Institutet för hälsa och välfärd THL

Expertgruppens ställningstagande: Symtom i inomhusmiljöer har många orsaker, termen inneluftssjukdom har inga medicinska grunder

Dela

Det finns inga medicinska grunder för användningen av termerna inneluftssjukdom, mögelhussjukdom eller mögelsjukdom och därför ska de inte användas inom hälso- och sjukvården. Detta framgår av ställningstagandet från expertgruppen för hälso- och sjukvård inom det nationella programmet för inomhusluft och hälsa.

Även i andra sammanhang ska man undvika att använda termerna, eftersom de förmedlar antagandet att till exempel symtom som stör en persons funktionsförmåga i inomhusmiljöer eller en persons insjuknande enbart beror på föroreningar i inomhusluften. Användningen av termerna orsakar förvirring och försvårar vården och rehabiliteringen av patienterna.

Personer med symtom ska få hjälp enligt bästa medicinska kunskap

De symtom som människor upplever i inomhusmiljöer kan bero på många orsaker. Långvariga symtom som stör funktionsförmågan ska utredas inom hälso- och sjukvården. På så sätt kan man säkerställa att eventuella sjukdomar som kräver behandling diagnostiseras, att rätt behandling av dem inleds och att personen med symtom kan stödas på bästa sätt.

Enligt ställningstagandet är det väsentligt att vårda och rehabilitera människor utifrån bästa medicinska kunskap samt att utveckla allt bättre vård- och rehabiliteringsformer. 

Inomhusluftens kvalitet och därigenom människornas välbefinnande i inomhusmiljöer kan främjas genom att man ser till att hustekniken fungerar samt reparerar källor till föroreningar och skador som observerats i byggnaderna.

Användningen av termerna orsakar förvirring och försvårar vården och rehabiliteringen av patienterna

Enligt experterna ökar vissa föroreningar i inomhusluften risken för enskilda sjukdomar, men i Finland är föroreningarna inte en kraftig riskfaktor för någon sjukdom. Därför är det inte motiverat att använda termen inneluftssjukdom om dessa sjukdomar.

”Till exempel ökar fuktskador i hemmet i synnerhet risken för astma hos barn. Å andra sidan vet vi att astmarisken även påverkas av många andra miljöfaktorer och att fuktskador inte är en särskilt kraftig riskfaktor bland dessa”, konstaterar en medlem i expertgruppen, överläkare Jussi Karjalainen.

Termen inneluftssjukdom används ofta för att hänvisa till mångsidiga symtom som avsevärt försämrar arbets- och funktionsförmågan i byggnader där största delen av människorna inte har symtom. Sådana mångsidiga symtom uppfyller ofta kriterierna för miljökänslighet.

”Det avgörande för uppkomsten av miljökänslighet är att personen upplever vissa miljöfaktorer såsom dofter, kemikalier eller inomhusluft som skadliga eller farliga. Symtomen är visserligen verkliga, men deras uppkomst påverkas huvudsakligen av andra faktorer än föroreningar i inomhusluften. Då är det fråga om funktionella symtom som man kan få hjälp med att lindra”, säger en medlem i expertgruppen, överläkare Risto Vataja.

Funktionella symtom som sammankopplas särskilt med miljöfaktorer, såsom inomhusluften, och behandlingen av symtomen försvåras av att de risker och föreställningar om faror som förknippas med miljöfaktorerna överbetonas samt av att man stöder undvikande beteende. Enligt experterna måste detta beaktas i mötet med personer med symtom och i den offentliga debatten.

Expertgruppen för hälso- och sjukvård verkar inom det nationella programmet för inomhusluft och hälsa. Ett centralt mål för programmet är att förbättra vården av personer med symtom i inomhusmiljöer samt att öka deras arbets- och funktionsförmåga. 

Ytterligare information:

Expertgruppens ställningstagande: termen inneluftssjukdom har inga medicinska grunder (på finska)

Det nationella programmet för inomhusluft och hälsa 2018–2028 (på finska)

Programmets expertgrupp (på finska)

Hur påverkar inomhusluften människornas hälsa? (på finska)

Jussi Karjalainen
överläkare
TAYS
tfn 03 31169858
fornamn.efternamn@pshp.fi

Risto Vataja
överläkare
HUS
fornamn.efternamn@hus.fi

Juha Pekkanen
professor
THL och Helsingfors universitet
tfn 040 508 1077
fornamn.efternamn@helsinki.fi

Nyckelord

Om

Institutet för hälsa och välfärd THL
Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors

https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv

Följ Institutet för hälsa och välfärd THL

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL

Flera exponeringssituationer i skolor och daghem – tills vidare liten smittspridning konstaterad11.9.2020 11:24:07 EESTTiedote

Från och med skolstarten har THL fått kännedom om över 40 situationer där en person som smittats av coronaviruset har utsatt flera personer för smitta inom småbarnspedagogiken, i skolor och på läroanstalter på andra stadiet. Sammanlagt över 1 700 personer har placerats i karantän på grund av exponering. Tills vidare har man konstaterat liten smittspridning bland de exponerade. "De första uppföljningsuppgifterna från skolorna tyder på att man lyckas identifiera smittade och exponerade elever mycket väl. Liksom under våren 2020 har smittspridningen hittills varit låg", berättar sakkunnigläkare Emmi Sarvikivi vid THL. THL intensifierar uppföljningen av infektioner bland barn och unga genom att samla in uppgifter om exponering och smittspridning. Även personer med lindriga symtom ska testas THL:s anvisning om att testa barn för coronavirus har ställvis tolkats vagt. Lindriga symtom i luftvägarna hos barn under skolåldern kan följas med hemma under några dagar före man söker sig till test.

THL rekommenderar användning av ansiktsmask för att skydda andra – handtvätt och säkerhetsavstånd är de viktigaste sätten att förebygga coronasmitta13.8.2020 14:59:35 EESTTiedote

THL rekommenderar att medborgarna använder ansiktsmask i vissa situationer för att skydda andra människor. Att använda ansiktsmask är ett sätt att förebygga spridningen av coronaviruset. Det är fortfarande av största vikt att man håller 1–2 meters säkerhetsavstånd alltid när det är möjligt, att tvätta händerna, hosta i ärmen eller i en engångsnäsduk, samt att undvika att röra vid ansiktet. Om man har symtom bör man undvika sociala kontakter och omedelbart testa sig för corona. "Risken för att coronaviruset sprids ökar nu när vi återgår till vardagen och människorna börjar röra på sig mer. Nu vet vi också att smittorisken är särskilt stor vid trängsel. Att använda ansiktsmask är ett sätt att förhindra att epidemin tilltar", säger generaldirektör Markku Tervahauta vid THL. Vem bör använda ansiktsmask och i vilka situationer? THL:s rekommendation gäller de sjukvårdsdistrikt där det har förekommit coronavirussmitta under de senaste två veckorna. Rekommendationen gäller inte arbetsgemenskap

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum