Företagarutbildning stöder sysselsättningen – utbildningen kan göras effektivare genom att avröja hinder för företagande
Enligt Statens revisionsverks revisionsberättelse har den företagarutbildning som tillhandahålls genom arbetskraftstjänsterna bidragit till sysselsättningen bland dem som deltagit i utbildningen. Dessvärre ger företagandet endast obetydlig utkomst, och det finns också hinder för inledandet av företagsverksamhet.

Statens revisionsverk genomförde en bedömning av den företagarutbildning som ordnas som yrkesinriktad arbetskraftsutbildning. Föremål för bedömningen var anskaffningarna och kostnaderna för utbildningen samt utbildningsdeltagarnas ställning på arbetsmarknaden efter utbildningen. Granskningen gällde tidsperioden 2011–2015 och omfattade samtliga personer som var arbetslösa vid utgången av 2013 och deltog i företagarutbildning 2014. Jämförelsegruppen bestod av lika många arbetslösa som inte deltog i företagarutbildning eller annan sysselsättningsfrämjande verksamhet.
Företagarutbildningen ökade sysselsättningssannolikheten hos utbildningsdeltagarna med i genomsnitt 10 procentenheter, då det hade gått 0,5–1,5 år efter utbildningen. Utbildningen hade också en viss positiv effekt på deltagarnas företagarinkomster. Visserligen hade endast cirka 10 procent av de personer som omfattades av granskningen företagarinkomster vid utgången av den granskade perioden och beloppet var bara i genomsnitt 800 euro per person 2015.
”De risker som anknyter till att starta eget underminerar företagarutbildningens effekt. Tidigare var det bland annat svårt att sammanjämka företagande och utkomstskyddet för arbetslösa. Denna problematik avhjälptes genom lagen om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa, som trädde ikraft 1 januari 2018. Enligt den ändrade lagen kan en arbetssökande vara företagare i fyra månader, räknat från inledandet av företagsverksamheten, utan att förlora rätten till utkomstskydd”, säger Osmo Halonen, ledande effektivitetsrevisor på Statens revisionsverk.
Enligt Statens revisionsverks beräkningar har företagarutbildningen de senaste åren tilldelats cirka tre miljoner euro nationella medel per år. Varje år deltar cirka 3 000 personer i utbildningen, vilket innebär att kostnaden blir cirka 1 000 euro per deltagare. Utbildningarna är kortvariga, i genomsnitt cirka en månad, och innehåller således inte speciellt mycket individuell handledning.
Revisionsverket utredde också hur företagarutbildningen ordnas i praktiken. Samarbetet mellan NTM-centralerna och arbets- och näringsbyråerna samt verksamheten i deras nätverk för utbildningsexperter har visat sig vara välfungerande. Lyckade koncept har också varit områdesövergripande webbkurser samt informationsmöten efter själva utbildningen som kollegiala mötesplatser för deltagarna. Processerna för utbildningsanskaffning var likartade på de olika NTM-centralernas områden.
”Dessa goda praxis kan vara till nytta vid utvecklingen av utbildningstjänster och sysselsättningsfrämjande insatser när landskapen i början av 2020 tar över anordnandet av utbildningstjänster i samband med landskapsreformen. I framtiden är det viktigt att man inom arbetskraftsutbildningen fokuserar ännu mer på målen, uppföljningen och konsekvensbedömningen”, säger Osmo Halonen.
Meddelande och revisionsberättelse finns på webbplatsen VTV.fi
Avainsanat
Yhteyshenkilöt
Osmo HalonenJohtava tuloksellisuustarkastaja, ledande effektivitetsrevisor
0407357435etunimi.sukunimi@vtv.fi / förnamn.efternamn@vtv.fiVille VehkasaloJohtava tuloksellisuustarkastaja, ledande effektivitetsrevisor
0407357381etunimi.sukunimi@vtv.fi / förnamn.efternamn@vtv.fiKuvat

Linkit
Tietoja julkaisijasta
Valtiontalouden tarkastusvirasto (VTV) on eduskunnan yhteydessä toimiva ylin kansallinen tarkastusviranomainen, joka tarkastaa valtion taloudenhoitoa ja omaisuuden hallintaa sekä valvoo puolue- ja vaalirahoitusta. Tarkastustyöllä virasto varmistaa, että valtion varoja käytetään eduskunnan päättämiin kohteisiin lakia noudattaen ja järkevästi.
Statens revisionsverk (VTV) finns i anknytning till riksdagen och är den högsta externa revisorn, som reviderar skötseln av statsfinanser, övervakar finanspoltiken och utövar tillsyn över parti- och valfinansieringen. Med oberoende revisionsarbetet säkerställer verket att statens medel används för av riksdagen beslutade ändamål på ett lagenligt och ändamålsenligt sätt och att finanspolitiken utövas på ett hållbart sätt.
Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat mediatiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta VTV Valtiontalouden tarkastusvirasto
Valtion keskitettyjen ICT-palvelujen tavoitteita ei ole vielä täysin saavutettu21.2.2019 16:00:00 | Tiedote
Valtionhallinnon keskitetyillä ICT-palveluilla ei ole vielä saavutettu kustannussäästöjä eikä laatutasoa koskevia tavoitteita.
Nationella mål och samarbete krävs för att öka statens och kommunernas cleantech-upphandlingar23.1.2019 06:45:00 | Tiedote
Regeringen har strävat efter att göra Finland till en föregångare inom ren teknik. Dessa politiskt uppställda cleantech-mål har ännu inte uppnåtts.
Cleantech-hankintojen lisääminen vaatii kansallisia tavoitteita sekä valtion ja kuntien yhteistyötä23.1.2019 06:45:00 | Tiedote
Hallituksen tavoitteena on ollut tehdä Suomesta cleantechin edelläkävijä. Toistaiseksi cleantechille asettuja politiikkatavoitteita ei ole saavutettu.
Makeran lisärahoitus yhdistetty maatalouden investointitukiin – lisärahoituksen vaikutuksia biotaloustrategian tavoitteisiin ei voida arvioida10.1.2019 06:45:00 | Tiedote
Maatilatalouden kehittämisrahastolle myönnetty 90 miljoonan euron lisärahoitus on sulautettu suoriin investointiavustuksiin, joiden tarkoitus on tukea maatalouden kannattavuutta ja kilpailukykyä. Ei kuitenkaan ole itsestään selvää, että suorat avustukset ovat edullisia valtiontaloudelle, vaan myös vaihtoehtoisia investointitukimuotoja tulisi arvioida.
Tilläggsfinansieringen till Makera har sammanslagits med investeringsstöden för jordbruk – dess inverkan på målen för den bioekonomiska strategin går inte att utvärdera10.1.2019 06:45:00 | Tiedote
Tilläggsfinansieringen på 90 miljoner euro till Gårdsbrukets utvecklingsfond har sammanslagits med direkta investeringsbidrag, som ska stödja lönsamheten och konkurrenskraften inom jordbruket. Det är dock inte självklart att direkta bidrag är förmånliga för statsekonomin, utan alternativa former av investeringsstöd också bör övervägas.
Varierande incidentberedskap på ämbetsverken13.12.2018 06:45:00 | Tiedote
Statens revisionsverk har bedömt de statliga ämbetsverkens beredskap för att trygga verksamheten vid eventuella störningar. En tredjedel av ämbetsverken saknar en beredskapsplan. En del av ämbetsverken har nu tagit itu med riskhanteringen. Enligt revisionsverket bör riskhanteringen planeras med hänsyn till hela statsförvaltningen.
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki STT Infossa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme