Familjeledigheter förnyas könsneutralt – varför inte föräldraskapslagen?

I familjeledighetsreformen som bereds av social- och hälsovårdsministeriet är det meningen att man i fortsättningen officiellt ska tala om födaren, den gravida och föräldern/föräldrarna. Samma linje håller inte i justitieministeriets beredning gällande föräldraskapslagen.

Justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) konstaterade i sitt svar till riksdagsledamot Bella Forsgréns (De Gröna) skriftliga fråga att också den nya föräldraskapslagen kommer att benämna föräldrarna far och mor. Samtidigt fastställde Henriksson att barn också i fortsättningen ska kunna ha bara två juridiska föräldrar.

”Om Henrikssons linje håller, faller hela förnyandet av lagstiftningen platt. Förenandet av de nuvarande moderskaps- och faderskapslagarna till en ny föräldraskapslag skulle ha betytt en förbättring speciellt ur ett regnbågsperspektiv”, säger ledande sakkunnig Anna Moring från Nätverket för familjers diversitet.

”Inskrivet i regeringsprogrammet finns också målsättningen om ett könsneutralt personsignum. Man undrar varför könsneutraliteten som princip inte sträcker sig också till föräldraskapslagen, trots att den skulle ha liknande resultat i fråga om förebyggande av diskriminering och förstärkande av självbestämmanderätten.

I svaret till Forsgréns skriftliga fråga konstateras också att regleringen angående könsminoriteters föräldraskap kommer att beredas i samband med translagen. Regleringen av andra än transpersoners föräldraskap bereds i samband med föräldraskapslagen.

”De här lagarna går inte att bereda med olika principer. Transpersoners föräldraskap skrivs in i folkbokföringsregistret i enlighet med föräldraskapslagen. Translagen påverkar inte principen med vilken folkbokföringen sker”, konstaterar Moring. Hon påminner att mångfald alltid bör beaktas som utgångspunkt i lagberedningen. ”Speciallagar har sin egen plats, men föräldraskapslagens målsättning var uttryckligen att göra lagstiftningen mer likvärdig och passande för olika familjers situationer. Nu utreder man inte ens alternativen.”

I nuläget skrivs föräldraskapet av en person som genomgått en könskorrigeringsprocess i de flesta fallen fel i folkbokföringen. Födaren skrivs som mor och personen vars spermier använts skrivs som far, oberoende av deras juridiska kön vid tidpunkten av barnets födsel. Föräldrabenämningen kan inte korrigeras senare.

”Således får varje myndighet som söker information om barnet i folkbokföringsregistret veta att barnets förälder har genomgått könskorrigering. Det utsätter både barnet och föräldern för diskriminering”, betonar Moring.

Organisationerna har också krävt att man som en del av föräldraskapslagen skulle möjliggöra fler än två juridiska föräldrar i en situation där ett barn de facto har fler än två föräldrar. Föräldraskapet för en tredje förälder bör kunna fastställas utan att någon av de existerande föräldrarna måste avsäga sig sitt föräldraskap. Behov att fastställa fler än två juridiska föräldrar kan finnas bland annat i nyfamiljer och regnbågsfamiljer.

”I praktiken skulle det betyda att barnet skulle ha rätt till underhåll och arvsrätt till fler än två föräldrar”, konstaterar Moring.

Mer information:

Bella Forsgréns skriftliga spörsmål om att beakta regnbågsfamiljerna i beredningen av föräldraskapslagen (KK 39/2020 vp, på finska): https://www.eduskunta.fi/FI/vaski/Kysymys/Sivut/KK_39+2020.aspx

Anna-Maja Henrikssons svar på det skriftliga spörsmålet (SSS 39/2020, på svenska): https://www.eduskunta.fi/SV/vaski/JulkaisuMetatieto/Documents/SSS_39+2020.pdf