VTV Valtiontalouden tarkastusvirasto

Finlands effektivitet som genomförare av EU-lagstiftningen har försämrats efter en positiv utvecklingsperiod

Jaa

Statens revisionsverk har publicerat en granskning av genomförandet av EU-lagstiftningen i Finland. Genomförandet blev mer effektivt under 2012–2015, men från och med 2016 har effektiviteten försämrats. Genomförandet har försämrats även i andra EU-länder, men i Finland överskrider försämringen medelnivån. Utifrån revisionsverkets granskning ska öppenheten i lagberedningen också förbättras: regeringen bör mer öppet berätta om enskilda nationella lagförslag beror på skyldigheter i EU-lagstiftningen eller på nationella behov.

Ett effektivt genomförande kräver samordnande, kompromisser och tillräckliga resurser

I sin granskning utredde revisionsverket vilka omständigheter inom förvaltningen och vilka externa omständigheter som skapar förutsättningar för att på ett effektivt sätt genomföra EU-lagstiftningen. Åren 2012–2015 utvecklades genomförandet inom utsatt tid positivt i Finland. Då minskade antalet överträdelseförfaranden mot Finland. Under denna tidsperiod inleddes i genomsnitt 18 överträdelseförfaranden per år. Antalet ökade 2016: då inleddes 36 överträdelseförfaranden till följd av förseningar.

Under granskningsperioden framskred de överträdelseförfaranden som hade inletts mot Finland till följd av förseningar relativt sällan till det så kallade andra steget, dvs. en formell underrättelse. Trots att allt fler förfaranden den senaste tiden har framskridit till det andra steget med formell underrättelse, har de dock inte lett till sanktioner mot Finland. För att risken för ekonomiska sanktioner ska kunna minimeras och en rättslig osäkerhet undvikas, ska uppmärksamhet ägnas åt att genomförandet sker inom utsatt tid. Detta är särskilt viktigt, eftersom risken för ekonomiska sanktioner har ökat efter att kommissionen tillägnat sig en strängare hållning till förseningar i genomförandet.

Som medlemsstat i EU ansvarar Finland för att införliva direktiven i den nationella lagstiftningen korrekt och inom utsatt tid. Ett misslyckat genomförande kan leda till att kommissionen inleder ett överträdelseförfarande mot medlemsstaten och att medlemsstaten vid förfarandet dömas att betala betydande ekonomiska sanktioner. Ett misslyckat genomförande kan även leda till att medlemsstaten är tvungen att betala skadestånd till privata aktörer och att det uppstår rättslig osäkerhet.

I anslutning till genomförandet av EU-lagstiftningen genomförs ofta också lagstiftningsreformer enbart utifrån nationella behov eller andra lagstiftningsreformer för att lagstiftningshelheten ska vara fortsatt konsekvent och tydlig. Om förnyelsen av annan lagstiftning integreras i genomförandet av EU-lagstiftningen, kan detta bromsa lagstiftningsprocessen och genomförandet. När det övervägs mer omfattande lagstiftningsreformer, ska det därför också analyseras statsfinansiella risker till följd av att genomförandet försenas.

Flera lagstiftningsprojekt överskrider förvaltningsområdenas gränser och då behövs samordnande. Vid genomförandet av EU-lagstiftningen har det uppstått problem med att fastställa ministeriernas ansvarsförhållanden, och därför har det gått långsammare att inleda genomförandet. I genomförandeprojekt som överskrider gränserna mellan förvaltningsområdena bör syftet därför vara ett fungerande samordnande och tydliga ansvarsförhållanden. Effektiviteten i genomförandet påverkas dessutom av förmågan till kompromisser mellan olika intressenter och antalet resurser som är tillgängliga för lagstiftningsarbete.

Vid lagberedning bör det mer öppet berättas om lagberedningen bygger på nationella behov eller skyldigheter i EU-lagstiftningen

Av regeringens propositioner framgår det inte på ett tillräckligt tydligt sätt till vilka delar enskilda nationella lagförslag beror på skyldigheter i EU-lagstiftningen och till vilka delar enbart på nationella behov. Detta är problematiskt med tanke på öppenheten i lagberedningen. Det fanns brister i regeringens propositioner även i fråga om konsekvensanalyser av det nationella handlingsutrymmet. Dessutom framgår de ändringar som har gjorts utifrån utlåtanderespons inte av propositionerna på ett tillräckligt tydligt sätt.

Genomförandet av EU-lagstiftningen övervakas centralt i nästan alla EU-medlemsstater. I Finland inleddes den centrala övervakningen under ledning av statsrådets EU-sekretariat i augusti 2016. Förnyelsen är positiv och bidrar till att minimera eventuella ekonomiska sanktioner och andra risker till följd av att genomförandet försenas. Även de flesta ministerier har praxis för att övervaka genomförandet av EU-lagstiftningen.

Revisionsverkets bedömning bygger på effektivitetsrevisionsberättelsen Genomförandet av EU-lagstiftningen 12/2017.

Avainsanat

Yhteyshenkilöt

Tuula Näätänen, ledande effektivitetsrevisor
040 736 2714
tuula.naatanen@vtv.fi

Leena Kerppilä, ledande effektivitetsrevisor
050 575 9051
leena.kerppila@vtv.fi

Linkit

Tietoja julkaisijasta

VTV Valtiontalouden tarkastusvirasto
VTV Valtiontalouden tarkastusvirasto
Porkkalankatu 1, PL 1119
00101 Helsinki

09 4321http://www.vtv.fi

Valtiontalouden tarkastusvirasto (VTV) on eduskunnan yhteydessä toimiva ylin kansallinen tarkastusviranomainen, joka tarkastaa valtion taloudenhoitoa ja omaisuuden hallintaa sekä valvoo puolue- ja vaalirahoitusta. Tarkastustyöllä virasto varmistaa, että valtion varoja käytetään eduskunnan päättämiin kohteisiin lakia noudattaen ja järkevästi.

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista jo ennen kuin ne uutisoidaan? Kun tilaat tiedotteemme tältä julkaisijalta, saat ne sähköpostiisi yhtä aikaa suomalaisen median kanssa. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta VTV Valtiontalouden tarkastusvirasto

Generaldirektör Tytti Yli-Viikari: ”Politiskt beslutsfattande i realtid kräver nytt slags stöd av tjänstemännen”19.9.2017 12:01Tiedote

Statens revisionsverks (VTV) årsberättelse till riksdagen har publicerats. I översikten tar generaldirektör Tytti Yli-Viikari upp matchningsproblemet mellan politiken och tjänstemannaberedningen. Det politiska beslutsfattandet har förändrats och behöver en öppen, transparent, snabb och interaktiv tjänstemannaberedning för att lyckas. Tjänstemännen ansvarar för att lyfta fram vad som är möjligt respektive omöjligt med tanke på lagstiftningen och statsfinanserna. Yli-Viikari framhåller även behovet av en egen riskhanteringspolitik för statsrådet.

Pääjohtaja Tytti Yli-Viikari: ”Reaaliajassa tapahtuva poliittinen päätöksenteko vaatii uudenlaista tukea virkamiehiltä”19.9.2017 12:00Tiedote

Valtiontalouden tarkastusvirasto (VTV) on julkaissut vuosikertomuksensa eduskunnalle. Pääjohtaja Tytti Yli-Viikari nostaa katsauksessaan esiin politiikan ja virkamiesvalmistelun kohtaanto-ongelmat. Poliittinen päätöksenteko on muuttunut ja tarvitsee onnistuakseen avointa, läpinäkyvää, nopeaa ja vuorovaikutteista virkamiesvalmistelua. Virkamiesten vastuulla on nostaa esille, mikä on mahdollista ja mahdotonta lainsäädännön ja valtiontalouden näkökulmasta. Yli-Viikari tuo esiin myös tarpeen valtioneuvoston omalle riskienhallintapolitiikalle.

Suomen tehokkuus EU-lainsäädännön täytäntöönpanijana on myönteisen kehityksen jälkeen jälleen heikentynyt12.9.2017 10:00Tiedote

Valtiontalouden tarkastusvirasto (VTV) on julkaissut tarkastuksen EU-lainsäädännön täytäntöönpanosta Suomessa. Täytäntööpano tehostui vuosina 2012–2015, mutta vuodesta 2016 alkaen tehokkuus on heikentynyt. Heikkenemistä ilmenee myös muissa EU-maissa, mutta Suomessa keskitasoa enemmän. VTV:n tarkastuksen mukaan myös lainvalmistelun avoimuudessa on parantamisen varaa: hallituksen tulisi kertoa nykyistä avoimemmin, johtuvatko kansalliset säädösehdotukset EU-oikeuden velvoitteista vai kansallisesta tarpeesta.

Kouluterveydenhuolto pystyy tarttumaan lasten mielenterveysongelmiin, mutta hoitoon pääsyä ja tiedonkulkua on parannettava29.8.2017 07:00Tiedote

Vuonna 2012 julkaistun tutkimuksen (1) mukaan joka viides vuonna 1987 syntyneistä nuorista oli saanut 25. ikävuoteen mennessä psykiatrista hoitoa tai lääkitystä mielenterveysongelmien vuoksi. Kouluterveydenhuolto on avainroolissa ongelmiin tarttumisessa. VTV:n selvityksen mukaan kouluterveydenhuollon tarjoama tuki lasten mielenterveysongelmissa on lähtökohtaisesti hyvällä tasolla, mutta resurssit ja toimintatavat vaihtelevat alueiden ja koulujen välillä. Mielenterveysongelmat tulevat parhaiten esiin laajoissa terveystarkastuksissa sekä yhteistyössä oppilaiden, perheiden ja koulun henkilökunnan kanssa. Kehitettävää on erityisesti hoitoon pääsyssä ja tiedonkulussa eri toimijoiden välillä. Mielenterveysongelmien ennaltaehkäisyllä ja varhaisella puuttumisella voidaan ehkäistä ongelmien kärjistymisen ja toimintakyvyn heikkenemisen riskiä sekä vähentää kalliimpien palvelujen tarvetta.

Skolhälsovården är bra på att ingripa vid psykisk ohälsa hos barn men vårdtillgången och informationsutbytet måste bli bättre29.8.2017 07:00Tiedote

Enligt en utredning publicerad 2012 (1) hade var femte bland ungdomar födda 1987 fått psykiatrisk behandling eller medicinering innan de fyllt 25 år. Skolhälsovården spelar en avgörande roll när det gäller att ingripa i problemen. Enligt en utredning från revisionsverket ger skolhälsovården i princip bra stöd vid psykisk ohälsa hos barn, men det finns skillnader i resurserna och rutinerna mellan regionerna och skolorna. Psykiska problem uppdagas bäst i de utvidgade hälsogranskningarna samt i samarbete med eleverna, familjerna och skolans personal. Utvecklingsbehoven hänför sig särskilt till vårdtillgången och informationsutbytet mellan aktörerna. Förebyggande arbete och tidiga insatser vid psykisk ohälsa kan minska risken för att de psykiska problemen försvåras och den drabbade personens funktionsförmåga försvagas, varigenom det är möjligt att dyrare tjänster inte behöver sättas in.

Hälsovårdscentralerna bör bli bättre på identifiering av och vårdplanering för kunder som är höganvändare av tjänster20.6.2017 07:00Tiedote

Statens revisionsverk utredde förutsättningar för kostnadseffekterna vid vården av kunder som är höganvändare av primärvårdstjänster. Vid revisionen uppdagades brister vid identifiering av kunderna, samordning av vården samt i informationsutbytet. Hälsovårdscentralerna bör ha mer systematisk uppföljning av kundernas behov och användning av tjänster. Samordnade kriterier skulle underlätta identifieringen av höganvändande kunder, och en vårdplan som upprättats tillsammans med kunden är ett bra verktyg för uppföljning av vården. År 2014 använde kommunerna och staten över 2,8 miljarder euro på att ordna primärvårdstjänster.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki STT Infossa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme