Forststyrelsen strävar efter att sammanföra olika behov för användningen av statens mark- och vattenegendom
Statens revisionsverk har granskat Forststyrelsens hushållning med statens mark- och vattenegendom. Forststyrelsens affärsverksamhet för skogsbruk har uppnått och i vissa fall till och med överträffat de resultat- och intäktsmål som uppställts för den. Däremot har målet för avkastningen på investerat kapital inte uppnåtts på koncernnivå efter 2012. Den största orsaken har varit förlustbringande verksamhet i dotterbolag som Forststyrelsen genom ägarstyrningen har avyttrat. Forststyrelsen arbetar aktivt för att sammanjämka de olika behov som riktas på användningen av statens mark- och vattenresurser. Genom samordning av affärsverksamheten för skogsbruk och Forststyrelsens samhällsåtaganden är det möjligt att åstadkomma betydande fördelar. Resultatenheterna Naturtjänster och Jakt- och fisketjänster har förutsättningar att sköta de offentliga förvaltningsuppgifterna på ett kostnadseffektivt sätt.
Forststyrelsen anger som främsta orsak för att målet för avkastning på investerat kapital inte har uppnåtts med förlustbringande verksamhet i dotterbolag. Under ägarstyrning från Jord- och skogsbruksministeriet har Forststyrelsen avyttrat dessa bolag. Enligt Revisionsverkets bedömning är det möjligt att Forststyrelsen kan uppnå det fastställda målet för en avkastning på 4,6 procent på investerat kapital före 2020.
Forststyrelsens skogar ger den bästa avkastningen kring 2050, då den möjliga avverkningen uppgår till 10 miljoner kubikmeter per år jämfört med nuvarande 6 miljoner kubikmeter. Ökningen i avverkningspotentialen är en indikation på skogarnas åldersstruktur och också på hur skogsskötseln inverkar på avkastningspotentialen i skogen. Forststyrelsen anlitar som underleverantörer cirka 400 skogsbruksföretag som sammanlagt sysselsätter 1 300 personer. Anskaffning av externa tjänster uppgår till 150 miljoner euro per år.
Samhällsåtaganden genererar stora fördelar för rekreationsbruk och biologisk mångfald
Forststyrelsen arbetar aktivt för att i sin verksamhet kombinera de olika behov som riktas på användningen av statens mark- och vattenresurser. De allmänna samhällsåtagandena är integrerade i Forststyrelsens affärsverksamhet genom regionala naturresursplaner.
År 2016 satsade man i statens mångbruksskogar 56 miljoner euro på att trygga den biologiska mångfalden, stöda rekreationsbruket och sysselsättningen samt främja samernas kultur och traditionella näringar. Kombinationen av skogsbruk och samhällsåtaganden ger upphov till betydande fördelar, framför allt för rekreation och den biologiska mångfalden.
– Genom att uppfylla sitt samhällsåtagande kan Forststyrelsen erhålla och behålla sin så kallade sociala koncession för att använda statens skogstillgångar, säger överinspektör Sanna Ollila från Statens revisionsverk.
Det behövs mer systematisk värdering av Forststyrelsens balansvärde
Lagen om Forststyrelsen (234/2016) trädde i kraft 15 april 2016. Forststyrelsen bedriver skogsbruk inom det aktiebolag som avses i lagen om statens skogsbruksaktiebolag (235/2016).
Bolaget heter Forststyrelsen Skogsbruk AB. I Forststyrelsens ingående balans värderades statens mark- och vattenegendom till cirka 3,8 miljarder euro, av vilken skogsegendomen med avkastningskrav stod för cirka 2,6 miljarder euro. Skogsbruksarealen uppgår till cirka 3,2 miljoner hektar, och virkesvolymen i mångbruksskogarna uppgår till cirka 217 miljoner kubikmeter.
Statens revisionsverk rekommenderar att grunderna för valet av den nivå på diskonteringsräntan, det vill säga avkastningskravet, som ska användas vid bestämning av mark- och vattenegendomens verkliga värde ska anges och dokumenteras. Eftersom det fastställda resultat- och intäktsmålet för affärsverket och målet för avkastning på investerat kapital utgår från det verkliga värdet hos den egendom på vilken avkastningskrav ställs, ska balansvärdet på Forststyrelsens mark- och vattenegendom fastställas på ett mer systematiskt sätt än för närvarande.
Meddelande och revisionsberättelse finns på webbplatsen vtv.fi
Avainsanat
Yhteyshenkilöt
Sanna Ollila, överinspektör
040 7365 748
sanna.ollila@vtv.fi
Visa Paajanen, effektivitetsrevisionsråd
040 7348 402
visa.paajanen@vtv.fi
Linkit
Tietoja julkaisijasta
Statens revisionsverk (VTV) finns i anknytning till riksdagen och är den högsta externa revisorn, som reviderar skötseln av statsfinanser, övervakar finanspoltiken och utövar tillsyn över parti- och valfinansieringen. Med oberoende revisionsarbetet säkerställer verket att statens medel används för av riksdagen beslutade ändamål på ett lagenligt och ändamålsenligt sätt och att finanspolitiken utövas på ett hållbart sätt.
Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat mediatiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta VTV Valtiontalouden tarkastusvirasto
Valtion keskitettyjen ICT-palvelujen tavoitteita ei ole vielä täysin saavutettu21.2.2019 16:00:00 | Tiedote
Valtionhallinnon keskitetyillä ICT-palveluilla ei ole vielä saavutettu kustannussäästöjä eikä laatutasoa koskevia tavoitteita.
Nationella mål och samarbete krävs för att öka statens och kommunernas cleantech-upphandlingar23.1.2019 06:45:00 | Tiedote
Regeringen har strävat efter att göra Finland till en föregångare inom ren teknik. Dessa politiskt uppställda cleantech-mål har ännu inte uppnåtts.
Cleantech-hankintojen lisääminen vaatii kansallisia tavoitteita sekä valtion ja kuntien yhteistyötä23.1.2019 06:45:00 | Tiedote
Hallituksen tavoitteena on ollut tehdä Suomesta cleantechin edelläkävijä. Toistaiseksi cleantechille asettuja politiikkatavoitteita ei ole saavutettu.
Makeran lisärahoitus yhdistetty maatalouden investointitukiin – lisärahoituksen vaikutuksia biotaloustrategian tavoitteisiin ei voida arvioida10.1.2019 06:45:00 | Tiedote
Maatilatalouden kehittämisrahastolle myönnetty 90 miljoonan euron lisärahoitus on sulautettu suoriin investointiavustuksiin, joiden tarkoitus on tukea maatalouden kannattavuutta ja kilpailukykyä. Ei kuitenkaan ole itsestään selvää, että suorat avustukset ovat edullisia valtiontaloudelle, vaan myös vaihtoehtoisia investointitukimuotoja tulisi arvioida.
Tilläggsfinansieringen till Makera har sammanslagits med investeringsstöden för jordbruk – dess inverkan på målen för den bioekonomiska strategin går inte att utvärdera10.1.2019 06:45:00 | Tiedote
Tilläggsfinansieringen på 90 miljoner euro till Gårdsbrukets utvecklingsfond har sammanslagits med direkta investeringsbidrag, som ska stödja lönsamheten och konkurrenskraften inom jordbruket. Det är dock inte självklart att direkta bidrag är förmånliga för statsekonomin, utan alternativa former av investeringsstöd också bör övervägas.
Varierande incidentberedskap på ämbetsverken13.12.2018 06:45:00 | Tiedote
Statens revisionsverk har bedömt de statliga ämbetsverkens beredskap för att trygga verksamheten vid eventuella störningar. En tredjedel av ämbetsverken saknar en beredskapsplan. En del av ämbetsverken har nu tagit itu med riskhanteringen. Enligt revisionsverket bör riskhanteringen planeras med hänsyn till hela statsförvaltningen.
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki STT Infossa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme