Suomen Akatemia

Finlands Akademi fattade beslut om bidrag för kliniska forskare

Dela

Finlands Akademis forskningsråd för biovetenskap, hälsa och miljö har beviljat finansiering till tio kliniska forskare. Den vetenskapliga kvaliteten på ansökningarna framhävdes i finansieringsbesluten.

Finlands Akademi stöder läkare eller forskare som är sysselsatta med kliniskt patientarbete genom att finansiera deras deltidsforskning.Målet är att främja kliniska forskarkarriärer, t.ex. i samarbete med universitetssjukhus, och uppmuntra kliniskt verksamma läkare och forskare att forska vid sidan av det kliniska arbetet.

Forskningsrådets finansiering för de kliniska forskarna uppgår i år till 2,4 miljoner euro.Sammanlagt 45 ansökningar behandlades och beviljandegraden var 22 procent.Av de tio forskare som finansieras är sex kvinnor.Andelen kvinnor bland de sökande var 47 procent.

I forskningsrådets finansieringsbeslut lades särskild vikt vid forskningens höga vetenskaplig kvalitet samt sökandes kompetens och lämplighet med tanke på bidragsformen.Bland forskningsrådets beslutskriterier fanns också starkt samhälleligt genomslag och initiativ som förnyar vetenskapen.

Enligt forskningsrådet var den vetenskapliga nivån på årets ansökningar utmärkt.Dessutom har den vetenskapliga nivån på ansökningarna enligt forskningsrådet kontinuerligt stigit under de senaste åren.Forskningsrådet gladde sig över att antalet ansökningar ökade från förra året.

Forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö anser att bidragsformen för kliniska forskare är mycket viktig.Bidragsformen har upplevts vara mycket betydande, eftersom man på grund av nedskärningarna i forskningsfinansieringen för universitetssjukhusen under tidigare år har varit tvungen att pruta på den kliniska forskningen.Genom bidragsformen för kliniska forskare finansieras också i stor utsträckning forskare inom olika områden, såsom fysiker och veterinärer.Forskningsrådet uppmuntrar därför i fortsättningen kliniska forskare att ansöka om finansiering inom ett allt större ämnesområde.

I de projekt som nu finansierats undersöks bland annat riskfaktorer som påverkar uppkomsten och framskridandet av leversjukdomar samt nya behandlingsformer för behandling av fetma.I projekten utvecklas dessutom precisionsläkemedelsbehandling för leukemier hos barn och unga samt precisionsdiagnostik för demenssjukdomar.

”Ansökningarna var av exceptionellt hög kvalitet och kombinerade på ett utmärkt sätt det kliniska arbetet och forskningen.De finansierade ansökningarnas genomslagspotential bedömdes vara stor”, berättar forskningsrådets ordförande Ursula Schwab.

Forskningsrådet beviljade finansiering till flera högklassiga kliniska forskare, till exempel:

MD Anniina Färkkilä (Helsingfors universitet) undersöker nya behandlingar mot äggstockscancer.Cancer framskrider när den lyckas undvika kroppens immunförsvar.Cancerceller har utvecklat flera mekanismer som försvagar immunförsvaret.Betydande resultat har uppnåtts under de senaste åren med hjälp av immunterapi vid cancer som inriktar sig på dessa mekanismer.Färkkilä ska visa hur tumörens genetiska egenskaper vid äggstockscancer gör att tumören kan gömma sig från immunsystemet.Forskningens resultat kan hjälpa med att hitta nya immunterapier och kombinationsbehandlingar mot äggstockscancer.

FD Sami Väänänen (Östra Finlands universitet) bedriver forskning kring osteoporos, den vanligaste skelettsjukdomen.För närvarande baserar sig osteoporosdiagnosen på den s.k. DXA-metoden, som mäter bentätheten.Väänänen har som mål att utreda hur man med maskininlärningsmetoder kan utnyttja all information ur DXA-bilden som förutspår risken för frakturer.I projektet utnyttjas stora bildmaterial från tiotusentals patienter som samlats i andra undersökningar och inom patientarbetet.Med forskningsresultaten kan man utveckla bedömningen av risken för frakturer samt diagnostiseringen och behandlingen av osteoporos utan att det medför extra kostnader för hälso- och sjukvårdssystemet.

VMD Sanna Viitanen (Helsingfors universitet) undersöker antibiotikaresistens och dess effekter.För närvarande anses överanvändning av antibiotika och ökad antibiotikaresistens vara ett av de allvarligaste hoten mot människors hälsa.Eftersom användningen av antibiotika och antibiotikaresistens hos sällskapsdjur har en direkt inverkan på människor som lever i samma hushåll som djuren är det mycket viktigt att hitta metoder för att minska användningen av antibiotika även hos sällskapsdjur.Syftet med forskningsprojektet är att hitta metoder för att minska användningen av antibiotika vid sjukdomar i andningsvägarna hos hundar och katter.

Mer information

Nyckelord

Kontakter

Länkar

Om

Suomen Akatemia
Suomen Akatemia
Hakaniemenranta 6, PL 131
00531 HELSINKI

029 533 5000http://www.aka.fi/fi

Finlands Akademi finansierar högklassig vetenskaplig forskning, verkar som sakkunnig inom vetenskapen och forskningspolitiken samt stärker vetenskapens och forskningens ställning i samhället. Vi vill bidra till att stärka den finländska forskningens förnyelseförmåga och göra forskningen mångsidigare och mer internationell. Vi skapar förutsättningar för forskarutbildning och forskarkarriären, ökar det internationella forskningssamarbetet och arbetar för att forskningsresultaten ska kunna nyttiggöras. Vår verksamhet omspänner samtliga vetenskapsgrenar. Vi finansierar forskning med 437 miljoner euro år 2021. Vi är en statlig myndighet som lyder under Undervisnings- och kulturministeriet.

Följ Suomen Akatemia

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Akatemia

Akatemiahankerahoitusta tieteellisesti ja yhteiskunnallisesti vaikuttavalle luonnontieteiden ja tekniikan alojen tutkimukselle3.6.2021 13:44:29 EEST | Tiedote

Suomen Akatemian luonnontieteiden ja tekniikan tutkimuksen toimikunta (LT) on myöntänyt rahoituksen 72 akatemiahankkeelle, joissa on kaikkiaan yhteensä sata osahanketta. Toimikunta rahoittaa akatemiahankkeita yhteensä noin 44 miljoonalla eurolla. Rahoituspäätöksissä toimikunta korosti etenkin tutkimuksen tieteellistä laatua, uutuusarvoa ja mahdollisuutta läpimurtoihin sekä hankkeen toteutettavuutta.

Ikäihmisten enemmistö selviytyy koronasta kokemuksensa avulla - heikoimmat kärsivät27.5.2021 09:30:00 EEST | Tiedote

Ikäihmiset ovat enimmäkseen selviytyneet korona-ajan rajoituksista hyvin. Tässä ovat auttaneet sopeutumiskyky, kekseliäisyys ja elämänkokemuksen tuoma suhteellisuudentaju. Tämä selviää Tampereen yliopiston professorin Marja Jylhän johtamasta Suomen Akatemian rahoittamasta tutkimuksesta, jossa selvitettiin haastatteluin koronarajoitusten vaikutuksia ikääntyneiden elämään.

Etäopetuksessa oppilaat kokivat saaneensa riittävästi apua27.5.2021 09:30:00 EEST | Tiedote

Suurin osa oppilaista odotti koronan aikaisen etäopetuksen aikana lähiopetukseen palaamista. Vain vajaat 12 prosenttia olisi toivonut etäopetuksen jatkumista. Suurin osa koki, että opettaja tiesi, mitä oppilaalle kuului. Yhteyttä pidettiin videotapaamisilla, oppimispäiväkirjoin tai henkilökohtaisilla viesteillä. Lähes kaikkien oppilaiden mukaan he saivat riittävästi apua, eniten omilta vanhemmiltaan sekä myös kavereilta ja sisaruksilta. Opettajalta ei niin helposti kysytty apua, mutta monien oppilaiden mielestä opettaja oli tarvittaessa käytettävissä.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum