drawdowns of holiday cottage loans were 35% higher in June 2022. The average interest rate on new housing loans for purchase of a holiday home rose in June, to stand at 1.71%. This was 0.050 percentage points higher than in May 2022 and 0.78 percentage points higher than in June 2021. The higher average interest rate on new loans for holiday cottages is explained mainly by the rise in Euribor rates. The average interest rate on these loans was last higher in March 2015. At the end of June, the stock of holiday cottage loans stood at EUR 4.6 billion. Due to the lower number of drawdowns, the annual growth rate of the stock slowed in June, to 6.7%.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum