Finlands EU-lagstiftningsprocess stöder ej medborgarnas deltagande eller förhandspåverkande

Finlands EU-beslutsfattande har ansetts vara progressivt, eftersom riksdagen får delta i utformningen av EU-ställningstaganden och är välinformerad i ärenden som gäller EU-lagstiftning. Riksdagens EU-dokument är också öppet tillgängliga.

Statsrådets nationella beredningsfas är emellertid inte öppen. Dessutom behandlar också riksdagen vanligtvis EU-ärenden bakom slutna dörrar i utskotten, i stället för i riksdagens plenum.

På grund av detta får ofta medborgarna information om Finlands EU-lagstiftningsprocess först när statsrådet presenterar Finlands ställningstagande till Europeiska kommissionens färdiga lagförslag för riksdagen.

”Det är svårt för en medborgare att följa Finlands ställningstaganden och Finlands deltagande i EU-lagstiftningsprocessens faser. Därför kunde man överväga att också i Finlands EU-beslutsfattande ordna öppna samråd för alla, som man gör i Europa komissionen”, säger Sitras överombudsman Jyrki Katainen.

Synpunkterna ovan baserar sig på Sitras nya utredning Hur beslutar man om EU-lagstiftningen i Finland. Utredningens syfte är att granska Finlands EU-lagstiftningsprocess och kartlägga hur medborgarna kan påverka den. Då en betydande del av Finlands lagstiftning bygger på beslut som fattas i den Europeiska unionen, är det med tanke på demokratin viktigt att fråga vilka möjligheter medborgaren har att delta i och påverka EU:s beslutsfattande.

I allmänhet kan finländare påverka EU på två olika sätt. Antingen direkt via Europaparlamentets och kommissionens kanaler för deltagande, eller genom att påverka nationella process, när Finland deltar i EU-lagstiftningen i rollen av medlemsstat. I utredningen fokuserade man på att kartlägga i synnerhet Finlands nationella process och vilka möjligheter det finns att påverka den.

”Den allmänna uppfattningen är att Finland är ett modelland för öppenhet, medan EU är slutet. Vår utredning visar ändå att EU själv på många sätt eftersträvar att öka öppenheten i beslutsfattandet, medan Finlands EU-lagstiftningsprocess är överraskande sluten”, säger Lea Konttinen, ledande expert vid Sitra och en av utredningens författare.

På EU-nivå kan man följa med lagstiftningsprocessen i webbtjänster, medborgarna kan delta i samråd och verksamheten i Europaparlamentets utskott är öppen. EU, som tog i bruk öppenhetsregistret 2011, är också tills vidare mer transparent än Finland när det gäller lobbning.

Dessutom har EU nyligen ordnat Konferensen om Europas framtid, där EU-medborgarna fick göra sin röst hörd under 2021–2022.

Finlands EU-lagstiftningsprocess stödjer inte den viktiga förhandspåverkan i tillräckligt hög grad

Vid sidan av bristerna i delaktighet och öppenhet visar utredningen att Finland inte påverkar EU-agendan starkt i ett tidigt skede. Den officiella påverkan sker huvudsakligen först vid behandlingen av lagförslagen.

”Förhandspåverkan beror mer på person än på koordination. Utformningen av riksdagens och statsrådets gemensamma, aktiva EU-agenda saknar struktur. Därför är utövande av påverkan inte heller transparent", säger forskaren Laura Nordström, huvudförfattare till utredningen.

4 rekommendationer för att utveckla Finlands EU-lagstiftningsprocess

Sitras utredning presenterar ett antal rekommendationer för utveckling av Finlands EU-lagstiftningsprocess. Rekommendationerna delas in i fyra teman. Vid sidan av öppenhet och starkare förhandspåverkan betonar rekommendationerna en starkare roll för riksdagen samt utnyttjande av processdata för att underlätta uppföljning och analys.

Utredningen bygger på Sitras och QPR Software Oyj:s experters modellering av EU-lagstiftningsprocessen och utvinning av processdata, expertintervjuer samt forskaren Laura Nordströms egna erfarenheter av EU-institutionerna.