Förekomst av coronavirus i avloppsvatten kan vara tecken på ökad smitta – fler fynd i augusti
En sak som är värt att notera är att Kouvola inte haft ett enda konstaterat coronafall från persontester under fem veckor före provtagningen (24 augusti).
”Det är ett varningstecken att viruset förekommer i avloppsvattnet fastän området inte har några konstaterade sjukdomsfall. Det kan finnas smittade personer i området som inte har identifierats, och viruset kan cirkulera bland befolkningen i området. Då kan det vara nödvändigt att myndigheterna inför effektivare åtgärder för att bekämpa epidemin, såsom att uppmuntra invånarna att söka sig till coronatest genast om man får ens mindre symtom”, säger specialforskare Tarja Pitkänen vid THL.
I synnerhet i Jyväskylä och Tavastehus har man konstaterat coronasmitta i samband med persontester sedan slutet av juli. I Kuopio och Villmanstrand har man efter våren konstaterat endast enstaka fall av smitta först i augusti.
Omfattande uppföljning hittat virus i 8 sjukvårdsdistrikt
I den senaste omfattande insamlingen av avloppsvattenprover den 23–24 augusti konstaterades coronavirus i sammanlagt 8 olika sjukvårdsdistrikt. Insamlingen omfattade prover från 5 veckouppföljningsobjekt och 23 andra avloppsreningsverk.
I insamlingen den 23–24 augusti konstaterades coronavirus i följande områden:
- Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt: Helsingfors (Viksbacka), Esbo (Finno)
- Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt: Åbo (Kakolabacken)
- Birkalands sjukvårdsdistrikt: Tammerfors (Viinikanlahti)
- Mellersta Finlands sjukvårdsdistrikt: Jyväskylä (Nenäinniemi)
- Satakunta sjukvårdsdistrikt: Raumo (Maanpäänniemi)
- Kymmenedalens sjukvårdsdistrikt: Kouvola (Mäkikylä)
- Södra Karelens sjukvårdsdistrikt: Villmanstrand (Toikansuo)
- Centrala Tavastlands sjukvårdsdistrikt: Tavastehus (Paroinen)
”Coronavirus har förekommit i individuella tester på olika håll i Finland, men antalet fall har inte ökat nationellt under de senaste veckorna. Även uppföljningen av avloppsvattnet visar att sjukdomsfall förekommer på flera områden”, säger Pitkänen.
Tätare provtagning i en del uppföljningsobjekt – regionala skillnader kan förekomma i testernas känslighet
Under september kommer THL att ta fler prov av avloppsvatten från de avloppsreningsverk som deltar i månadsuppföljningen. På så sätt strävar man efter att effektivare kunna upptäcka smittspridning i områden där man inte nödvändigtvis har konstaterat smitta genom individuella tester.
”I förhållande till antalet fall som konstaterats via individuella tester är testerna av avloppsvatten ställvis mycket känsliga. Till exempel i Södra Karelens sjukvårdsdistrikt har man under de senaste veckorna endast konstaterat enstaka fall av coronavirus. Trots det konstaterades coronavirusets arvsmassa i prover från avloppsreningsverket i Villmanstrand”, konstaterar Pitkänen.
Å andra sidan kan det förekomma skillnader mellan avloppsnäten i metodens känslighet, till exempel på grund av avloppsvattnets temperatur eller på mängden ämnen i vattnet som stör enzymerna som används i PCR-testet.
Till exempel har man tills vidare inte konstaterat coronavirusets arvsmassa i veckouppföljningen i Uleåborg, trots att man i individuella tester har konstaterat flera sjukdomsfall under de senaste veckorna inom Norra Österbottens sjukvårdsdistrikt.
THL:s projekt undersöker förekomsten av coronavirus i avloppsvatten genom att mäta mängden av coronavirusets RNA, dvs. virusets arvsmassa, i orenat avloppsvatten som kommer till avloppsreningsverken. Förekomsten av RNA i avloppsvattnet påvisar inte virusets smittsamhet, utan beskriver förekomsten av coronavirus i hushåll som är anslutna till avloppsnätet.
Insamlingen av prov inleddes i mitten av april och kommer att fortsätta till slutet av 2020.
Mer information
Resultat från sommarens uppföljning av avloppsvattnet
Tarja Pitkänen
specialforskare
THL
tfn 029 524 6315
fornamn.efternamn@thl.fi
Avainsanat
Kuvat
Tietoja julkaisijasta
Institutet för hälsa och välfärd THLMannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv
Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta Institutet för hälsa och välfärd THL
Vaccinationstäckningen bland småbarn är mycket god i Finland – andelen ovaccinerade barn födda 2021 något större än i tidigare åldersklasser27.3.2024 02:00:00 EET | Tiedote
Vaccinationstäckningen bland småbarn är hög i Finland år efter år. Nästan 98 procent av de barn som föddes 2021 har börjat få vaccinationsserien med femvalent vaccin som skyddar mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib-sjukdomar. Nästan 95 procent av dem som föddes 2021 har fått MPR-vaccin som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund. De här uppgifterna framgår av det nationella vaccinationsregistret. Det finns skillnader i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena. I områden med lägre täckning har man dock gjort långsiktigt arbete för att öka de positiva attityderna till vaccination, och skillnaderna i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena håller på att minska för flera vaccin. Det är sällsynt att vara ovaccinerad, men en liten ökning har skett I Finland är det fortfarande sällsynt att vara ovaccinerad. Av de barn som föddes 2021 är 1,7 procent helt ovaccinerade, vilket är något fler än i de tidigare åldersklasserna. Av dem som är födda 2020 var 1,4 procent ov
Ny bestämmelse för undersökning av hälsouppgifter – betydande fynd kan leda till kontakt31.1.2024 11:25:17 EET | Tiedote
Det är nu möjligt att utveckla den individuella vården av patienter även med hjälp av fynd som gjorts i registerundersökningar.
Antalet fall av fästingburen hjärninflammation ökade klart i fjol – det nationella vaccinationsprogrammet utvidgas på flera orter15.1.2024 12:00:00 EET | Tiedote
År 2023 anmäldes före utgången av september sammanlagt 160 fall av fästingburen hjärninflammation till THL:s register över smittsamma sjukdomar, vilket är 37 fler än året innan. År 2022 anmäldes 123 fall av TBE till registret under hela året, 2021 var antalet 148 och under tidigare år under hundra. Enligt uppföljningsuppgifterna för 2019–2023 har incidensen av fästingburen hjärninflammation varit högst i kommuner i kustområdet – i Gustavs (67 fall per 100 000 invånare) och Pargas (45/100 000) samt på Åland (35/100 000). I dessa områden har man länge känt till den höga risken för sjukdomen. ”Största delen av de personer som smittats har saknat vaccinationsskydd. Det är viktigt att se till att man har ett vaccinationsskydd i synnerhet om man bor i ett område som omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet”, säger THL:s forskare Henna Mäkelä. År 2023 inte helt jämförbart med tidigare år Tidigare år har förekomsten av fästingburen hjärninflammation följts upp per kalenderår, men häda
Undersökning: Drömmar om barn blir till en allt senare ålder – fertilitetsrådgivning, stöd för barnfamiljer och en positiv diskussion kan stöda nativiteten10.1.2024 12:00:48 EET | Tiedote
Allt fler kvinnor under 35 år är barnlösa. Enligt THL:s undersökning Hälsosamma Finland har 73 procent av kvinnorna i åldern 20–34 år inte fött barn. Antalet kvinnor som inte fött barn har ökat med hela åtta procentenheter sedan 2017. Bland kvinnor som fyllt 35 har däremot antalet förlossningar ökat och andelen kvinnor som fött barn har ökat med två procentenheter. Barnlöshet är inte något som bara gäller kvinnor. Enligt tidigare statistik har också andelen barnlösa män ökat mycket. "Resultaten är betydande både samhällsmässigt och på individnivå. Den sjunkande nativiteten leder till att antalet personer utanför arbetslivet ökar i förhållande till personer i arbetsför ålder”, berättar utvecklingschef Satu Majlander. ”När man blir äldre är det inte nödvändigtvis längre möjligt att bli gravid. När man är äldre medför graviditet och förlossning risker som kan försämra den blivande moderns och fostrets hälsa. En annan faktor som ökar komplikationer under graviditeten är fetma bland kvinnor
Undersökningen Hälsosamma Finland: En allt större andel av finländarna upplever att tillgången till social- och hälsovårdstjänster försvåras av långa köer och höga klientavgifter14.12.2023 09:37:33 EET | Tiedote
Allt fler av de som använder hälso- och sjukvårdstjänster upplever att det finns problem med tillgången till tjänsterna. 57 procent av männen och 63 procent av kvinnorna anser att alltför långa köer har försvårat tillgången till vård. Problemen med tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster har ökat med cirka 10 procentenheter jämfört med 2020. Tillgången till tjänster upplevs ha försvårats ytterligare av höga klientavgifter. Ungefär en tredjedel av dem som använder hälso- och sjukvårdstjänster och nästan hälften av dem som anlitat socialservice är av denna åsikt. Inom hälso- och sjukvårdstjänsterna har ökningen varit 15 procentenheter och inom socialservicen 17 procentenheter jämfört med 2020. Cirka 60 procent av de män och kvinnor som anlitat socialservice upplever problem med att hitta lämplig service och med att få tillgång till service tillräckligt snabbt. Situationen är oförändrad jämfört med 2020. "Det är oroväckande att det upplevs som svårt att hitta lämplig service och att
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme