Tampereen yliopisto

Flickors upplevelser av sexuellt våld har ökat

Dela

Enligt barnofferundersökningen, som genomfördes våren 2022, har mängden sexuellt våld mot barn och unga börjat öka. Förändringen syns särskilt i flickornas svar. Barnofferundersökningen, som baseras på ett nationellt representativt urval, genomfördes i år för fjärde gången inom ramen för den nationella barnstrategin.

År 2022 berättade åtta procent av flickorna i nionde klass om upplevelser av sexuellt våld, medan fem procent av de som svarade på barnofferundersökningen år 2013 hade upplevelser av sexuellt våld mot barn. En liknande utveckling kan också ses bland flickor i årskurs sex, även om mängden är mindre. Enligt Finlands statistikcentrals statistik över brott- och tvångsmedel har polisen under januari–mars 2022 fått kännedom om 760 fall av sexuella övergrepp mot barn, vilket är 73 procent mer än under januari–mars 2021.

För pojkar var mängden observerade upplevelser i undersökningen så liten att forskarna inte kan dra tydliga slutsatser om ändringen.

Sexuellt våld mot barn avser i undersökningen barns eller ungas upplevelser av sexuellt umgänge som myndigheterna enligt strafflagen skulle utreda som ett eventuellt sexuellt utnyttjande. Man frågade alltså inte barnen och ungdomarna direkt om sexuellt våld, utan allmänt om upplevelser av sexuellt umgänge.

Som sexuellt våld mot barn definierade man i undersökningen de upplevelser där den andra parten var en vuxen eller motsvarande minst fem år äldre person. Det sexuella umgänget skulle innefatta fysisk kontakt eller blottande av könsorgan. Begäran eller förslag om att göra något sexuellt har inte räknats med i den här granskningen. Därutöver har man observerat upplevelser av sexuellt umgänge som innefattat tvång, utpressning, hot och våld som sexuellt våld oberoende av den andra partens ålder.

Andelen okända som andra part har blivit väsentligt vanligare

Vid flickors upplevelser av sexuellt våld har andelen okända som andra part blivit väsentligt vanligare. När andelen okända år 2013 var 23 procent i svaren från flickor i årskurs nio, hade den ökat till 50 procent i undersökningen år 2022. Bland pojkar i årskurs nio hade andelen okända däremot minskat från 17 procent till åtta procent.

Bland sjätteklassister som upplevt sexuellt våld mot barn hade andelen okända bland flickor ökat från 31 procent till 58 procent och bland pojkar från fyra procent till 41 procent. I synnerhet för sjätteklassister är det viktigt att komma ihåg att mängden övergrepp är alltjämt liten.

Tvång och våld har ökat

Upplevelser av tvång och våld vid sexuellt våld mot barn har ökar ända sedan år 2008. År 2008 rapporterade en fjärdedel (25 %) av de sjätte- och niondeklassister som upplevt sexuellt våld att de utsatts för tvång eller våld. År 2013 rapporterade en tredjedel (33 %) om tvång eller våld. Under det nyaste mätningstillfället våren 2022 rapporterade 39 procent av sjätte- och niondeklassisterna om tvång och våld. Tvång rapporterades även av en större andel av dem som hade upplevelser av fysiskt sexuellt våld, det vill säga åtminstone upplevelser av sexuell beröring.

– Man bör observera att helhetsbilden av sexuellt våld mot unga verkar ha blivit allvarligare. Förutom ökade mängder, har även andelen okända parter stigit och samtidigt har tvång och våld ökat. På det hela taget är dessa ändringar oroväckande, konstaterar Taina Laajasalo, docent i rättspsykologi och ledande expert vid Institutet för hälsa och välfärd.

Allt fler som upplevt sexuellt våld mot barn ser det som övergrepp

År 2022 rapporterade en tredjedel (32 %) av sjätte- och niondeklassisterna som upplevt sexuellt våld att de utsatts för övergrepp. Under det föregående mätningstillfället år 2013 rapporterades detta av 20 procent av de som upplevt sexuellt våld. Knappt en fjärdedel (24 %) av unga som upplevt sexuellt våld såg händelsen som mycket eller ganska positiv i efterhand. Största delen (39 %) upplevde händelsen som mycket negativ och 27 procent som obetydlig. År 2013 upplevde nästan hälften (47 %) av alla barn och unga som upplevt sexuellt våld händelsen som mycket eller ganska positiv, medan en femtedel (21 %) upplevde händelsen som mycket negativ.

Barnofferundersökningen, som grundade sig på ett nationellt representativt urval, genomfördes för fjärde gången i Finland i maj 2022. Enkäten besvarades av 6 825 elever i sjätte och nionde klass. De tidigare mätningsgångerna är från åren 1988, 2008 och 2013. Undersökningen genomfördes vid Tammerfors universitet och den är en av de 30 åtgärderna i den nationella barnstrategin.

Med barnofferundersökningen 2022 har barns och ungas upplevelser av våld inom olika livsområden och livsmiljöer utretts på ett omfattande sätt. En mer detaljerad rapport, som även innehåller resultat om annat våld, publiceras i januari 2023.

Nyckelord

Kontakter

För mer information kontakta

Sari Hautamäki, forskare
sari.hautamaki@tuni.fi
050 560 3579

Johanna Laisaari, generalsekreterare för den nationella barnstrategin
Statsrådets kansli
+358 050 338 7576

Marjo Malja, socialråd
Social- och hälsovårdsministeriet
029 516 3581

Taina Laajasalo, ledande expert
Institutet för hälsa och välfärd
029 524 777

Bilder

Länkar

Om

Tampereen yliopisto
Tampereen yliopisto
Kalevantie 4
33014 TAMPEREEN YLIOPISTO

p. 0294 5211https://www.tuni.fi

Tampereen yliopisto kytkee yhteen tekniikan, terveyden ja yhteiskunnan tutkimuksen ja koulutuksen. Teemme kumppaniemme kanssa yhteistyötä, joka perustuu vahvuusalueillemme sekä uudenlaisille tieteenalojen yhdistelmille ja niiden soveltamisosaamiselle. Luomme ratkaisuja ilmastonmuutokseen, luontoympäristön turvaamiseen sekä yhteiskuntien hyvinvoinnin ja kestävyyden rakentamiseen. Yliopistossa on 21 000 opiskelijaa ja henkilöstöä lähes 4 000.
Rakennamme yhdessä kestävää maailmaa. 

Följ Tampereen yliopisto

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Tampereen yliopisto

Väitös:Hyvin suunnitellut digitaaliset demokratiapalvelut voivat vahvistaa nuorten yhteiskunnallista osallistumista5.12.2022 12:16:07 EET | Tiedote

Tukeakseen nuorten yhteiskunnallista osallistumista, digitaalisten demokratiapalveluiden tulee mahdollistaa päättäjien ja kansalaisten välinen säännöllinen vuorovaikutus sekä todellisten vaikutusten aikaansaaminen. Lisäksi on tehtävä osallistumisen merkityksiä ja tuloksia näkyviksi ja tarjota turvallinen tila osallistumiselle, selviää Iikka Pietilän väitöstutkimuksesta.

Väitös:Jatkuvan käyttöönoton hyödyntäminen säästää merkittävästi aikaa dataprojekteissa5.12.2022 11:27:37 EET | Tiedote

Diplomi-insinööri Mikko Puonti selvitti tutkimuksessaan dataprojektien käytäntöjä ja toi niihin ohjelmistokehityksessä käytetyn, jatkuvan käyttöönoton menetelmän. Tutkimuksen tavoitteena on lyhentää raportointi-ideasta valmiiseen raporttiin kuluvaa aikaa. Tietovaraston toteutus on työlästä ja aikaa vievää, minkä vuoksi sen toteutustyötä automatisointiin tutkimuksen aikana. Testausta lisäämällä saatiin vietyä toimivia latauksia ja raportteja tuotantokäyttöön lyhimmillään tunneissa viikkojen sijaan.

Väitös: Kulttuurienvälisen viestinnän taidot työelämään siirryttäessä5.12.2022 10:54:27 EET | Tiedote

Korkea-asteen opinnoissa vaaditaan yhä enemmän monialaista osaamista, jonka toivotaan siirtyvän valmistumisen myötä työelämään. FM, MBA Niina Kovalainen pohti tutkimuksessaan, millaisia viestinnällisiä taitoja työelämässä nykyään tarvitaan. Työn tavoitteena on pyrkiä tarjoamaan keinoja kehittää korkeakouluopiskelijoiden viestintätaitoja vastaamaan paremmin tulevaisuuden työnkuvia ja uria. Tutkimuslöydösten mukaan kulttuurienvälistä viestintää ei tulisi pitää omana erillisenä osaamisalueenaan, vaan osana yleistä opiskelua ja työtä.

Väitös: Atomikerroskasvatetut titaanidioksidiohutkalvot ratkaisijana aurinkopolttoaineiden tuotannossa5.12.2022 08:30:00 EET | Tiedote

Ympäristöä säästävien ja hiilineutraalien energianlähteiden tutkimuksesta ja tuotekehityksestä on tullut tärkeää käynnissä olevan energiakriisin ja ilmaston lämpenemisen vuoksi. Väitöskirjassaan DI Jesse Saari tutki atomikerroskasvatettuja titaanidioksidiohutkalvoja, jotka voivat merkittävästi parantaa valosähkökemiallisten aurinkopolttoaineiden tuottamisessa käytettävien materiaalien kestävyyttä ja siten auttaa uusiutuvia energialähteitä hyödyntävän energiateknologian käyttöönotossa.

Väitös: Työn ja työttömyyden rajalla arjen paikkoja eletään monipuolisesti2.12.2022 08:08:00 EET | Tiedote

Työssäolon ja työttömyyden raja voi tulla näkyväksi yllättävillä tavoilla työmarkkinamarginaalissa oleville. Esimerkiksi Asiaton oleskelu kielletty -kieltomerkki tehdasalueen portilla voi toimia työmarkkinoiden rajalla olemisen symbolina työttömälle, joka kantaa mielessään kielteisiä työelämämuistoja. Hallintotieteiden maisteri Sami Lind avaa väitöskirjassaan työmarkkinamarginaalissa olevien korkeakoulutettujen arjen paikkojen ja päivittäisen elämän kokemuksellista rakentumista.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum