Forskare har funnit en koppling mellan gener och preeklampsi – genen HLA-G reglerar könsfördelningen bland nyfödda
Preeklampsi (även graviditetstoxikos, havandeskapsförgiftning) är en allvarlig graviditetsstörning som karaktäriseras av förhöjt blodtryck hos mödrarna och risk för prematur födsel och låg födelsevikt hos barnen. Syndromet drabbar cirka fem procent av alla gravida kvinnor och är en ledande orsak till graviditetsrelaterade dödsfall bland mödrar och barn.
Det enda botemedlet är att förlösa modern och avlägsna moderkakan. Det är fortfarande oklart varför preeklampsi uppstår.
– För en lyckad graviditet är det viktigt att mammans immunförsvar anpassar sig så att det inte stöter bort fostret som främmande ämne, trots att hälften av arvsanlaget kommer från pappan, säger professor Juha Kere vid Karolinska Institutet.
I studien sökte hans team efter en koppling mellan preeklampsi och genen HLA-G, som är en gen som skyddar moderkakans celler från attacker från immunförsvaret. Studien har publicerats i tidskriften Lancets publikationsserie EBioMedicine.
Resultater uppvisar en koppling mellan vissa former hos genen HLA-G och könsfördelningen vid födseln, fostrets överlevnad och preeklampsi. Studien tyder också på att naturligt urval påverkar fostrets HLA-G-gen.
Färre pojkar i preeklamptiska graviditeter
I studien har forskarna utgått från data från födelseregistret som upprätthålls av Institutet för hälsa och välfärd i Finland. Registret innehåller information om 1,79 miljoner födslar.
– I studien belyser vi grundmekanismerna bakom preeklampsi, men utöver det har vi nu även för första gången hittat en gen som verkar påverka könsfördelningen, berättar forskardoktor Satu Wedenoja.
Studien visar att det föddes färre pojkar än förväntat i preeklampsigraviditeter. Detta gällde särskilt vid prematura födslar där de nyfödda hade en låg födelsevikt.
De ur evolutionär synvinkel äldsta formerna av genen HLA-G ser ut att öka risken för preeklampsi och dödfödelse, men kan skydda fostret mot infektioner, som t.ex. malaria, under graviditeten.
I moderkakor där preeklampsi förekom, fann studien ett lågt uttryck av HLA-G-genen och en markant ökning av genen interferon alfa-1, som påverkar vid autoimmuna störningar och avstötningsreaktioner vid organtransplantationer.
– Studien avslöjar att naturligt urval spelar en roll även för oss nutida människopopulationer och bidrar till komplikationer vid graviditeter. Resultaten bekräftar också tidigare misstankar om att foster med manligt kön är mer sårbara för mammans inflammation, sena missfall och preeklampsi, säger Wedenoja.
På basis av de nya forskningsresultaten rekommenderar forskarna att undersöka om läkemedel som används för att behandla autoimmuna sjukdomar även skulle kunna användas för att förebygga och behandla preeklampsi.
– Immunologiska mekanismer som uppstår under graviditeten reglerar fosteröverlevnaden. Om vi skulle hitta en säker medicin som hämmar mammans immunförsvar, kunde vi kanske förebygga och behandla preeklampsi, säger Wedenoja.
Mer information:
Professor Juha Kere, Karolinska Institutet
Tel .: +46 734 213 550
E-post: juha.kere@ki.se
Forskardoktor Satu Wedenoja, Helsingfors universitet, Helsingfors universitetssjukhus
Tel.: +359 503 594 079
E-post: satu.wedenoja@helsinki.fi
Referens: Satu Wedenoja, Masahito Yoshihara, Hindrek Teder, Hannu Sariola, Mika Gissler, Shintaro Katayama, Juho Wedenoja, Inka M. Häkkinen, Sini Ezer, Nina Linder, Johan Lundin, Tiina Skoog, Ellika Sahlin, Erik Iwarsson, Karin Pettersson, Eero Kajantie, Mikael Mokkonen, Seppo Heinonen, Hannele Laivuori, Kaarel Krjutškov, Juha Kere. Fetal HLA-G Mediated Immune Tolerance and Interferon Response in Preeclampsia. EBioMedicine. DOI: 10.1016/j.ebiom.2020.102872
**********************************
Med vänliga hälsningar,
Elina Kirvesniemi, kommunikationsspecialist, Helsingfors universitet
elina.kirvesniemi@helsinki.fi 050 409 6469
Om
PB 3
00014 Helsingfors universitet
+358 2941 911 (växel), +358 2941 22622 (presstjänst)http://www.helsinki.fi/
Helsingfors universitet är Finlands äldsta och största universitet grundat 1640. Vår akademiska gemenskap består av 40 000 studerande, forskare och medarbetare. "Med vetenskapens kraft för världens bästa" sammanfattar vårt gemensamma arbete vid campusen i Helsingfors, universitetscentrumen i Lahtis, S:t Michel och Seinäjoki samt vid våra sex forskningsstationer runtom i Finland samt i Kenya.
Följ Helsingfors universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Helsingfors universitet
Helsingfors universitets operativa resultat 16 miljoner euro på minus år 202317.4.2024 14:37:30 EEST | Tiedote
Medelsanskaffningen och intäkterna från placeringar och finansiering gjorde totalresultatet positivt. Under följande fem år ökas utdelningen av avkastningen från placeringsverksamheten och riktas till forskningen.
Helsingfors universitet var de sökandes förstahandsval i den gemensamma ansökan28.3.2024 11:38:36 EET | Tiedote
Fler än 31 000 personer sökte till kandidat- och magisterprogrammen. Sett till antalet förstahandssökande var Helsingfors universitet Finlands populäraste universitet. Juridik, medicin och psykologi var återigen de populäraste ansökningsmålen vid Helsingfors universitet.
Nedgången i nativiteten särskilt kraftig inom utbildningsgrupper med osäkrare sysselsättning26.3.2024 11:00:52 EET | Tiedote
Prognoserna tyder på att kvinnor födda på 1980-talet kommer att få färre barn under sin livstid jämfört med tidigare generationer. Särskilt kraftig är fruktsamhetsnedgången inom utbildningsgrupper med osäkrare sysselsättning.
70 procent av finländarna var nöjda med mediernas coronarapportering, 20 procent litade inte på nyheterna14.3.2024 10:00:00 EET | Tiedote
I krissituationer så som coronapandemin vill människor att nyhetsmedier rapporterar om saken på att balanserat sätt och är lyhörda för deras oro. Ny forskning visar även hur mediafältets splittring och diversifiering påverkar kriskommunikationen.
Neurologisk sjukdom ökar risken för skilsmässa6.3.2024 09:36:23 EET | Tiedote
Skilsmässor är vanligare bland par där en eller båda partner har en neurologisk sjukdom, visar en studie av danska, finländska, norska och svenska gifta par gjord vid Helsingfors universitet. Studien har publicerats i Journal of Epidemiology and Community Health.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum