VTV Valtiontalouden tarkastusvirasto

Finlands effektivitet som genomförare av EU-lagstiftningen har försämrats efter en positiv utvecklingsperiod

Jaa

Statens revisionsverk har publicerat en granskning av genomförandet av EU-lagstiftningen i Finland. Genomförandet blev mer effektivt under 2012–2015, men från och med 2016 har effektiviteten försämrats. Genomförandet har försämrats även i andra EU-länder, men i Finland överskrider försämringen medelnivån. Utifrån revisionsverkets granskning ska öppenheten i lagberedningen också förbättras: regeringen bör mer öppet berätta om enskilda nationella lagförslag beror på skyldigheter i EU-lagstiftningen eller på nationella behov.

Ett effektivt genomförande kräver samordnande, kompromisser och tillräckliga resurser

I sin granskning utredde revisionsverket vilka omständigheter inom förvaltningen och vilka externa omständigheter som skapar förutsättningar för att på ett effektivt sätt genomföra EU-lagstiftningen. Åren 2012–2015 utvecklades genomförandet inom utsatt tid positivt i Finland. Då minskade antalet överträdelseförfaranden mot Finland. Under denna tidsperiod inleddes i genomsnitt 18 överträdelseförfaranden per år. Antalet ökade 2016: då inleddes 36 överträdelseförfaranden till följd av förseningar.

Under granskningsperioden framskred de överträdelseförfaranden som hade inletts mot Finland till följd av förseningar relativt sällan till det så kallade andra steget, dvs. en formell underrättelse. Trots att allt fler förfaranden den senaste tiden har framskridit till det andra steget med formell underrättelse, har de dock inte lett till sanktioner mot Finland. För att risken för ekonomiska sanktioner ska kunna minimeras och en rättslig osäkerhet undvikas, ska uppmärksamhet ägnas åt att genomförandet sker inom utsatt tid. Detta är särskilt viktigt, eftersom risken för ekonomiska sanktioner har ökat efter att kommissionen tillägnat sig en strängare hållning till förseningar i genomförandet.

Som medlemsstat i EU ansvarar Finland för att införliva direktiven i den nationella lagstiftningen korrekt och inom utsatt tid. Ett misslyckat genomförande kan leda till att kommissionen inleder ett överträdelseförfarande mot medlemsstaten och att medlemsstaten vid förfarandet dömas att betala betydande ekonomiska sanktioner. Ett misslyckat genomförande kan även leda till att medlemsstaten är tvungen att betala skadestånd till privata aktörer och att det uppstår rättslig osäkerhet.

I anslutning till genomförandet av EU-lagstiftningen genomförs ofta också lagstiftningsreformer enbart utifrån nationella behov eller andra lagstiftningsreformer för att lagstiftningshelheten ska vara fortsatt konsekvent och tydlig. Om förnyelsen av annan lagstiftning integreras i genomförandet av EU-lagstiftningen, kan detta bromsa lagstiftningsprocessen och genomförandet. När det övervägs mer omfattande lagstiftningsreformer, ska det därför också analyseras statsfinansiella risker till följd av att genomförandet försenas.

Flera lagstiftningsprojekt överskrider förvaltningsområdenas gränser och då behövs samordnande. Vid genomförandet av EU-lagstiftningen har det uppstått problem med att fastställa ministeriernas ansvarsförhållanden, och därför har det gått långsammare att inleda genomförandet. I genomförandeprojekt som överskrider gränserna mellan förvaltningsområdena bör syftet därför vara ett fungerande samordnande och tydliga ansvarsförhållanden. Effektiviteten i genomförandet påverkas dessutom av förmågan till kompromisser mellan olika intressenter och antalet resurser som är tillgängliga för lagstiftningsarbete.

Vid lagberedning bör det mer öppet berättas om lagberedningen bygger på nationella behov eller skyldigheter i EU-lagstiftningen

Av regeringens propositioner framgår det inte på ett tillräckligt tydligt sätt till vilka delar enskilda nationella lagförslag beror på skyldigheter i EU-lagstiftningen och till vilka delar enbart på nationella behov. Detta är problematiskt med tanke på öppenheten i lagberedningen. Det fanns brister i regeringens propositioner även i fråga om konsekvensanalyser av det nationella handlingsutrymmet. Dessutom framgår de ändringar som har gjorts utifrån utlåtanderespons inte av propositionerna på ett tillräckligt tydligt sätt.

Genomförandet av EU-lagstiftningen övervakas centralt i nästan alla EU-medlemsstater. I Finland inleddes den centrala övervakningen under ledning av statsrådets EU-sekretariat i augusti 2016. Förnyelsen är positiv och bidrar till att minimera eventuella ekonomiska sanktioner och andra risker till följd av att genomförandet försenas. Även de flesta ministerier har praxis för att övervaka genomförandet av EU-lagstiftningen.

Revisionsverkets bedömning bygger på effektivitetsrevisionsberättelsen Genomförandet av EU-lagstiftningen 12/2017.

Avainsanat

Yhteyshenkilöt

Tuula Näätänen, ledande effektivitetsrevisor
040 736 2714
tuula.naatanen@vtv.fi

Leena Kerppilä, ledande effektivitetsrevisor
050 575 9051
leena.kerppila@vtv.fi

Linkit

Tietoja julkaisijasta

VTV Valtiontalouden tarkastusvirasto
VTV Valtiontalouden tarkastusvirasto
Porkkalankatu 1, PL 1119
00101 Helsinki

09 4321http://www.vtv.fi

Valtiontalouden tarkastusvirasto (VTV) on eduskunnan yhteydessä toimiva ylin kansallinen tarkastusviranomainen, joka tarkastaa valtion taloudenhoitoa ja omaisuuden hallintaa sekä valvoo puolue- ja vaalirahoitusta. Tarkastustyöllä virasto varmistaa, että valtion varoja käytetään eduskunnan päättämiin kohteisiin lakia noudattaen ja järkevästi.

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista jo ennen kuin ne uutisoidaan? Kun tilaat tiedotteemme tältä julkaisijalta, saat ne sähköpostiisi yhtä aikaa suomalaisen median kanssa. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta VTV Valtiontalouden tarkastusvirasto

Revisionsorgan i EU-länder bedömde finanspolitiska EU-, IMF- och OECD-rekommendationer7.11.2017 07:01Tiedote

Statens revisionsverk (VTV) medverkade i en parallell revision av sex EU-länders finanspolitik utifrån internationella organisationers finanspolitiska rekommendationer och medlemsländernas åtgärder för att minska de finanspolitiska riskerna. Utöver Finland deltog Nederländerna, Lettland, Portugal, Sverige och Slovakien i revisionen. Enligt resultaten från den parallella revisionen har EU, OECD och IMF gett liknande finanspolitiska rekommendationer till respektive land. Vad gäller Finland har dessutom en avsevärd del av rekommendationerna upprepats år efter år.

EU-maiden tarkastusvirastot arvioivat EU:n, IMF:n ja OECD:n talouspoliittisia suosituksia7.11.2017 07:00Tiedote

Valtiontalouden tarkastusvirasto (VTV) oli mukana kuuden EU-maan finanssipolitiikan rinnakkaistarkastuksessa, jossa tarkasteltiin kansainvälisten organisaatioiden talouspoliittisia suosituksia ja jäsenmaiden toteuttamia toimia julkisen talouden riskien pienentämiseksi. Tarkastuksessa olivat mukana Suomen lisäksi Hollanti, Latvia, Portugali, Ruotsi ja Slovakia. Rinnakkaistarkastuksen tulosten mukaan EU:n, OECD:n ja IMF:n talouspoliittiset suositukset ovat kunkin maan kohdalla olleet samansuuntaisia. Suomelle annetuissa suosituksissa on lisäksi ollut huomattavasti toistoa vuodesta toiseen.

De offentliga finanserna stärks inte enligt regeringens mål för den finansiella ställningen3.11.2017 07:01Tiedote

Enligt VTV:s bedömning förbättras den offentliga sektorns finansiella ställning inte i takt med regeringens mål för mandatperioden trots att ekonomin går bättre. När man eliminerar det förbättrade konjunkturlägets effekt på finanserna och utgår från finansministeriets prognos visar beräkningarna att det strukturella saldot för den offentliga sektorn försämras åren 2017 och 2018. Det strukturella saldot beräknas bli -1,3 procent i förhållande till bruttonationalprodukten år 2018 och hamnar då cirka 0,8 procentenheter från det medelfristiga målet (MTO). Trots att de offentliga finanserna stärks i år när ekonomin går bättre kommer inte heller det nominella balansmålet att uppnås under denna mandatperiod. Detta beror på att statsfinanserna stärks långsammare än planerat.

Julkisen talouden rahoitusasema ei vahvistu hallituksen tavoitteiden mukaisesti3.11.2017 07:00Tiedote

VTV:n arvion mukaan julkisyhteisöjen rahoitusasema ei tule parantuneesta taloustilanteesta huolimatta kohentumaan hallituksen tavoitteiden mukaisesti kuluvalla vaalikaudella. Julkisyhteisöjen rakenteellinen jäämä, josta on poistettu suhdannetilanteen kohentumisen vaikutus rahoitusasemaan, heikkenee valtiovarainministeriön ennusteeseen perustuvien laskelmien mukaan vuosina 2017 ja 2018. Rakenteellinen jäämä on noin -1,3 prosenttia vuonna 2018, jääden noin 0,8 prosenttiyksikön päähän sille asetetusta keskipitkän aikavälin tavoitteesta (MTO). Vaikka parantunut taloustilanne on vahvistanut julkista taloutta vuonna 2017, ei myöskään julkisen talouden nimellistä tasapainotavoitetta tulla saavuttamaan tällä vaalikaudella. Tämä johtuu valtiontalouden rahoitusaseman tavoiteltua hitaammasta vahvistumisesta.

Försvarsmaktens strategiska planering har stärkts, ekonomiplaneringen för materielprojekt bör utvecklas31.10.2017 07:01Tiedote

Enligt VTV:s revision har Försvarsmaktens strategiska planering stärkts efter försvarsreformen. Verksamhetsansvariga bör bedöma hur styrningen fungerar som helhet och förbättra kopplingen mellan den ekonomiska och strategiska planeringen. Man behöver utveckla den ekonomiska analysen och uppföljningen av framförallt materielprojekten. Finlands försvarsbudget år 2017 uppgår till cirka 2,83 miljarder euro, dvs. 5,1 % av utgifterna i statens budgetekonomi.

Puolustusvoimien strateginen suunnittelu on vahvistunut, materiaalihankkeiden taloussuunnittelua tulee edelleen kehittää31.10.2017 07:00Tiedote

VTV:n tarkastuksen mukaan Puolustusvoimien strateginen suunnittelu on vahvistunut puolustusvoimauudistuksen jälkeen. Toiminnan ohjauskokonaisuuden toimivuudesta tulisi tehdä arvio, ja taloussuunnittelu tulisi kytkeä paremmin strategiseen suunnitteluun. Kehitettävää on erityisesti materiaalihankkeiden taloudellisessa arvioinnissa ja seurannassa. Suomen puolustusbudjetti vuonna 2017 on noin 2,83 miljardia euroa eli 5,1 % valtion budjettitalouden menoista.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki STT Infossa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme