Luonnonvarakeskus

Färsk utredning: Återvunnen gödsel påskyndar återvinningen av näringsämnen

Jaa

Enligt en utredning som gjorts av naturresurs- och miljöforskare återvinns näringsämnen i betydligt mindre omfattning i Finland än vad målsättningen är. Följderna är övergödning av sjöar och vattendrag, luftutsläpp och onödigt beroende av oorganisk konstgödsel. Särskilt bör återvinningen av gödsel från produktionsdjur ökas. Experternas åtgärdsförslag har samlats i en politikrekommendation för beslutsfattare.

Gödsel från husdjur innehåller så mycket fosfor att den genom effektivt utnyttjande i dagsläget skulle räcka till att tillgodose behovet av fosfor inom växtodlingen i hela Finland. Den mängd konstgödselfosfor som för närvarande används inom jordbruket skulle kunna ersättas genom effektiv återvinning av näringsämnen i gödseln. Återvunnen gödsel kan produceras av djurgödsel och andra sidoströmmar genom bearbetning på olika sätt.

Genom att husdjursgårdar koncentreras produceras det i många områden mer gödsel än vad behovet av näringsämnen är i området. Genom bearbetning kan gödsel transporteras på ett kostnadseffektivt sätt över landskapsgränserna till områden som är i behov av näringsämnen. Utredningen visar att behovet av hantering och borttransport av gödsel är störst i Österbotten, Södra Österbotten, Satakunta och Egentliga Finland.

Utöver gödselhanteringen bör även tillvaratagandet och utnyttjandet av näringsämnen som finns i det kommunala avloppsvattnet förbättras. Näringspotentialen i överskottsvallar, bioavfall och industriella sidoströmmar bör också utnyttjas i större utsträckning.

Återvinningsmålet uppnås inte med den rådande takten

Finland har förbundit sig att sträva efter att bli ett mönsterland när det gäller återvinning av näringsämnen. Enligt det nuvarande regeringsprogrammet ska tillvaratagandet av näringsämnen inom områden som är känsliga med tanke på Östersjön och andra sjöar och vattendrag utökas med målet att minst hälften av all gödsel och allt kommunalt avloppsslam ska omfattas av avancerad behandling före 2025.

I den nyligen publicerade utredningen beskrivs nuläget för återvinningen av fosfor och kväve. Dessutom framförs åtgärdsförslag för att regeringens mål ska kunna uppnås. Enligt utredningen bearbetas för närvarande till exempel endast 5 procent av gödseln, medan det faktiska behovet är minst 20 procent.

– Effektiv återvinning av fosfor och kväve är viktig för att främja vattenvård, livsmedelsförsörjning och cirkulär ekonomi. Jämfört med målen är återvinningen av näringsämnen inte tillräckligt effektiv för närvarande, säger Sanna Marttinen, generalsekreterare för Sammanslutningen för naturresurs- och miljöforskning LYNET och ansvarig för sammanställningen av utredningen.

Styrningen och kunskapsbasen behöver utvecklas

För att påskynda återvinningen föreslås det i utredningen att en övergripande översyn av styrmedlen för användning av näringsämnen ska göras och att en författning som gäller all odling och gödsling ska skapas till exempel genom att ändra nitratförordningen. Samtidigt föreslås att miljöersättningssystemet i sin nuvarande form och styrningen av användning av näringsämnen via djurstallens miljötillstånd ska slopas.

Dessutom föreslår experterna att en basskiftesspecifik näringsdatabas ska skapas för att stödja styrningen. Tillgången till information om biomassor bör också förbättras och regionala gödselbearbetningsmål fastställas.

– Målet för normstyrningen bör vara att näringsämnen används efter växternas behov, och reglerna bör fungera som stöd för att konventionell konstgödsel ersätts med återvunnen gödsel. Dessutom bör det erbjudas ändamålsenliga förutsättningar för uppkomst av en marknad för återvunnen gödsel. Om vi ska göra framsteg inom återvinning av näringsämnen behöver datasystemen också utvecklas, säger Marttinen när hon sammanfattar forskarnas förslag.

LYNET är ett samarbetsnätverk inom naturresurs- och miljösektorn där forskare strålar samman för att ta fram information och lösningar på problem inom sektorn. I nätverket ingår sju offentliga forskningsinstitut som sammanlagt har över 5 000 anställda. Från 1 januari 2018 ingår LYNET i sammanslutningen Tulanet för forskningsinstitut.

Mer information

- Sanna Marttinen, generalsekreterare, Sammanslutningen för naturresurs- och miljöforskning LYNET, fornamn.efternamn@luke.fi, tfn 0295 326 356 (mer information på finska)

- Rapporten Kohti ravinteiden kierrätyksen läpimurtoa. Nykytila ja suositukset ohjauskeinojen kehittämiseksi Suomessa (På väg mot ett genombrott inom återvinning av näringsämnen. Nuläge och rekommendationer för utveckling av styrmedel i Finland) har sammanställts av en grupp branschexperter vid Naturresursinstitutet, Finlands miljöcentral, Teknologiska forskningscentralen VTT och Livsmedelssäkerhetsverket Evira. Rapporten är en bakgrundsutredning som Miljöministeriet och Jord- och skogsbruksministeriet har beställt av LYNET. Rapporten är på finska.

- Luke Policy Brief: Ravinteiden kierrätys visioista käytäntöön (Återvinning av näringsämnen – från vision till praxis), på finska

Infografik om återvinning av näringsämnen (på finska)

Det uppstår stora mängder näringsrika biomassor i Finland 
Återvunnen gödsel kan ersätta konventionell gödsel 
Bearbetning underlättar utnyttjandet av näringsämnen 
Det behövs styrmedel för att främja återvinning av näringsämnen

Linkit

Tietoja julkaisijasta

Luonnonvarakeskus
Luonnonvarakeskus
Viikinkaari 9
00790 Helsinki, Finland

0295 32 6000 / +358 295 32 6000http://www.luke.fi

Luonnonvarakeskus (Luke) on 1.1.2015 toimintansa aloittanut tutkimus- ja asiantuntijaorganisaatio, joka tekee työtä luonnonvarojen kestävän käytön ja biotalouden edistämiseksi. www.luke.fi www.luke.fi/en

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista jo ennen kuin ne uutisoidaan? Kun tilaat tiedotteemme tältä julkaisijalta, saat ne sähköpostiisi yhtä aikaa suomalaisen median kanssa. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Luonnonvarakeskus

Metsät ovat ympäristökonfliktien kestoaihe – tuulivoima noussut viime aikoina23.11.2017 09:23Tiedote

Tuulivoima, pedot ja kaivokset ovat viimeisen kymmenen vuoden aikana nousseet ympäristöön liittyvien kiistojen aiheeksi. Metsien käytön kiistat ovat puolestaan olleet yleisiä 1960-luvulta tähän päivään. Tämä selviää Luonnonvarakeskuksen (Luke) tekemästä tutkimuksesta, jossa selvitettiin eri viranomaisten, luonnon käyttäjien ja luontoharrastajien näkemyksiä ympäristökonflikteista.

Laxens yngelproduktion historiskt riklig i Torne och Simo älvar16.11.2017 10:30Tiedote

På våren 2017 kläcktes det tredje högsta mängden laxyngel i Torne älv och det högsta i Simo älv sedan uppföljningen inleddes. Dödligheten som observerats bland laxen de senaste åren har inte försvagat våra naturliga laxbestånd. Anledning till bekymmer för laxbeståndens framtid medförs dock av det relativt låga antalet stigande laxar under den gångna sommaren samt de senaste årens ökade M74-dödlighet bland laxynglen.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki STT Infossa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme