Statens revisionsverk genomförde en bedömning av den företagarutbildning som ordnas som yrkesinriktad arbetskraftsutbildning. Föremål för bedömningen var anskaffningarna och kostnaderna för utbildningen samt utbildningsdeltagarnas ställning på arbetsmarknaden efter utbildningen. Granskningen gällde tidsperioden 2011–2015 och omfattade samtliga personer som var arbetslösa vid utgången av 2013 och deltog i företagarutbildning 2014. Jämförelsegruppen bestod av lika många arbetslösa som inte deltog i företagarutbildning eller annan sysselsättningsfrämjande verksamhet.

Företagarutbildningen ökade sysselsättningssannolikheten hos utbildningsdeltagarna med i genomsnitt 10 procentenheter, då det hade gått 0,5–1,5 år efter utbildningen. Utbildningen hade också en viss positiv effekt på deltagarnas företagarinkomster. Visserligen hade endast cirka 10 procent av de personer som omfattades av granskningen företagarinkomster vid utgången av den granskade perioden och beloppet var bara i genomsnitt 800 euro per person 2015.

”De risker som anknyter till att starta eget underminerar företagarutbildningens effekt. Tidigare var det bland annat svårt att sammanjämka företagande och utkomstskyddet för arbetslösa. Denna problematik avhjälptes genom lagen om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa, som trädde ikraft 1 januari 2018. Enligt den ändrade lagen kan en arbetssökande vara företagare i fyra månader, räknat från inledandet av företagsverksamheten, utan att förlora rätten till utkomstskydd”, säger Osmo Halonen, ledande effektivitetsrevisor på Statens revisionsverk.

Enligt Statens revisionsverks beräkningar har företagarutbildningen de senaste åren tilldelats cirka tre miljoner euro nationella medel per år. Varje år deltar cirka 3 000 personer i utbildningen, vilket innebär att kostnaden blir cirka 1 000 euro per deltagare. Utbildningarna är kortvariga, i genomsnitt cirka en månad, och innehåller således inte speciellt mycket individuell handledning.

Revisionsverket utredde också hur företagarutbildningen ordnas i praktiken. Samarbetet mellan NTM-centralerna och arbets- och näringsbyråerna samt verksamheten i deras nätverk för utbildningsexperter har visat sig vara välfungerande. Lyckade koncept har också varit områdesövergripande webbkurser samt informationsmöten efter själva utbildningen som kollegiala mötesplatser för deltagarna. Processerna för utbildningsanskaffning var likartade på de olika NTM-centralernas områden.

”Dessa goda praxis kan vara till nytta vid utvecklingen av utbildningstjänster och sysselsättningsfrämjande insatser när landskapen i början av 2020 tar över anordnandet av utbildningstjänster i samband med landskapsreformen. I framtiden är det viktigt att man inom arbetskraftsutbildningen fokuserar ännu mer på målen, uppföljningen och konsekvensbedömningen”, säger Osmo Halonen.

Meddelande och revisionsberättelse finns på webbplatsen VTV.fi