Institutet för hälsa och välfärd THL

Forskning: Värmeböljor orsakar problem på sjukhusen i Finland - utrymmena borde kunna kylas ner bättre än i nuläget 

Dela


Många av sjukhusen i Finland har otillräcklig beredskap för värmeböljors skadeverkningar. Detta framgår av Institutet för hälsa och välfärds (THL) enkätundersökning.

Problemet är i synnerhet att temperaturen inomhus blir för hög vid värmebölja. På många sjukhus som svarade på enkäten har man under värmeböljor uppmätt inomhustemperaturer på 27–29 grader, på vissa upp till 30 grader eller mer. 

De utrymmen där temperaturen vanligen blir för hög är patientutrymmen på vårdavdelningar, pausrum för personalen samt vårdåtgärds- och undersökningsutrymmen. I en stor del av sjukhusen har såväl personalen som patienterna och de anhöriga på vårdavdelningarna klagat över värmen inomhus vid värmeböljor.

"Hettan försämrar både patienternas och personalens välfärd på sjukhusen. Problem uppstår också till exempel med vårdåtgärderna och förvaringen av läkemedel”, berättar THL:s forskare Virpi Kollanus.

Maskinell kylning är möjlig endast på vissa sjukhus

Största delen av sjukhusen som svarade på enkäten var medvetna om behovet av beredskap för värmebölja, men endast en tredjedel uppgav att de beaktar störningssituationer orsakade av värmebölja i sin beredskapsplanering. En stor del av sjukhusen saknar också skriftliga anvisningar för att skydda patienter eller arbetstagare mot olägenheter av hetta. Maskinell kylning är ofta möjlig endast i en del av utrymmena eller inte alls. 

”Det är svårt att helt förebygga olägenheter av värmebölja om det blir mycket hett i inomhusutrymmena. På sjukhusen är det således viktigt att skydda lokalerna mot hetta. Om andra metoder inte räcker till bör man använda maskinell kylning ", konstaterar Kollanus. 

Över hälften av respondenterna önskade mer information om metoder för att förebygga uppvärmning inomhus samt ekonomiskt stöd för investeringar. Utöver kartläggningen av de risker som värmeböljan medför och förebyggandet av dem bör man vid förberedelserna även fastställa ansvar samt utarbeta anvisningar för personalen. 

Den nationella styrningen av beredskapen inför värmebölja bör stärkas

Enligt dem som svarade på enkäten borde förebyggandet av hälsorisker vid värmebölja inom social- och hälsovården främjas genom att stärka den nationella styrningen av beredskapen. 

"Beredskapen kunde stödas genom att man sammanställer och kompletterar anvisningarna för aktörer inom social- och hälsovården samt fastställer rikt- eller gränsvärden för höga inomhustemperaturer under sommaren för vårdinrättningar inom hälso- och sjukvården, som också beaktar patientsäkerhetsaspekten", berättar Kollanus.

Meteorologiska institutets varningar för värmebölja kan också utvecklas så att informationen om varningen och myndigheternas anvisningar automatiskt förmedlas till aktörerna inom social- och hälsovården. Endast hälften av de sjukhus som svarade på enkäten uppgav att de numera beaktar varningar för värmebölja i sin verksamhet.

”Värmebölja utgör en betydande hälsorisk särskilt för äldre och långtidssjuka. I Finland kan en utdragen värmebölja som varar i några veckor orsaka flera hundra dödsfall. Största delen av dödsfallen sker på vårdinrättningar inom hälso- och sjukvården. I framtiden kommer behovet av beredskap för värmebölja inom social- och hälsovården att öka ytterligare när klimatet blir varmare och befolkningen åldras", säger Kollanus.

THL:s enkät genomfördes 15.11–10.12.2021. Enkäten besvarades av 141 sjukhus inom primärvården och den specialiserade sjukvården på olika håll i Finland. Social- och hälsovårdsministeriet finansierade undersökningen.

Referens:

Kollanus V, Halonen JI, Meriläinen P & Lanki T. Konsekvenser av värmebölja och beredskap på sjukhus inom primärvården och den specialiserade sjukvården. Institutet för hälsa och välfärd (THL). Arbetspapper 27/2022.

Mer information:

Värmebölja 

Skyddsåtgärder mot negativa hälsoeffekter vid vårdinrättningar 

Virpi Kollanus
forskare
THL
tfn 029 524 6392
fornamn.efternam@thl.fi

Om

Institutet för hälsa och välfärd THL
Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors

https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv

Följ Institutet för hälsa och välfärd THL

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL

Vaccinationstäckningen bland småbarn är mycket god i Finland – andelen ovaccinerade barn födda 2021 något större än i tidigare åldersklasser27.3.2024 02:00:00 EET | Tiedote

Vaccinationstäckningen bland småbarn är hög i Finland år efter år. Nästan 98 procent av de barn som föddes 2021 har börjat få vaccinationsserien med femvalent vaccin som skyddar mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib-sjukdomar. Nästan 95 procent av dem som föddes 2021 har fått MPR-vaccin som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund. De här uppgifterna framgår av det nationella vaccinationsregistret. Det finns skillnader i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena. I områden med lägre täckning har man dock gjort långsiktigt arbete för att öka de positiva attityderna till vaccination, och skillnaderna i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena håller på att minska för flera vaccin. Det är sällsynt att vara ovaccinerad, men en liten ökning har skett I Finland är det fortfarande sällsynt att vara ovaccinerad. Av de barn som föddes 2021 är 1,7 procent helt ovaccinerade, vilket är något fler än i de tidigare åldersklasserna. Av dem som är födda 2020 var 1,4 procent ov

Antalet fall av fästingburen hjärninflammation ökade klart i fjol – det nationella vaccinationsprogrammet utvidgas på flera orter15.1.2024 12:00:00 EET | Tiedote

År 2023 anmäldes före utgången av september sammanlagt 160 fall av fästingburen hjärninflammation till THL:s register över smittsamma sjukdomar, vilket är 37 fler än året innan. År 2022 anmäldes 123 fall av TBE till registret under hela året, 2021 var antalet 148 och under tidigare år under hundra. Enligt uppföljningsuppgifterna för 2019–2023 har incidensen av fästingburen hjärninflammation varit högst i kommuner i kustområdet – i Gustavs (67 fall per 100 000 invånare) och Pargas (45/100 000) samt på Åland (35/100 000). I dessa områden har man länge känt till den höga risken för sjukdomen. ”Största delen av de personer som smittats har saknat vaccinationsskydd. Det är viktigt att se till att man har ett vaccinationsskydd i synnerhet om man bor i ett område som omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet”, säger THL:s forskare Henna Mäkelä. År 2023 inte helt jämförbart med tidigare år Tidigare år har förekomsten av fästingburen hjärninflammation följts upp per kalenderår, men häda

Undersökning: Drömmar om barn blir till en allt senare ålder – fertilitetsrådgivning, stöd för barnfamiljer och en positiv diskussion kan stöda nativiteten10.1.2024 12:00:48 EET | Tiedote

Allt fler kvinnor under 35 år är barnlösa. Enligt THL:s undersökning Hälsosamma Finland har 73 procent av kvinnorna i åldern 20–34 år inte fött barn. Antalet kvinnor som inte fött barn har ökat med hela åtta procentenheter sedan 2017. Bland kvinnor som fyllt 35 har däremot antalet förlossningar ökat och andelen kvinnor som fött barn har ökat med två procentenheter. Barnlöshet är inte något som bara gäller kvinnor. Enligt tidigare statistik har också andelen barnlösa män ökat mycket. "Resultaten är betydande både samhällsmässigt och på individnivå. Den sjunkande nativiteten leder till att antalet personer utanför arbetslivet ökar i förhållande till personer i arbetsför ålder”, berättar utvecklingschef Satu Majlander. ”När man blir äldre är det inte nödvändigtvis längre möjligt att bli gravid. När man är äldre medför graviditet och förlossning risker som kan försämra den blivande moderns och fostrets hälsa. En annan faktor som ökar komplikationer under graviditeten är fetma bland kvinnor

Undersökningen Hälsosamma Finland: En allt större andel av finländarna upplever att tillgången till social- och hälsovårdstjänster försvåras av långa köer och höga klientavgifter14.12.2023 09:37:33 EET | Tiedote

Allt fler av de som använder hälso- och sjukvårdstjänster upplever att det finns problem med tillgången till tjänsterna. 57 procent av männen och 63 procent av kvinnorna anser att alltför långa köer har försvårat tillgången till vård. Problemen med tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster har ökat med cirka 10 procentenheter jämfört med 2020. Tillgången till tjänster upplevs ha försvårats ytterligare av höga klientavgifter. Ungefär en tredjedel av dem som använder hälso- och sjukvårdstjänster och nästan hälften av dem som anlitat socialservice är av denna åsikt. Inom hälso- och sjukvårdstjänsterna har ökningen varit 15 procentenheter och inom socialservicen 17 procentenheter jämfört med 2020. Cirka 60 procent av de män och kvinnor som anlitat socialservice upplever problem med att hitta lämplig service och med att få tillgång till service tillräckligt snabbt. Situationen är oförändrad jämfört med 2020. "Det är oroväckande att det upplevs som svårt att hitta lämplig service och att

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye