Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Fler skattesänkningar än höjningar för invånarna: antalet kommuner som höjer skattesatsen lägst under hela 2000-talet

Dela

År 2022 höjs kommunalskatten i 16 kommuner och sänks i 12. Höjningarna gäller 116 000 kommuninvånare, medan 140 000 invånare får lägre kommunalskatt. I 281 kommuner är inkomstskattesatsen oförändrad. Det är exceptionellt att de invånare som får sänkt skatt är fler än de vars kommunalskatt höjs. Av de kommuner som sänker skatten är Raumo och Nyslott störst. Antalet kommuner som höjer skattesatsen är nu lägst under hela 2000-talet, 23 färre än i fjol. De största kommunerna som höjer skattesatsen är Kotka och Nurmes.

 –Trots att det ekonomiska läget är svårt i många kommuner, har man försökt undvika skattehöjningar och den osäkerhet som höjda skatter innebär. Kommunerna har inte höjt sina skattesatser för säkerhets skull inför de nedskärningar i finansieringen som social- och hälsovårdsreformen kommer att innebära. I många kommuner anses skattesatsen redan nu vara hög, och man vill inte minska konsumtionen och livskraften i regionen genom skattehöjningar, säger Kommunförbundets chefekonom Minna Punakallio.

Den ekonomiska tillväxten och coronastöden förebygger skattehöjningar

Den genomsnittliga kommunalskattesatsen blir 20,01 % nästa år. I praktiken är det samma siffra som i fjol.

Bland fastlandskommunerna har Halsua den högsta kommunalskattesatsen (23,50 procent) och Grankulla den lägsta (17 %). Skillnaden mellan den lägsta och den högsta skattesatsen är 6,5 procentenheter. Den vanligaste höjningen är 0,5 procentenheter. En sådan höjning görs i 11 kommuner. Den största höjningen, 1 procentenhet, gäller 4 kommuner. Den största sänkningen gör Tövsala, som sänker sin skattesats med 1 procentenhet.

– Den ekonomiska tillväxten har återhämtat sig efter svackan under coronapandemin och har stärkt kommunernas skatteinkomster. Statens coronastöd till kommunerna 2020–2021 har stabiliserat kommunernas ekonomi och minskat trycket på nya anpassningsåtgärder. I de kommuner som höjer sin skattesats är orsaken bland annat att kommunernas uppgifter utvidgats snabbt, att befolkningen åldras och att skatteinkomsterna inte ökat tillräckligt, säger Timo Reina, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet.

Rekordfå höjningar av fastighetsskattesatserna

Fastighetsskatten höjs i sammanlagt 14 kommuner, och höjningarna är mycket små. Jämfört med fjolåret har antalet kommuner som höjer skatten minskat med mer än hälften, och ovanligt många kommuner sänker skatten. Den allmänna fastighetsskatten höjs i 11 kommuner och sänks i 5. Fastighetsskattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende höjs i 9 kommuner och sänks i 6. Fastighetsskattesatsen för andra bostadsbyggnader stiger i 9 kommuner och sjunker i en.

Fastighetsskatterna uppskattas nästa år ge intäkter på sammanlagt 2 miljarder euro. Det är omkring 8 procent av kommunernas skatteinkomster. Skatteändringarna inverkar knappt alls på kommunernas fastighetsskatteintäkter.

Kommunernas inkomst- och fastighetsskattesatser 2022

Nyckelord

Kontakter

Timo Reina, vice verkställande direktör, tfn 09 771 2700
Minna Punakallio, chefekonom, tfn 040 751 5175
Pekka Montell, specialsakkunnig, tfn 044 085 1738
Benjamin Strandberg, sakkunnig, tfn 050 594 0603

E-post: fornamn.efternamn@kommunforbundet.fi

Bilder

Om

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.

Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare.​ Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.​

Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kuntien sosiaali- ja terveystoimen nettokustannukset vuodelta 2020 — yksi asukas maksoi kunnalle keskimäärin 3 632 euroa26.11.2021 13:44:53 EET | Tiedote

Kuntien sosiaali- ja terveystoimen asukaskohtaiset kustannukset olivat 3 632 euroa vuonna 2020. Tästä erikoissairaanhoidon osuus oli reilun kolmanneksen (37 prosenttia) eli 1 334 euroa per asukas. Perusterveydenhuollon osuus oli puolestaan hieman alle viidennes (18 prosenttia) eli 672 euroa per asukas. Ikääntyneiden palveluiden (pois lukien kotihoito) osuus oli 13 prosenttia eli 483 euroa per asukas.

Useamman kuntalaisen verotus kevenee kuin nousee vuonna 2022: korottajien määrä 2000-luvun matalin18.11.2021 13:00:24 EET | Tiedote

Vuonna 2022 kunnallisvero nousee 16 kunnassa eli 116 000 kuntalaisella ja laskee 12 kunnassa eli 140 000 kuntalaisella. Tuloveroprosentti säilyy ennallaan 281 kunnassa. On poikkeuksellista, että useamman kuntalaisen verotus kevenee kuin nousee. Laskijoista suurimmat kunnat ovat Rauma ja Savonlinna. Korottajien määrä on 2000-luvun matalin, 23 kuntaa vähemmän kuin vuosi sitten. Suurimmat kunnat, jotka nostavat veroprosenttiaan, ovat Kotka ja Nurmes.

Maankäyttö- ja rakennuslain uudistusta ei tule viedä eteenpäin esitetyltä pohjalta28.10.2021 14:36:43 EEST | Tiedote

Kuntaliitto päätti 28.10.2021 lausunnostaan ympäristöministeriön lakiluonnoksesta uudeksi kaavoitus- ja rakentamislaiksi. Kuntaliitto katsoo lausunnossaan, että lakiluonnosta ei tule viedä eteenpäin nykymuodossaan. Lakiluonnos kaipaa merkittäviä muutoksia ja selvennyksiä, mutta näyttää siltä, että tarvittavien muutosten tekeminen ja niiden vaikutusten arvioiminen ei ole mahdollista suunnitellussa aikataulussa.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum