Förkortning av ungas nattsömn syns i de ungas skyddshus – sömnrytmisering som stöd för skolstart

Skolåret håller på att börja och unga har återvänt till vardagen. Dygnsrytmen har ändå kunnat svänga totalt under lovet för många. Tillräcklig sömn är viktig för inlärning, koncentration och minne. Undersökningar visar att för lite sömn försvårar helhetsmässigt den unga från att klara sig i vardagen.

– Vi på De ungas skyddshus ser hur en omtumlad dygnsrytm kan orsaka stress och ångest hos den unga och leda hen utanför studierna, arbetslivet och andra viktiga funktioner i vardagen. Att en ungdom får för lite sömn kan märkbart även påverka sociala förhållanden, konstaterar Leena Suurpää, chef för Röda Korsets De ungas skyddshusverksamhet.

Oroväckande är att längden på ungas nattsömn i Finland har förkortats under 2010-talet. Enligt den senaste Skolhälsovårdsförfrågan sover över hälften av studerandena i yrkesläroanstalter under åtta timmar på vardagar. 40 procent av gymnasisterna sover under åtta timmar.

Varför sover inte den unga?

– Många psykiska, fysiska och sociala faktorer kan ligga i bakgrunden för ungas sömnsvårigheter, berättar Satu Rantakärkkä, familje- och krisarbetare på De ungas skyddshus.

Oftast då den unga anländer för sömnrytmisering går nätterna åt till att spela eller skicka meddelanden med kompisar.

– Telefonanvändningen och den kontinuerliga tillgängligheten syns starkt. Om nätterna kan man inte gå och lägga sig för att man är rädd att man ska missa något. Detta händer med allt yngre och syns redan på de sista klasserna i lågstadiet, säger Rantakärkkä.

Detta gäller visserligen inte alla. Dygnsrytmen har kunnat svänga till exempel under lovet, och dess omsvängning vid skolstarten lyckas inte heller. För en del kan det till exempel finnas depression i bakgrunden. Slutligen påverkar alla de just då aktuella sakerna i livet på omsvängningen av dygnsrytmen.

Dygnsrytmen hittas med hjälp av individuellt stöd.

Återhämtningen av dygnsrytmen förutsätter att man bekantar sig med den ungas liv som helhet och stödjer hens välmående, så att den unga på ett meningsfullt sätt får tag i de vardagliga rutinerna och dygnsrytmen. Arbetet i skyddshusen utgår alltid från det individuella hjälpbehovet. Det är viktigt att den unga själv är motiverad till förändring och strävan efter förändring.

– Sömnrytmiseringen börjar med ett besök till skyddshuset, där man börjar bekanta sig med den unga och hens situation. Unga kommer sällan med jubel till sömnrytmiseringen och arbetet påbörjas ofta genom att motivera den unga. Samtidigt kan man ställa gemensamma mål för sömnrytmisering, säger Rantakärkkä.

Övernattning på skyddshuset under vardagar, individuella träffar och familjeträffar med en anställd, måltider, skoluppgifter och umgänge hör till De ungas skyddshus sömrytmisering. Stöd för att finna dygnsrytmen får man från skyddshusen både ansikte mot ansikte och på distans.Det beror mycket på den unga själv hurdan sömnrytmiseringen är.

Närståendes stöd hjälper till att hålla fast vid rytmen

I De ungas skyddshus har man märkt att resultaten av sömnrytmisering även kan synas snabbt i den ungas vardag.Familjen har en stor betydelse i stödjandet av en regelbunden och bestående dygnsrytm.

– Man kan stöda den ungas sätt att hitta dagliga rutiner genom att agera på samma sätt med hen: äta tillsammans, lämna bort telefonen om kvällarna och lugna ner tiden innan sovdags, uppmuntrar Rantakärkkä.

Många gånger lättar situationen redan av att man genom att lyssna på den unga och genuint stöda hen funderar tillsammans på saker. Om en oregelbunden sömnrytm försvårar den ungas liv märkbart, uppmuntrar Rantakärkkä att inte dra sig för att kontakta De ungas skyddshus. Förutom av den unga själv kan tid bokas av förälder, lärare, kurator eller socialarbetare. Det lönas att söka hjälp i god tid.

Kontaktuppgifterna till De ungas skyddshus finns här: https://www.rodakorset.fi/ungasskyddshus

Mer information:

Leena Suurpää, chef för De ungas skyddshusverksamhet, tfn 050 543 8251 leena.suurpaa@rodakorset.fi

Satu Rantakärkkä, familje- och krisarbetare, tfn 040 7044 074,satu.rantakarkka@rodakorset.fi

Anni Heinonen, kommunikationssakkunnig, tfn 040 621 4601, anni.heinonen@rodakorset.fi