Luonnonvarakeskus

Från tomgång till hållbar användning – finländsk forskning erbjuder bästa lösningar för dikad icke-lönsam våtmark

Jaa

Forskare vid Naturresursinstitutet (Luke) har skapat omfattande prognoser för användningen av icke-lönsam dikad våtmark. Nästan en miljon hektar våtmark som det inte i dagens läge verkar vara lönsamt att vårda kunde användas för att bevara naturens mångfald eller för hushållsbruk.

– Olika alternativ för användningen av våtmark granskades med tanke på naturens mångfald, utsläpp av växthusgaser, påverkan på vattendragen och ekonomisk lönsamhet, berättar professor Anne Tolvanen på Luke.

Forskningsgruppen som leds av Tolvanen presenterade resultaten av projektet LifePeatLandUse under seminariet ”Monikäyttöä Suomen metsille ja soille” idag i Helsingfors.
– Vårt forskningsprojekt fick sin utgångspunkt i statsrådets principbeslut om hållbar användning av våtmark som offentliggjordes år 2012. Beslutet fäste uppmärksamhet vid behovet av forskning och icke-lönsam dikad våtmark utgjorde en tydlig helhet som var i behov av nya former av användning.

Näringsfattig dikad våtmark producerar inget virke och dikningen har försvagat dess mångfald. Våtmarken bidrar även till belastningen på vattendrag.
– Våtmark av detta slag har länge gått på tomgång. Problemet omfattar nästan en miljon hektar, säger Tolvanen.

Mer exakta prognoser av finsk statistik

Alternativ för användning av icke-lönsam dikad våtmark som övervägdes av forskarna var bevarande av det nuvarande tillståndet, produktion av bioenergi, intensifierad virkesproduktion, ekologisk restaurering, torvproduktion, torvproduktion och skogsreproduktion samt torvproduktion och konstbevattning. I prognoserna jämförs den ekonomiska avkastningen hos våtmarken med de övriga naturliga fördelarna som uppkommer i våtmarken, dvs. ekosystemtjänster.

Med kalkylerna åskådliggörs fördelarna och nackdelarna hos olika användningsformer och konkreta kalkyler av yta med beaktande av olika miljöbegränsningar och ekonomiska mål. Prognoserna för olika typer av användning utgår från omfattande datamaterial och nya kalkyleringsmetoder.

– I Finland har vi tillgång till förstklassiga material med hjälp av vilka vi kan skapa ytterst omfattande prognoser. Inom projektet har experter inom olika områden och på allmän nivå arbetat och vi kan därför åskådliggöra stora helheter, betonar Tolvanen.

I kalkylerna har man utnyttjat olika öppna miljömaterial. De viktigaste uppgifterna är hämtade ur Naturresursinstitutets inventeringsmaterial ur flera källor om skogarna i Finland. Dessutom användes bland annat Forststyrelsens material samt Finlands miljöcentrals data om utrotningshotade arter.

Prognoserna är de första i sitt slag. I andra länder i Europa har man skapat grova prognoser, men i Finland är resultaten bland de mest exakta som används.
– En motsvarande granskning av bytesrelationerna mellan flera olika parametrar har inte gjorts tidigare, säger Tolvanen.

Varje våtmark är unik

Kalkylerna rekommenderar ingen överlägsen form av användning för icke-lönsam dikad våtmark.
– Definitivt inte. Varje våtmark är unik och det är därför viktigt att såväl den ekonomiska avkastningen som ekosystemtjänsterna granskas samtidigt. På detta vis kan vi bilda oss en uppfattning om effekterna av olika typer av användning, förklarar Tolvanen.

Prognoser för effekterna av användningen av våtmark skapades för tidsintervall på 5–100 år.
– Ett överraskande resultat var att tidsavsnittet har väldigt stor påverkan på slutresultatet. Beslut om markanvändning borde således utgå från granskning av en längre tidperiod, eftersom även effekterna av användningen av marken är långvariga. Politiska beslut fattas för fem år i taget, medan det exempelvis för våtmarkens kolbindning rör sig om hundratals och till och med tusentals år, påpekar Tolvanen.

Enligt Tolvanen kunde en del av den icke-lönsamma våtmarken vara betydande med tanke på kolbindning och således motverka klimatförändringen. En del av marken kunde fås att producera virke och en del bevaras i sitt nuvarande tillstånd, om dikningen inte har försämrat mångfalden.

Inom LifePeatLandUse-projektet utarbetade forskarna en webbtjänst, Yoda, som visualiserar olika former av användning. Tjänsten blir tillgänglig i början av nästa år.
– För att beslut om framtida användning av våtmark ska utgå från så omfattande uppgifter som möjligt vill jag uppmuntra alla som fattar beslut om användning av våtmark att testa Yoda-tjänsten. Med hjälp av tjänsten kan intressenter bedöma olika alternativ för framtida användning, utgående från deras effekter samt sina egna mål.

Projektet LifePeatLandUse har finansierats av Europeiska Unionens fond Life +. Andra deltagare i projektet utöver Luke är Helsingfors universitet, Uleåborgs universitet, SYKE, Forststyrelsen och Vapo Oy.

Delta i diskussionen på Twitter genom att använda hashtaggarna: #monikäyttö #kestävyys

Mer information:

Projektet LifePeatLandUse

Webbplats för seminariet ”Monikäyttöä Suomen metsille ja soille"

Seminariet kan även följas på nätet den 14 november med start kl. 9. En inspelning finns senare på samma adress

Seminariets presentationer i Lukes SlideShare

Yhteyshenkilöt

Professor Anne Tolvanen, Luke, tfn 029 532 3782 anne.tolvanen@luke.fi

Linkit

Tietoja julkaisijasta

Luonnonvarakeskus
Luonnonvarakeskus
Viikinkaari 9
00790 Helsinki, Finland

0295 32 6000 / +358 295 32 6000http://www.luke.fi

Luonnonvarakeskus (Luke) on 1.1.2015 toimintansa aloittanut tutkimus- ja asiantuntijaorganisaatio, joka tekee työtä luonnonvarojen kestävän käytön ja biotalouden edistämiseksi. www.luke.fi www.luke.fi/en

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista jo ennen kuin ne uutisoidaan? Kun tilaat tiedotteemme tältä julkaisijalta, saat ne sähköpostiisi yhtä aikaa suomalaisen median kanssa. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Luonnonvarakeskus

Muistutuskutsu: Puutarha-alan tulevaisuusseminaari 12.12.: Kypsän hedelmäinen, hennon hapokas – kuvaillaanko tomaatit jatkossa kuten viinit?11.12.2017 08:23Kutsu

Kun kymmenen vuoden päästä ostamme tomaatteja, voimme valita tomaattimme niiden aromista annetun kuvailun mukaan. Tomaatit profiloidaan kuten viinit. Kuluttajat syövät terveellisemmin, mutta silti helposti ja nopeasti. Tämä ei näy einesten ja puolivalmisteiden käytön lisääntymisenä, vaan terveellisenä noutoruokana ja kokkaamisena valmiista resepti- ja raaka-ainepaketeista. Osa puutarhoista tarjoaa green care- ja elämyspalveluja. Myös luomun kysyntä on viisinkertaistunut. Utopiaako vai totta?

Mediakutsu: Puutarha-alan tulevaisuusseminaari 12.12.: Kypsän hedelmäinen, hennon hapokas – kuvaillaanko tomaatit jatkossa kuten viinit?4.12.2017 10:57Kutsu

Kun kymmenen vuoden päästä ostamme tomaatteja, voimme valita tomaattimme niiden aromista annetun kuvailun mukaan. Tomaatit profiloidaan kuten viinit. Kuluttajat syövät terveellisemmin, mutta silti helposti ja nopeasti. Tämä ei näy einesten ja puolivalmisteiden käytön lisääntymisenä, vaan terveellisenä noutoruokana ja kokkaamisena valmiista resepti- ja raaka-ainepaketeista. Osa puutarhoista tarjoaa puolestaan green care- ja elämyspalveluja. Myös luomun kysyntä on viisinkertaistunut. Utopiaako vai totta?

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki STT Infossa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme