Suomen Akatemia

Finlands Akademi valde tio nya akademiprofessorer

Jaa

Finlands Akademi har utnämnt tio nya akademiprofessorer för perioden 1.1.2019-31.12.2023.

Totalt inlämnades 193 ansökningar varav 33 gick vidare till det andra utlysningssteget. Besluten fattades utifrån resultaten av en kollegial bedömning i fyra disciplinspecifika paneler. Bedömarna ansåg att ansökningarna höll mycket hög kvalitet och att de sökande hade etablerat omfattande nätverk. De nya akademiprofessorerna utnämndes av Akademins allmänna sektion på basis av panelens utlåtanden.

Bidraget för anställning som akademiprofessor är avsett för ansedda forskare i internationell toppklass som genom sin vetenskapliga verksamhet kraftigt förväntas inverka på det omgivande vetenskapliga samfundet och på samhället överlag. En akademiprofessor förväntas främja forskningen på ett betydande sätt och skapa en kreativ forskningsmiljö.

De nya akademiprofessorerna är: Lauri Aaltonen, Helsingfors universitet, Anne Haila (–31.12.2022), Helsingfors universitet, Pekka Lappalainen, Helsingfors universitet, Matti Lassas, Helsingfors universitet, Peter Liljeroth, Aalto-universitetet, Johanna Mappes, Jyväskylä universitet, Anssi Peräkylä, Helsingfors universitet, Olli Raitakari, Åbo universitet, Kari Rummukainen, Helsingfors universitet och Tapio Salmi, Åbo Akademi.

De nya akademiprofessorernas forskningsområden omfattar cancergenetik, socialvetenskaper, cell- och molekylärbiologi, tillämpad matematik, kondenserade materiens fysik, evolutionsbiologi, epidemiologi, teoretisk fysik och kemisk reaktionsteknik.

Lauri Aaltonen vill utöka vår kunskap om genomets roll i cancer genom att studera unika inhemska patientgrupper, såsom hårt cancerdrabbade släkter och patienter som exponeras för cancerrisker av samma typ.

Anne Haila söker nya lösningar på problem till följd av urbaniseringen, exempelvis stigande markpriser, markspekulation, höga boendekostnader och splittrade lokalsamhällen.

Pekka Lappalainen forskar med strukturbiologiska, biokemiska och cellbiologiska metoder i hur två centrala proteiner som binder aktin påskyndar aktintrådarnas upplösning och aktinmolekylernas återvinning i cellerna.

Matti Lassas studerar inversionsproblem med vilket normalt avses bestämning av okända strukturer genom indirekta mätningar. Tillämpningarna ska kunna användas bland annat i identifiering av olika typer av stroke och i kartläggning av underjordiska naturresurser.

Peter Liljeroth studerar artificiella designermaterial som byggs antingen atom för atom med mikroskopisk teknik eller genom utnyttjande av molekylernas självorganisering. Syftet är att ta fram material vilkas elektriska egenskaper kan modifieras efter önskemål.

Johanna Mappes studerar signalering och kommunikation mellan djur, exempelvis hur organismer anpassar sig efter förändringar i miljön, vilka evolutiva konsekvenser rovdjurens försvinnande har, hur fenotypisk variation består i en population och vilken betydelse kommunikationen har för artbildningens processer.

Anssi Peräkylä studerar på vilket sätt social växelverkan påverkas av de medverkande personernas eventuella narcissistiska problem, exempelvis en självupplevelse som pendlar mellan sårbarhet och grandiositet.

Olli Raitakari undersöker om finns ett samband det via epigenetiska mekanismer mellan föräldrarnas exponering för vissa riskfaktorer - exempelvis tobaksrök, miljögifter och psykosocial stress - och deras barns hälsa.

Kari Rummukainen forskar i gravitationsvågor som uppstår då två svarta hål kolliderar. Hans forskning ska också definiera de krav som ställs på gravitationsteleskopet LISA som ska sändas upp i rymden 2034.

Tapio Salmis forskningstema är träbaserade råvaror som kan ersätta olja. I forskningen ingår modellering och effektivering av kemiska reaktioner, i synnerhet katalysen.

Mer information

- professor Heikki Ruskoaho, ordförande för Finlands Akademis styrelse, tfn 0294 159 472, fornamn.efternamn(at)helsinki.fi

- överdirektör för forskning Riitta Maijala, tfn 0295 335 002, fornamn.efternamn(at)aka.fi

- Läs akademiprofessorernas forskningsbeskrivningar här.

Yhteyshenkilöt

Finlands Akademi, kommunikationen
informatör Leena Vähäkylä
tfn 0295 335 139
fornamn.efternamn(at)aka.fi

Linkit

Tietoja julkaisijasta

Suomen Akatemia
Suomen Akatemia
Hakaniemenranta 6, PL 131
00531 HELSINKI

029 533 5000http://www.aka.fi/fi

Finlands Akademi är en statlig myndighet som lyder under Undervisnings- och kulturministeriet. Vi finansierar högklassig vetenskaplig forskning, verkar som sakkunnig inom vetenskapen och forskningspolitiken samt stärker vetenskapens och forskningens ställning. Vi finansierar forskning med 444 miljoner euro år 2018. En del av vårt stöd till vetenskaplig forskning finansieras genom vinstmedel från tipsbolaget Veikkaus intäkter. År 2018 är vinstmedlens andel av vår totala stödsumma 70,7 miljoner euro.

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista jo ennen kuin ne uutisoidaan? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi yhtä aikaa suomalaisen median kanssa. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Suomen Akatemia

Vedenpuhdistusjärjestelmiä kehitettävä kemiallisten haitta-aineiden poistamiseksi7.6.2018 10:50Tiedote

Vesien puhdistuksessa yleisesti käytetyt menetelmät eivät välttämättä tehoa riittävän hyvin talousvesiin kulkeutuviin kemiallisiin haitta-aineisiin. Klooraus ja UV-desinfiointi purevat hyvin tauteja aiheuttavia mikrobeja vastaan, mutta eivät yhtä hyvin poista kemiallisia haitta-aineita. Veden mikrobeista ja kemikaaleista koituvia terveyshaittoja tutkittiin Suomen Akatemian rahoittamassa hankkeessa, jossa selvitettiin myös vedenpuhdistusmenetelmien taloudellisia vaikutuksia.

Uudella jäätymismenetelmällä voidaan puhdistaa vettä miltei ilman lisäenergiaa1.6.2018 09:58Tiedote

Talvipakkasia voidaan hyödyntää jäteveden puhdistamisessa kustannus- ja energiatehokkaasti. Kun jätevesi jäätyy luonnollisesti talvella, siitä muodostuva jää on puhtaampaa kuin itse jäännösjätevesi. Jäätymisprosessissa syntyvän jään puhtauteen vaikuttaa jäätymisnopeus: mitä hitaammin vesi jäätyy, sitä puhtaampaa siitä tulee. Tutkimus on osa Suomen Akatemian arktista tutkimusohjelmaa, jossa kehitetään arktisen alueen uniikille ja herkälle luonnolle sopivia kestävän kehityksen mukaisia työskentelymenetelmiä.

New natural freezing method offers energy savings in water purification1.6.2018 09:58Tiedote

Freezing winter temperatures can be put to good use in improving the cost and energy efficiency of wastewater purification. The ice that is formed when wastewater freezes naturally in the winter is cleaner than the residual waste water itself. The purity of the ice is a function of the rate of the freezing process: the slower the freezing process, the greater the purity of the resulting ice. Research is underway under the Academy of Finland’s Arctic Research Programme to develop sustainable working methods that are suited to the unique and fragile Arctic environment.

Ny frysningsmetod gör det möjligt att rena vatten praktiskt taget utan extra energi1.6.2018 09:58Tiedote

Vinterkylan kan utnyttjas i rening av avloppsvatten på ett både kostnads- och energieffektivt sätt. Då avloppsvatten vintertid fryser naturligt är den is som bildas på ytan renare än det ofrusna vattnet under isen. Hur ren isen är påverkas av frysningens hastighet: ju långsammare frysning, desto renare is. Detta har man kommit fram till i en undersökning inom Finlands Akademis arktiska forskningsprogram som enligt principerna för hållbar utveckling ska utveckla praxis som lämpar sig för det arktiska områdets unika och känsliga natur.

Suomen Akatemia valitsi 10 uutta akatemiaprofessoria23.5.2018 13:03Tiedote

Suomen Akatemia on valinnut kymmenen uutta akatemiaprofessoria kaudelle 1.1.2019-31.12.2023. Tehtävään oli aiehaussa 193 hakijaa, joista 33 kutsuttiin toiseen vaiheeseen. Valinnassa käytettiin vertaisarviointia, joka tehtiin neljässä tieteenalalähtöisessä paneelissa. Niiden mukaan hakijat olivat erittäin korkeatasoisia ja hyvin verkottuneita tutkijoita. Lopullisen valinnan teki Akatemian yleisjaosto paneelien ehdotusten pohjalta.

D-vitamiinitutkimus siivitti Utajärven lukion Tiedetonni-kilpailun voittoon15.5.2018 13:48Tiedote

Utajärven lukio voitti opetus- ja kulttuuriministeriön, Suomen Akatemian ja Opetushallituksen lukioille järjestämän Tiedetonni-kilpailun. Utajärven lukion ansiokkaassa projektissa tutkittiin biologian ja maantiedon opettaja Liisa Virran johdolla riittävää D-vitamiinin saantia. Palkinnon jakoi opetusministeri Sanni Grahn-Laasonen Tiedefoorumi-tapahtumassa keskiviikkona 9.5. Palkintoraha, 1000 euroa, tarjoaa koululle mahdollisuuden uusien projektien toteuttamiseen.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki STT Infossa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme