HUS

Forskning: Barn med invandrarbakgrund löper förhöjd risk för autism

Dela

Andelen personer med invandrarbakgrund av de svårt autistiska patienterna på autismenheten vid Nya barnsjukhuset är stor. Genetiska faktorer förklarar inte fenomenet. D-vitaminbrist i tidig graviditet och en eventuell effekt av detta på fenomenet bör undersökas. Det är viktigt att stödja invandrarkvinnor i mödravården.

På Nya barnsjukhusets Dagcenter Berget hade endast sju procent av de svårt autistiska patienterna föräldrar födda i Finland. 90 procent av patienterna var dock födda i Finland.

 Barn födda i Finland av mammor som flyttat till Finland från Mellanöstern och Afrika löper störst risk för autism. Deras risk att få en svår autismspektrumstörning är enligt undersökningen cirka 50 gånger större än barn till finländska mammor. Risken hade ökat för alla invandrargrupper med undantag av personer från de nordiska länderna.

 ”Något gör att barn som flyttat till Norden från något annat håll löper större risk att drabbas av autism. Detta är en fråga som är viktigt för både människohälsan och folkhälsan och som kräver ytterligare forskning. Föräldraskapet för ett barn med svår autism och utvecklingsstörning är utmanande särskilt i en främmande språk- och kulturmiljö. Familjerna behöver stöd”, säger forskaren, specialist i barnneurologi Mirjami Jolma.

I undersökningen samlades uppgifter om alla 455 patienter i åldern 3–6 år som under åren 2019–2020 besökt dagcentret för autism och utvecklingsstörningar. Patienternas föräldrar kom från 75 olika länder runt om i världen. En hög risk för autism kan därför inte bero på en genetisk risk som är förknippad med en enda ursprungsregion.

Ytterligare forskning om D-vitaminbrist behövs

Orsaken till fenomenet är inte klarlagd. Moderns D-vitaminbrist under graviditeten, som man vet har ett samband med förhöjd risk för autismspektrumstörningar, har lyfts upp som en förklaring. Fenomenet har observerats även på andra håll hos ättlingar till personer som flyttat till Norden från sydligare breddgrader.

 I Finland har man tidigare konstaterat att D-vitaminbrist är vanligt bland invandrarkvinnor. En mörkare hudfärg och täckande klädsel skyddar mot solens skadliga UV-strålning, men samtidigt minskar också D-vitaminsyntesen som uppkommer av solljus. Dessutom är D-vitaminerade mjölkprodukter inte en del av baskosten i många kulturer.

Finland hör till de få länder där D-vitamintillskott rekommenderas för vuxna, men informationen om behovet av D-vitamintillskott når inte alla i Finland.

 ”Det är viktigt att förbättra D-vitaminintaget hos invandrare med beaktande av dess eventuella inverkan på autismrisken. Det är viktigt att kontrollera ett tillräckligt intag av D-vitamin redan i början av graviditeten”, säger Jolma.

I undersökningen konstaterades också att mammor till autismpatienter med invandrarbakgrund ofta har graviditetsdiabetes. Vid förlossningarna hade det likaså förekommit fler komplikationer, som krävt sugkoppsassistans eller kejsarsnitt, än vanligt.

 Att barn med invandrarbakgrund är överrepresenterade på autismenheten beror inte på att de är mer benägna att bli remitterade. Remisser för barn till föräldrar födda i Finland har gjorts på lindrigare grunder och i yngre ålder än för barn med invandrarbakgrund. När det gäller barn med invandrarbakgrund bekräftades misstanken om autism oftare för barn med finska föräldrar under studieperioden 2–5 dagar.

Inte heller faktorer med koppling till bristfälliga kunskaper i finska eller kulturella skillnader förklarar fenomenet. När barnen skickades till dagcentret vid i genomsnitt tre års ålder pratade de vanligtvis inte eller visade inte att de förstod något språk. Föräldrarna är med sitt barn på dagcentret och i kommunikationen med dem används vid behov tolkning enligt deras önskemål.

 För mera information:
Specialist i barnneurologi, avdelningsöverläkare Mirjami Jolma, Päijänne-Tavastlands centralsjukhus, Barn-neurologi och Helsingfors universitet mirjami.jolma@helsinki.fi tel. 050 5700205

Specialist i barnneurologi, biträdande överläkare Anne Sarajuuri, HUS Sjukvård för barn och unga anne.sarajuuri@hus.fi tel. 050 4272740

Länk till undersökningen: https://www.laakarilehti.fi/tieteessa/alkuperaistutkimukset/maahanmuuttajien-lapsilla-on-suomessa-paljon-vaikeita-autismikirjon-hairioita/

Om

HUS
HUS
Stenbäckinkatu 9, PL 100
00029 HUS

http://www.hus.fi

På HUS Helsingfors universitetssjukhus vårdas årligen cirka 680 000 patienter. Våra nästan 27 000 proffs arbetar för alla patienters bästa. Vi har ansvaret för den specialiserade sjukvården för invånarna i våra 24 medlemskommuner. Dessutom har behandlingen av flera sällsynta och svåra sjukdomar koncentrerats riksomfattande till oss.

HUS är Finlands största aktör inom hälso- och sjukvårdsbranschen och den näst största arbetsgivaren i landet. Vår kompetens är internationellt känd och erkänd. Som universitetssjukhus utvärderar och utvecklar vi ständigt våra behandlingsmetoder och vår verksamhet.

Följ HUS

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från HUS

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum