Forskning: Oren vedförbränning kan försämra närområdets luftkvalitet märkbart - se tips för uppvärmningen av din eldstad

Genom att bränna ved orent, alltså ineffektivt, kan enskilda hushåll försämra luftkvaliteten i sitt eget närområde visar en färsk undersökning som Institutet för hälsa och välfärd (THL) har gjort.

THL utredde den tidsmässiga och regionala variationen i luftföroreningarna under vintersäsongen 2020–2021. Utredningen genomfördes i Kuopio på ett småhusdominerat område. Mätningarna genomfördes under olika veckodagar och tider med hjälp av en skjutbar mätningsvagn.

"Vi uppmätte även mycket höga halter av luftföroreningar, som i allmänhet var kortvariga. Men särskilt under kalla kvällar med lite blåst var halterna höga hela kvällen. Utsläppen från till och med enskilda hus försämrade väsentligt närområdets luftkvalitet i dessa situationer", berättar Tarja Yli-Tuomi, specialforskare vid THL. 

Även om resultaten av undersökningen gäller vintersäsongen orsakar vedförbränningen utsläpp och hälsoolägenheter även under andra årstider, särskilt i tätt bebyggda områden och vid lugnt väder. 

Nästan lika många mikropartiklar som på en livligt trafikerad väg i Helsingfors

Enligt undersökningen kan man exponeras för en lika stor mängd luftföroreningar under en utomhusvistelse på ett lugnt småhusområde som under en promenad längs en livligt trafikerad gata.

"Halten på svart kol som frigörs ut i luften vid förbränningsprocesserna var enligt vår mätning till och med 5 mikrogram per kubikmeter luft på undersökningsområdet under en lördag kväll. Det är mycket när vi vet att den högsta timhalten svart kol på Mannerheimvägens mätningsstation i Helsingfors år 2020 var 7 mikrogram per kubikmeter luft”, säger Yli-Tuomi.

Enligt Mikko Sokura, miljöinspektör vid Kuopio stad, var följderna av småskalig vedeldning klart synliga vid mätstationerna för luftkvalitet på småhusområdena i Kuopio och Siilinjärvi år 2021. 

"Småskalig förbränning av ved höjde uttryckligen halterna av hälsovådliga mikropartiklar", konstaterar han.

För att minsta möjliga mängd hälsovådliga föreningar ska frigöras i luften vid förbränningen ska veden brännas så rent som möjligt speciellt i tättbebyggda bostadsområden.
"För att minimera olägenheterna lönar det sig att fästa särskild uppmärksamhet vid de egna förbränningssätten när man värmer upp bastuugnen, eftersom just utsläppen från bastuugnar lätt blir stora. Bastuugnar kräver stor förbränningseffekt för en kort stund jämfört med värmelagrande eldstäder. Ugnarnas struktur är ju ganska enkel och på grund av den låga verkningsgraden förbrukas mycket ved jämfört med den nytta som fås. Att lära sig elda renare är lönsamt även ur ekonomisk synvinkel eftersom utsläppen innebär förlorad energi, berättar Yli-Tuomi. 

Så här kan du minska mängden skadliga partiklar vid eldandet, även under midsommaren på stugan

Även om mätningarna för denna undersökning gjordes på vintern lönar det sig att utnyttja tipsen om renare vedeldning även för att värma midsommarbastun.

Så här kan du bränna ved renare:

• ta in veden 1–2 dygn i förväg
• töm askan och öppna spjället
• kontrollera att skorstenen drar, värm vid behov via sotningsluckan till exempel med hjälp av värmefläkt eller hårtork eller genom att bränna en liten mängd tidningspapper 
• försäkra dig om att det kommer tillräckligt med tilluft in i rummet
• bränn endast torr och ren ved - inget skräp, inget behandlat trä
• använd små vedträn i det första boet, diameter cirka 5 cm, rada veden luftigt
• lämna minst 1/3 av eldstadens höjd tom
• tänd på upptill ifall eldstadens tillverkare inte givit andra instruktioner
• ha luckorna för tilluft tillräckligt öppna, undvik pyreldning
• lägg till mer ved först när de tidigare nästan brunnit ner till en glöd
• lägg till endast stora vedträn, omkrets ca 30 cm, rada dem tätt
• undvik att röra om elden i onödan
• stäng spjället först när det inte längre finns några glödande kolbitar kvar i eldstaden
• följ tillverkarens instruktioner för eldstaden.

Genom att använda en spis eller ugn med hög verkningsgrad kan man minska uppkomsten av och exponeringen för rök, samt genom att sota eldstaden regelbundet. Med hjälp av effektiv filtrering av tilluft kan man dessutom minska mängden rök som tar sig in utifrån.

Vilka hälsorisker kan partiklarna orsaka?

Höga partikelhalter från träförbränning kan orsaka symtom redan vid kortvarig exponering. De vanligaste olägenheterna är irritationssymtom och lindriga symtom i andningsorganen, såsom klåda i halsen och ögonen, snuva och hosta. 

Risken att insjukna i kroniska hjärt- och luftvägssjukdomar ökar i och med en långvarig exponering för rök under flera år eller årtionden. I undersökningar på befolkningsnivå har höga dagliga halter dessutom noterats i samband med dödsfall orsakade av sjukdomar i andningsorganen och hjärtat.

Referens: 

Yli-Tuomi T, Taimisto P & Siponen T. Puun pienpolton savuille altistuminen ja hiukkaspitoisuuden alueellinen vaihtelu asuinalueella. Institutet för hälsa och välfärd (THL). Arbetsdokument 33/2022. 

Mer information 

Förbränning av ved (THL) 

Guide för val och användning av eldstad (RIL rf) (på finska)

Videon Sotarens tips för eldstaden (Nuohoojan niksit tulisijan käyttöön, på finska)    

Slutrapport från Östra Finlands universitet om bastuugnarnas utsläpp och minskningen av dessa (på finska, pdf 3,3 Mt)  

Tarja Yli-Tuomi
specialforskare
THL
tfn 029 524 6302
fornamn.efternamn@thl.fi

Mikko Sokura
miljöinspektör
Kuopio stad
tfn 044 718 2147
fornamn.efternamn@kuopio.fi