Hälften av 50+-åringarna vet inte hurdan pension de kommer att få

Två av tre 54–62-åringar vet att deras egen pension påverkas av hur länge de fortsätter arbeta, visar Pensionsskyddscentralens (PSC) färska undersökning.

De som har åtminstone mellanstadieutbildning och de som har högre arbetsinkomster känner oftare än andra till hur fortsatt förvärvsarbete påverkar pensionen.

– Arbetslösa och personer med grundläggande utbildning känner däremot mera sällan än genomsnittet till vilken inverkan fortsatt förvärvsarbete har, säger nationalekonom Satu Nivalainen på PSC.

Mindre än hälften kan uppskatta hur stor pension de kommer att få

Av de 54–62-åringar som deltog i PSC:s undersökning kan ca hälften uppskatta hur stor pension de kommer att få. De som är närmare pensionsåldern, de som avlagt högskoleexamen och de som har höga inkomster kan ge en uppskattning av sin egen pension oftare än genomsnittet.

Mer än hälften av 54–62-åringarna känner inte alls till livslängdskoefficienten, som minskar den månatliga pensionen till följd av att medellivslängden ökar.

– Också de flesta som känner till livslängdskoefficienten underskattar dess inverkan, säger nationalekonom Sanna Tenhunen.

Ekonomiska sporrar påverkar endast ett fåtal

Ekonomiska sporrar som påverkar pensionens storlek har betydelse för endast en liten del av finländarna. Fastän nästa 60 procent anser att uppskovsförhöjningen är ett incitament att senarelägga pensionen, upplever endast ca 15 procent att sporrarna har någon inverkan på deras egna pensionsplaner.

Högre tjänstemän reagerar oftare på ekonomiska incitament. De har också sannolikare än andra för avsikt att fortsätta i arbetslivet efter sin lägsta pensionsålder.

Arbetspensionsutdrag och räknare ökar pensionskunskaperna

Direktör Mikko Kautto på Pensionsskyddscentralen bedömer att även om principen för hur arbetspensionen tillväxer är relativt välkänd, skulle det vara bra att öka kunskaperna i fråga om eurobeloppen.

– Senast vid fyllda femtio lönar det sig att ta reda på hur mycket pensionsrätt man redan har tjänat in. Man kan lätt skaffa sig bättre kunskaper om pensionen med hjälp av pensionsräknare, med vilka man kan beräkna hur arbetsinkomsterna och tidpunkten för pensioneringen påverkar den framtida pensionen. Samtidigt får man konkret stöd för sina planer beträffande de sista åren i arbetslivet, kommenterar Kautto.

PSC:s enkätundersökning skickades till 4 000 personer våren 2016. Drygt 2000 personer svarade på enkäten. I undersökningen studerades människornas pensionskunskaper med tre mått: om personen kan uppskatta hur mycket pension hen kommer att få, om hen känner till hur livslängdskoefficienten påverkar pensionen och om hen känner till hur livslängdskoefficienten påverkar pensionen. De som deltog i enkäten var i åldern 54–62 år.

Tre sporrar att arbeta vidare

• Livslängdskoefficienten 
  Livslängdskoefficienten minskar din månatliga pension. Koefficienten beräknas årligen för nya begynnande pensioner. Den minskar t.ex. ålderspensionen för personer födda 1956 med ca 4 procent, när pensionen börjar år 2018 eller senare.
  
  
• Uppskovsförhöjningen
  Om du går i pension senare än vid din lägsta pensionsålder, får du bättre pension tack vare uppskovsförhöjningen. Din pension höjs med 0,4 procent för varje månad med vilken den senareläggs. Om du skjuter upp pensionen och arbetar tjänar du dessutom in ny arbetspension enligt 1,5 procent av årsarbetsinkomsten.
  
  
• Förtidsminskningen
  Om du tar ut partiell ålderspension före din lägsta pensionsålder, minskar den del av pensionen som du tar ut genom förtidsminskningen. Pensionen minskar med 0,4 procent för varje månad med vilken den tidigareläggs. Den förblir förminskad livet ut.

Närmare:
Nationalekonom Satu Nivalainen, tfn029 411 2151, satu.nivalainen(at)etk.fi
Nationalekonom Sanna Tenhunen, tfn029 411 2492, sanna.tenhunen(at)etk.fi
Direktör Mikko Kautto, tfn029 411 2185, mikko.kautto(at)etk.fi