Suomen Pankki

Finlands Bank har ställt upp klimatmål för sin investeringsportfölj – att uppnå koldioxidneutralitet senast 2050

Dela

Finlands Bank har fattat beslut om ett klimatmål för sin egen investeringsverksamhet för att bidra till hanteringen av riskerna i investeringsportföljen. Målet är att uppnå koldioxidneutralitet senast 2050. ”Finlands Bank deltar i bekämpningen av klimatförändringen.Genom att skapa beredskap för olika effekter av klimatförändringen minskar vi övergångs- och svansriskerna och söker därmed uppnå en högre avkastning på investeringarna i förhållande till riskerna.Bekämpning av klimatförändringen innebär i praktiken att penningflöden kanaliseras till koldioxidsnåla investeringar, då samtidigt också portföljens koldioxidavtryck minskar”, säger direktionsmedlem Tuomas Välimäki, som svarar för bankens investeringsverksamhet.

För aktie- och företagsobligationsportföljen kan målet om koldioxidneutralitet uppnås redan före 2050, då målet för hela portföljen[1] ska vara uppfyllt. För att uppnå målet tar Finlands Bank fram en klimatkarta och interimistiska mål, som offentliggörs senare. Till de interimistiska målen hör begräsning av investeringarna i till exempel företag som framställer fossila bränslen och en successiv övergång i aktieinvesteringarna till koldioxidsnåla investeringsprodukter som är förenliga med Paris klimatavtal. I fråga om indirekta investeringar utses kapitalförvaltare och produkter med trovärdiga klimatmål och måluppfyllelsen följs regelbundet upp under investeringens livstid. Initiala gränsvärden, interimistiska mål per tillgångsslag och tidsplaner för de interimistiska målen preciseras senare.

En betydande del av Finlands Banks investeringar utgörs av den valutareserv bestående av olika länders statsobligationer som är viktig för skötseln av centralbanksuppgifterna. För att målet för hela portföljen ska kunna uppnås krävs aktiva åtgärder av staterna för att uppfylla åtagandena i Paris klimatavtal. Finlands Bank fortsätter för sin del den offentliga debatten för att öka mängden och jämförbarheten av den information som behövs för att bekämpa klimatförändringen och stödja beslutsfattandet.

Koldioxidneutralitet beräknas på de växthusgasutsläpp som definierats i Kyotoprotokollet. I det initiala stadiet beaktas direkta utsläpp från investeringarna (Scope 1) och utsläpp av energiköp (Scope 2). I takt med att beräkningsmetoden utvecklas kan också indirekta utsläpp (Scope 3) fångas upp.

Målet för Finlands Banks egen investeringsverksamhet är att uppfylla de krav på likvida, säkra och högavkastande tillgångar som ställs på centralbankerna. Utöver dessa traditionella mål för centralbankernas investeringsverksamhet har Finlands Bank antagit hållbarhet som fjärde styrande mål för sina investeringar.

Genom att ta hänsyn till hållbarhetsaspekter kan bland annat riskerna med klimatförändringen bättre hanteras och de stigande förväntningarna på centralbankens egen investeringsverksamhet bemötas. ”Vi har förbundit oss till ansvarsfulla investeringar också genom att underteckna de FN-stödda principerna för ansvarsfulla investeringar i slutet av 2019.Enligt dessa principer tar vi hänsyn till miljön, socialt ansvar och god företagsstyrning i vår investeringsverksamhet”, säger direktionsmedlem Tuomas Välimäki.

Som medlem av Eurosystemet har Finlands Bank redan tidigare i år åtagit sig att tillsammans med centralbankerna i övriga euroländer och ECB rapportera klimatrisker enligt en gemensam metod, beräkna koldioxidavtrycket för sin egen investeringsportfölj och offentliggöra beräkningar av avtrycket. Eurosystemets beslut gällde investeringar i euro i ECB:s och euroländernas centralbankers finansiella tillgångar. Finlands Bank har beslutat utöka rapporteringen av sina egna investeringar till att också omfatta andra tillgångar än tillgångar i euro. Enligt Finlands Banks bedömning kan information om koldioxidavtrycket för bankens egna investeringar offentliggöras under 2022.

Närmare upplysningar lämnas av ledande hållbarhetsexpert Anna Hyrske, telefon 09 183 20 70.

Läs mer om ansvarsfulla investeringar

[1]Målet gäller bankens hela investeringsportfölj med undantag för guldet, för vilket en internationellt godkänd metod för beräkning av koldioxidavtrycket ännu saknas.

Nyckelord

Bilder

Länkar

Om

Suomen Pankki
Suomen Pankki
Snellmaninaukio, PL 160
00101 HELSINKI

09 1831http://www.bof.fi

Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron. 

Följ Suomen Pankki

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki

Penningpolitiken stöder en hållbar ekonomisk återhämtning och förbättrade inflationsutsikter16.9.2021 11:00:00 EEST | Tiedote

Den globala ekonomin återhämtar sig från pandemin understödd av en stigande vaccinationstäckning och den ekonomiska politiken. Den branta nedgången övergår i år i en uppgång på 6 %. ”Den ekonomiska tillväxten i euroområdet är nu kraftig, men stöd från den ekonomiska politiken behövs fortfarande. Produktionsflaskhalsar i förening med eventuella nya virusvarianter och en låg vaccinationstäckning i de framväxande länderna kastar en skugga över utsikterna”, säger chefdirektör Olli Rehn. Kraftiga penningpolitiska och offentliga åtgärder har minskat de ekonomiska skadorna på längre sikt. Penningpolitiken har bidragit till fortsatt lätta finansieringsvillkor samtidigt som centralbankernas balansräkningar har vuxit. De lätta finansieringsvillkoren i förening med offentliga stödåtgärder har underlättat tillgången till kredit för företag och hushåll. Ökningen i den offentliga skuldsättningen är därför kraftigare än vid kriser. Inflationen saktade in i början av coronakrisen. Den stigande inflati

Monetary policy supporting sustainable economic recovery and a brighter outlook for inflation16.9.2021 11:00:00 EEST | Press release

The global economy will recover from the COVID-19 pandemic, bolstered by increasing vaccination coverage and support from economic policy. The steep contraction will give way to growth of 6% this year. ‘Euro area growth is robust, but it still needs support from economic policy. The outlook is overshadowed by production bottlenecks, the possibility of new virus variants as well as low vaccination rate in the developing world,’ notes Bank of Finland Governor Olli Rehn. Strong monetary and fiscal policy measures have reduced the longer-term economic scars in many countries. Monetary policy has helped maintain favourable financing conditions, while central bank balance sheets have expanded. Favourable financing conditions and public support measures have facilitated business and household access to credit. Growth in general government debt will thus be more marked than during crises on average. Inflation was subdued during the early phase of the COVID crisis. In the present year, euro are

Rahapolitiikka tukee talouden kestävää elpymistä ja inflaationäkymien paranemista16.9.2021 11:00:00 EEST | Tiedote

Maailmantalous elpyy koronapandemiasta rokotekattavuuden nousun ja talouspolitiikan tukemana. Jyrkkä supistuminen vaihtuu 6 prosentin kasvuksi tänä vuonna. "Euroalueella talouskasvu on nyt vahvaa, mutta vielä ei pärjätä ilman talouspolitiikan tukea. Näkymiä varjostavat tuotantokapeikot sekä uusien virusmuunnosten mahdollisuus ja kehittyvien maiden alhainen rokotekattavuus", sanoo pääjohtaja Olli Rehn. Voimakkaat rahapoliittiset ja julkisen talouden toimet ovat vähentäneet pidemmän aikavälin vaurioita kansantalouksille. Rahapolitiikan avulla rahoitusolot on pidetty kevyinä, ja samalla keskuspankkien taseet ovat kasvaneet. Kevyet rahoitusolot sekä julkiset tukitoimet ovat tukeneet yritysten ja kotitalouksien luotonsaantia. Julkinen velka eri maissa kasvaakin enemmän kuin kriiseissä keskimäärin. Inflaatio vaimeni koronakriisin alkuvaiheessa. Tänä vuonna euroalueen inflaatiota on voimistanut alhainen hintataso vertailuajankohtana, raaka-aineiden hintojen nousu sekä tuotantokapeikot. Näiden

BOFIT Forecasts for Russia and China 2021–202316.9.2021 11:00:00 EEST | Uutinen

The Bank of Finland Institute for Emerging Economies (BOFIT) released today (16 September) its semi-annual forecasts for the Russian and Chinese economies. The autumn 2021 forecasts cover the period 2021–2023. The forecast for the Russian economy has been revised upward on improved prospects for global economic growth and Russian exports. Oil prices and the expectations are also higher than in March. GDP should rise more than 3.5 % this year from last year’s low basis, before settling in 2022−2023 to slightly over 2.5 % p.a. on average. Several uncertainties surround the forecast. There could be unexpected changes in the course of the covid pandemic, global growth and oil prices. The return of international travel and the release of assets piled up by households last year can also significantly affect private consumption. Improved government revenues create opportunities for more generous budget spending. Chinese on-yearGDP growth rises to about 8 % this year due to rapid recovery and

BOFIT: Venäjä- ja Kiina-ennusteet vuosiksi 2021‒202316.9.2021 11:00:00 EEST | Uutinen

Suomen Pankin nousevien talouksien tutkimuslaitos (BOFIT) julkaisi tänään (16.9.) puolivuosittain päivitettävät ennusteensa Venäjän ja Kiinan talouksille. Syksyn 2021 ennusteet kattavat vuodet 2021–2023. Venäjän talouden ennustetta on korotettu mm. siksi, että maailmantalouden ja Venäjän viennin näkymät ovat parantuneet, öljyn hinta on noussut ja odotukset sen laskusta ovat lieventyneet. BKT:n odotetaan kasvavan tänä vuonna yli 3,5 % lamavuodesta 2020. Kasvu hidastuu vuosina 2022−2023 runsaaseen 2,5 prosenttiin vuodessa. Merkittäviä ennuste-epävarmuuksia on useita. Koronaviruksen väistymiseen, maailmantalouden kasvuun ja öljyn hintaan voi tulla ennakoimattomia muutoksia. Ulkomaanmatkailun palautuminen ja kotitalouksille viime vuonna kertyneiden varojen purkautuminen voivat vaikuttaa yksityiseen kulutukseen merkittävästi. Julkisen talouden tulojen nousu antaa tilaa lisätä budjettimenoja. Kiinan talouskasvu tulee tänä vuonna olemaan noin 8 % talouden nopean toipumisen ja alhaisen vertail

Muistutuskutsu medialle: Suomen Pankin tiedotustilaisuus kansainvälisen talouden näkymistä ja rahapolitiikasta14.9.2021 12:35:53 EEST | Kutsu

Miten kansainvälinen talous toipuu pandemiasta ja mitä erityispiirteitä koronakriisissä on aikaisempiin talouskriiseihin verrattuna? Miltä inflaatiokehitys näyttää EKP:n uudistuneen rahapolitiikan strategian valossa? Suomen Pankin pääjohtaja Olli Rehn ja toimistopäällikkö Hanna Freystätter käyvät läpi mm. näitä kysymyksiä tiedotustilaisuudessa torstaina 16.9.2021 klo 11.00. Samassa yhteydessä julkaistaan kansainvälisen talouden näkymiä ja euroalueen rahapolitiikkaa käsittelevä Euro & talous -julkaisu. Tilaisuuteen voi osallistua ensisijaisesti verkossa osoitteessa www.mediaserver.fi/live/bof. (Huom. Avaa linkki jollain muulla kuin Internet Explorer -selaimella.) Pyydämme median edustajia ilmoittautumaan tiedotustilaisuuteen sekä embargolistalle viimeistään tiistaina 14.9. klo 16.00 tämän linkin kautta: Ilmoittautuminen TV-kuvaustarpeista pyydämme olemaan etukäteen yhteydessä ryhmäpäällikkö Iina Larioon, iina.lario@bof.fi, puh. 09 183 2689. Median edustajien on mahdollista esittää kysym

Konsumtionskredit- och snabblåneföretagens andel av hushållens konsumtionskrediter liten14.9.2021 10:00:00 EEST | Tiedote

Vid utgången av juni 2021 uppgick det utestående beloppet av lån till finländska hushåll beviljade av övriga finansinstitut till 4,6 miljarder euro och utlåningen bestod nästan i sin helhet av konsumtionskrediter. Genomsnittsräntan på utlåningen var 5,1 %. Räntan på de beviljade lånen skiljer sig emellertid stort mellan olika aktörer. De aktörer som beviljar huvudsakligen fordonsfinansiering står för merparten (79 %) av utlåningen från övriga finansinstitut till hushåll. Andra aktörer i gruppen övriga finansinstitut som beviljar lån till hushåll är exempelvis konsumtionskredit- och snabblåneföretag, bankernas finansbolag och pantlåneinrättningar. Konsumtionskredit- och snabblåneföretagens lånefordringar har minskat Det utestående beloppet av lån till finländska hushåll beviljade av konsumtionskredit- och snabblåneföretag uppgick vid utgången av juni 2021 till 220 miljoner euro. Utlåningen har enligt uppskattningar minskat betydligt efter 2019. I september 2019 infördes ett räntetak[1]

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum