Expertgruppens ställningstagande: Symtom i inomhusmiljöer har många orsaker, termen inneluftssjukdom har inga medicinska grunder
Det finns inga medicinska grunder för användningen av termerna inneluftssjukdom, mögelhussjukdom eller mögelsjukdom och därför ska de inte användas inom hälso- och sjukvården. Detta framgår av ställningstagandet från expertgruppen för hälso- och sjukvård inom det nationella programmet för inomhusluft och hälsa.
Även i andra sammanhang ska man undvika att använda termerna, eftersom de förmedlar antagandet att till exempel symtom som stör en persons funktionsförmåga i inomhusmiljöer eller en persons insjuknande enbart beror på föroreningar i inomhusluften. Användningen av termerna orsakar förvirring och försvårar vården och rehabiliteringen av patienterna.
Personer med symtom ska få hjälp enligt bästa medicinska kunskap
De symtom som människor upplever i inomhusmiljöer kan bero på många orsaker. Långvariga symtom som stör funktionsförmågan ska utredas inom hälso- och sjukvården. På så sätt kan man säkerställa att eventuella sjukdomar som kräver behandling diagnostiseras, att rätt behandling av dem inleds och att personen med symtom kan stödas på bästa sätt.
Enligt ställningstagandet är det väsentligt att vårda och rehabilitera människor utifrån bästa medicinska kunskap samt att utveckla allt bättre vård- och rehabiliteringsformer.
Inomhusluftens kvalitet och därigenom människornas välbefinnande i inomhusmiljöer kan främjas genom att man ser till att hustekniken fungerar samt reparerar källor till föroreningar och skador som observerats i byggnaderna.
Användningen av termerna orsakar förvirring och försvårar vården och rehabiliteringen av patienterna
Enligt experterna ökar vissa föroreningar i inomhusluften risken för enskilda sjukdomar, men i Finland är föroreningarna inte en kraftig riskfaktor för någon sjukdom. Därför är det inte motiverat att använda termen inneluftssjukdom om dessa sjukdomar.
”Till exempel ökar fuktskador i hemmet i synnerhet risken för astma hos barn. Å andra sidan vet vi att astmarisken även påverkas av många andra miljöfaktorer och att fuktskador inte är en särskilt kraftig riskfaktor bland dessa”, konstaterar en medlem i expertgruppen, överläkare Jussi Karjalainen.
Termen inneluftssjukdom används ofta för att hänvisa till mångsidiga symtom som avsevärt försämrar arbets- och funktionsförmågan i byggnader där största delen av människorna inte har symtom. Sådana mångsidiga symtom uppfyller ofta kriterierna för miljökänslighet.
”Det avgörande för uppkomsten av miljökänslighet är att personen upplever vissa miljöfaktorer såsom dofter, kemikalier eller inomhusluft som skadliga eller farliga. Symtomen är visserligen verkliga, men deras uppkomst påverkas huvudsakligen av andra faktorer än föroreningar i inomhusluften. Då är det fråga om funktionella symtom som man kan få hjälp med att lindra”, säger en medlem i expertgruppen, överläkare Risto Vataja.
Funktionella symtom som sammankopplas särskilt med miljöfaktorer, såsom inomhusluften, och behandlingen av symtomen försvåras av att de risker och föreställningar om faror som förknippas med miljöfaktorerna överbetonas samt av att man stöder undvikande beteende. Enligt experterna måste detta beaktas i mötet med personer med symtom och i den offentliga debatten.
Expertgruppen för hälso- och sjukvård verkar inom det nationella programmet för inomhusluft och hälsa. Ett centralt mål för programmet är att förbättra vården av personer med symtom i inomhusmiljöer samt att öka deras arbets- och funktionsförmåga.
Ytterligare information:
Expertgruppens ställningstagande: termen inneluftssjukdom har inga medicinska grunder (på finska)
Det nationella programmet för inomhusluft och hälsa 2018–2028 (på finska)
Programmets expertgrupp (på finska)
Hur påverkar inomhusluften människornas hälsa? (på finska)
Jussi Karjalainen
överläkare
TAYS
tfn 03 31169858
fornamn.efternamn@pshp.fi
Risto Vataja
överläkare
HUS
fornamn.efternamn@hus.fi
Juha Pekkanen
professor
THL och Helsingfors universitet
tfn 040 508 1077
fornamn.efternamn@helsinki.fi
Nyckelord
Om
Institutet för hälsa och välfärd THLMannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Vaccinationstäckningen bland småbarn är mycket god i Finland – andelen ovaccinerade barn födda 2021 något större än i tidigare åldersklasser27.3.2024 02:00:00 EET | Tiedote
Vaccinationstäckningen bland småbarn är hög i Finland år efter år. Nästan 98 procent av de barn som föddes 2021 har börjat få vaccinationsserien med femvalent vaccin som skyddar mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib-sjukdomar. Nästan 95 procent av dem som föddes 2021 har fått MPR-vaccin som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund. De här uppgifterna framgår av det nationella vaccinationsregistret. Det finns skillnader i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena. I områden med lägre täckning har man dock gjort långsiktigt arbete för att öka de positiva attityderna till vaccination, och skillnaderna i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena håller på att minska för flera vaccin. Det är sällsynt att vara ovaccinerad, men en liten ökning har skett I Finland är det fortfarande sällsynt att vara ovaccinerad. Av de barn som föddes 2021 är 1,7 procent helt ovaccinerade, vilket är något fler än i de tidigare åldersklasserna. Av dem som är födda 2020 var 1,4 procent ov
Ny bestämmelse för undersökning av hälsouppgifter – betydande fynd kan leda till kontakt31.1.2024 11:25:17 EET | Tiedote
Det är nu möjligt att utveckla den individuella vården av patienter även med hjälp av fynd som gjorts i registerundersökningar.
Antalet fall av fästingburen hjärninflammation ökade klart i fjol – det nationella vaccinationsprogrammet utvidgas på flera orter15.1.2024 12:00:00 EET | Tiedote
År 2023 anmäldes före utgången av september sammanlagt 160 fall av fästingburen hjärninflammation till THL:s register över smittsamma sjukdomar, vilket är 37 fler än året innan. År 2022 anmäldes 123 fall av TBE till registret under hela året, 2021 var antalet 148 och under tidigare år under hundra. Enligt uppföljningsuppgifterna för 2019–2023 har incidensen av fästingburen hjärninflammation varit högst i kommuner i kustområdet – i Gustavs (67 fall per 100 000 invånare) och Pargas (45/100 000) samt på Åland (35/100 000). I dessa områden har man länge känt till den höga risken för sjukdomen. ”Största delen av de personer som smittats har saknat vaccinationsskydd. Det är viktigt att se till att man har ett vaccinationsskydd i synnerhet om man bor i ett område som omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet”, säger THL:s forskare Henna Mäkelä. År 2023 inte helt jämförbart med tidigare år Tidigare år har förekomsten av fästingburen hjärninflammation följts upp per kalenderår, men häda
Undersökning: Drömmar om barn blir till en allt senare ålder – fertilitetsrådgivning, stöd för barnfamiljer och en positiv diskussion kan stöda nativiteten10.1.2024 12:00:48 EET | Tiedote
Allt fler kvinnor under 35 år är barnlösa. Enligt THL:s undersökning Hälsosamma Finland har 73 procent av kvinnorna i åldern 20–34 år inte fött barn. Antalet kvinnor som inte fött barn har ökat med hela åtta procentenheter sedan 2017. Bland kvinnor som fyllt 35 har däremot antalet förlossningar ökat och andelen kvinnor som fött barn har ökat med två procentenheter. Barnlöshet är inte något som bara gäller kvinnor. Enligt tidigare statistik har också andelen barnlösa män ökat mycket. "Resultaten är betydande både samhällsmässigt och på individnivå. Den sjunkande nativiteten leder till att antalet personer utanför arbetslivet ökar i förhållande till personer i arbetsför ålder”, berättar utvecklingschef Satu Majlander. ”När man blir äldre är det inte nödvändigtvis längre möjligt att bli gravid. När man är äldre medför graviditet och förlossning risker som kan försämra den blivande moderns och fostrets hälsa. En annan faktor som ökar komplikationer under graviditeten är fetma bland kvinnor
Undersökningen Hälsosamma Finland: En allt större andel av finländarna upplever att tillgången till social- och hälsovårdstjänster försvåras av långa köer och höga klientavgifter14.12.2023 09:37:33 EET | Tiedote
Allt fler av de som använder hälso- och sjukvårdstjänster upplever att det finns problem med tillgången till tjänsterna. 57 procent av männen och 63 procent av kvinnorna anser att alltför långa köer har försvårat tillgången till vård. Problemen med tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster har ökat med cirka 10 procentenheter jämfört med 2020. Tillgången till tjänster upplevs ha försvårats ytterligare av höga klientavgifter. Ungefär en tredjedel av dem som använder hälso- och sjukvårdstjänster och nästan hälften av dem som anlitat socialservice är av denna åsikt. Inom hälso- och sjukvårdstjänsterna har ökningen varit 15 procentenheter och inom socialservicen 17 procentenheter jämfört med 2020. Cirka 60 procent av de män och kvinnor som anlitat socialservice upplever problem med att hitta lämplig service och med att få tillgång till service tillräckligt snabbt. Situationen är oförändrad jämfört med 2020. "Det är oroväckande att det upplevs som svårt att hitta lämplig service och att
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum