För de närmaste dagarna har man förutspått kraftig värmebölja – kom ihåg att skydda dig själv och dina närstående mot risker av värmeböljor
Man har förutspått kraftig värmebölja i Finland under de närmaste dagarna. Mycket varmt väder och värmeböljor kan orsaka allvarliga hälsorisker i synnerhet för äldre personer och personer som lider av kroniska sjukdomar.
Under heta dagar är det bäst att undvika gassande sol och heta platser samt onödig fysisk ansträngning. För att undvika vätske- och saltbrist på grund av svettning ska man dricka tillräckligt med vatten och också komma ihåg att äta.
Förutom att ta sig ett dopp är även svala duschar och kalla omslag bra metoder för att svalka sig. Det lönar sig också att klä sig lätt. Kom dock ihåg att skydda dig mot solens UV-strålning.
Håll hemmet svalt
För att förebygga hälsorisker orsakade av värmeböljor är det viktigt att försöka hålla en sval temperatur inomhus.
”Skydda fönster som är mot solen på dagen, till exempel med hjälp av gardiner eller persienner. Det lönar sig att stänga fönstren då utomhusluften är varmare än inomhusluften och att vädra inomhus på kvällen eller natten när utomhusluften har kylts ner”, säger THL:s forskare Virpi Kollanus.
Om bostaden lätt blir het lönar det sig för den som hör till en riskgrupp att överväga att installera en flyttbar kylanläggning eller luftvärmepump.
En fläkt kan också vara till nytta om luftens temperatur är under 35 grader. Under coronatiden lönar det sig ändå att undvika att använda fläkt i allmänna utrymmen där fler än en person vistas. Det lönar sig särskilt att undvika att använda fläkt i allmänna utrymmen som är trånga och har dålig ventilation. Om man använder fläkt lönar det sig att effektivera ventilationen i utrymmet och placera fläkten så att den inte blåser luften från en människa till en annan.
Om temperaturen i bostaden blir mycket hög kan man tillbringa tid på någon annan sval plats, till exempel i en skuggig park eller en kyld offentlig byggnad. Uppsök dock inte offentliga utrymmen om du har symtom som tyder på luftvägsinfektion.
Håll kontakt med närstående som hör till riskgrupperna
Vid värmebölja ska var och en se till sina närståendes välbefinnande. Man ska i synnerhet ta hand om närstående som är äldre, som lider av grundsjukdomar eller som har försämrad funktionsförmåga.
”Fråga dagligen hur de som hör till riskgrupperna mår, till exempel genom att ringa eller på nätet. Hjälp dina närstående att skydda sig mot hetta om det behövs ”, konstaterar Kollanus.
Uppsök vård vid behov
Hetta samt vätske- och saltbrist på grund av svettning kan leda till värmesjukdomar, såsom värmeutmattning. Symptom på värmeutmattning kan till exempel vara stark törst, kraftig svettning eller sval och fuktig hud, svaghet, huvudvärk, yrsel, irritation och illamående.
Förutom äldre personer drabbas särskilt spädbarn och små barn lätt av symtom på värmeböljor. Värmebelastningen kan också förvärra symtomen på en kronisk sjukdom eller en allvarlig akut sjukdom.
"De som lider av kroniska sjukdomar ska redan på förhand diskutera med sin vårdande läkare om hur hettan påverkar sjukdomen eller de medicineringar som används för att behandla den", säger Kollanus.
Om du har kraftiga symtom eller om symptomen på en grundsjukdom förvärras betydligt ska du kontakta hälso- och sjukvården, i första hand per telefon (egen hälsovårdscentral, jour eller Jourhjälpen tfn 116117). I brådskande situationer ska man ringa nödnumret 112.
Mer information
Värmebölja
Allmänt om skyddsåtgärderna mot hälsoriskerna till följd av svår hetta
Symptom och behandling av värmesjukdomar
Virpi Kollanus
forskare
Institutet för hälsa och välfärd
tfn 029 524 6392
fornamn.efternamn@thl.fi
Bilder
Om
Institutet för hälsa och välfärd THLMannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Vaccinationstäckningen bland småbarn är mycket god i Finland – andelen ovaccinerade barn födda 2021 något större än i tidigare åldersklasser27.3.2024 02:00:00 EET | Tiedote
Vaccinationstäckningen bland småbarn är hög i Finland år efter år. Nästan 98 procent av de barn som föddes 2021 har börjat få vaccinationsserien med femvalent vaccin som skyddar mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib-sjukdomar. Nästan 95 procent av dem som föddes 2021 har fått MPR-vaccin som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund. De här uppgifterna framgår av det nationella vaccinationsregistret. Det finns skillnader i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena. I områden med lägre täckning har man dock gjort långsiktigt arbete för att öka de positiva attityderna till vaccination, och skillnaderna i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena håller på att minska för flera vaccin. Det är sällsynt att vara ovaccinerad, men en liten ökning har skett I Finland är det fortfarande sällsynt att vara ovaccinerad. Av de barn som föddes 2021 är 1,7 procent helt ovaccinerade, vilket är något fler än i de tidigare åldersklasserna. Av dem som är födda 2020 var 1,4 procent ov
Ny bestämmelse för undersökning av hälsouppgifter – betydande fynd kan leda till kontakt31.1.2024 11:25:17 EET | Tiedote
Det är nu möjligt att utveckla den individuella vården av patienter även med hjälp av fynd som gjorts i registerundersökningar.
Antalet fall av fästingburen hjärninflammation ökade klart i fjol – det nationella vaccinationsprogrammet utvidgas på flera orter15.1.2024 12:00:00 EET | Tiedote
År 2023 anmäldes före utgången av september sammanlagt 160 fall av fästingburen hjärninflammation till THL:s register över smittsamma sjukdomar, vilket är 37 fler än året innan. År 2022 anmäldes 123 fall av TBE till registret under hela året, 2021 var antalet 148 och under tidigare år under hundra. Enligt uppföljningsuppgifterna för 2019–2023 har incidensen av fästingburen hjärninflammation varit högst i kommuner i kustområdet – i Gustavs (67 fall per 100 000 invånare) och Pargas (45/100 000) samt på Åland (35/100 000). I dessa områden har man länge känt till den höga risken för sjukdomen. ”Största delen av de personer som smittats har saknat vaccinationsskydd. Det är viktigt att se till att man har ett vaccinationsskydd i synnerhet om man bor i ett område som omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet”, säger THL:s forskare Henna Mäkelä. År 2023 inte helt jämförbart med tidigare år Tidigare år har förekomsten av fästingburen hjärninflammation följts upp per kalenderår, men häda
Undersökning: Drömmar om barn blir till en allt senare ålder – fertilitetsrådgivning, stöd för barnfamiljer och en positiv diskussion kan stöda nativiteten10.1.2024 12:00:48 EET | Tiedote
Allt fler kvinnor under 35 år är barnlösa. Enligt THL:s undersökning Hälsosamma Finland har 73 procent av kvinnorna i åldern 20–34 år inte fött barn. Antalet kvinnor som inte fött barn har ökat med hela åtta procentenheter sedan 2017. Bland kvinnor som fyllt 35 har däremot antalet förlossningar ökat och andelen kvinnor som fött barn har ökat med två procentenheter. Barnlöshet är inte något som bara gäller kvinnor. Enligt tidigare statistik har också andelen barnlösa män ökat mycket. "Resultaten är betydande både samhällsmässigt och på individnivå. Den sjunkande nativiteten leder till att antalet personer utanför arbetslivet ökar i förhållande till personer i arbetsför ålder”, berättar utvecklingschef Satu Majlander. ”När man blir äldre är det inte nödvändigtvis längre möjligt att bli gravid. När man är äldre medför graviditet och förlossning risker som kan försämra den blivande moderns och fostrets hälsa. En annan faktor som ökar komplikationer under graviditeten är fetma bland kvinnor
Undersökningen Hälsosamma Finland: En allt större andel av finländarna upplever att tillgången till social- och hälsovårdstjänster försvåras av långa köer och höga klientavgifter14.12.2023 09:37:33 EET | Tiedote
Allt fler av de som använder hälso- och sjukvårdstjänster upplever att det finns problem med tillgången till tjänsterna. 57 procent av männen och 63 procent av kvinnorna anser att alltför långa köer har försvårat tillgången till vård. Problemen med tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster har ökat med cirka 10 procentenheter jämfört med 2020. Tillgången till tjänster upplevs ha försvårats ytterligare av höga klientavgifter. Ungefär en tredjedel av dem som använder hälso- och sjukvårdstjänster och nästan hälften av dem som anlitat socialservice är av denna åsikt. Inom hälso- och sjukvårdstjänsterna har ökningen varit 15 procentenheter och inom socialservicen 17 procentenheter jämfört med 2020. Cirka 60 procent av de män och kvinnor som anlitat socialservice upplever problem med att hitta lämplig service och med att få tillgång till service tillräckligt snabbt. Situationen är oförändrad jämfört med 2020. "Det är oroväckande att det upplevs som svårt att hitta lämplig service och att
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum