Hela 77 procent av de invalda i välfärdsområdesvalet är fullmäktigeledamöter i en kommun

Det preliminära resultatet visar också att 16 procent av kommunerna, dvs. 51 kommuner, inte har någon invald i välfärdsområdesfullmäktige. Av dessa är 40 kommuner med mindre än 5 000 invånare. Den till invånarantalet största kommun som inte har någon invald i välfärdsområdesfullmäktige är Ackas i Birkaland med knappt 16 500 invånare.

”I de första välfärdsområdesfullmäktigena finns det många ledamöter som också är fullmäktigeledamöter i en kommun. Före valet berättade vi att rentav var tredje kandidat var ledamot i kommunfullmäktige. Många ledamöter i kommunfullmäktige ville ställa upp i välfärdsområdesvalet, så deras överväldigande andel bland ledamöterna i välfärdsområdenas fullmäktige är ingen överraskning", säger Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef vid Kommunförbundet.

”I analysen av valresultatet gäller det ändå att minnas att det inte är fråga om bara ett val, utan 21 olika val. Varje välfärdsområde har en unik situation, och andelen invalda som samtidigt är ledamöter i både välfärdsområdes- och kommunfullmäktige varierar i viss mån på olika håll i Finland.”

Kommunerna och välfärdsområdena har gemensamma invånare och många kontaktytor där det behövs ett fungerande samarbete.

”Det stora antalet kommunala fullmäktigeledamöter i välfärdsområdenas fullmäktige främjar samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena. I stället för den motsättning man befarat tror jag att det nu kommer att skapas goda möjligheter att arbeta mot gemensamma mål”, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.

I välfärdsområdesvalet fanns det också kandidater som var beredda att representera invånarna på tre nivåer: över hundra kandidater var sedan tidigare både kommunfullmäktige- och riksdagsledamöter. Enligt förhandsuppgifterna verkar nästan alla ha blivit invalda.

Det slutliga antalet klarnar när kommunerna kontrollräknat rösterna.

Lågt valdeltagande i välfärdsområdesvalet

Valdeltagandet i det första välfärdsområdesvalet blev 47,5 procent. Det är lägre än i kommunalvalet i somras, då valdeltagandet var 55,1 procent.

”Ett lågt valdeltagande var att vänta, inte minst på grund av det besvärliga coronaläget, men naturligtvis är det ändå mycket beklagligt. Det är trots allt fråga om ett viktigt val där invånarna väljer beslutsfattare till social- och hälsovården och räddningsväsendet, dvs. till tjänster som vi alla använder”, säger Pekola-Sjöblom.

”Som tur var förverkligades inte de mest pessimistiska uppskattningarna av valdeltagandet. Ur den synvinkeln kan man se detta som en avvärjningsseger för valdeltagandet.”

I framtiden ordnas inte välfärdsområdesval i den här formen, eftersom kommunalvalet och välfärdsområdesvalet i fortsättningen kommer att ordnas samtidigt. Följande val blir år 2025.

”Jag hoppas att samtidiga val kommer att aktivera väljarna. Man måste också komma ihåg att välfärdsområdena ännu inte är en bekant förvaltningsnivå för alla. I framtiden är välfärdsområdena säkert bättre kända, vilket också kan höja valdeltagandet", säger Pekola-Sjöblom.

Välfärdsområdesval under pandemi – kommunerna skötte förtjänstfullt arrangemangen

Kommunerna var tvungna att ordna välfärdsområdesvalet trots det svåra coronaläget. Enligt en enkät som Kommunförbundet genomförde inför valet ansåg ändå största delen av kommunerna att de kunde ordna valet på ett rätt så hälsosäkert sätt.

”I det här valet har kommunerna varit tvungna att anstränga sig till det yttersta och snabbt vidta åtgärder för att trygga hälsosäkerheten. I det stora hela har arrangemangen lyckats förtjänstfullt”, säger Karhunen.

Pressmeddelande 17.1:De flesta kommuner tror sig kunna ordna välfärdsområdesvalet rätt hälsosäkert