Helsingfors stadsmuseum har dokumenterat stadsbornas liv och fenomen redan i 110 år

I år firar Helsingfors stadsmuseum sin 110-åriga museiverksamhet. Stadsmuseets huvudsakliga uppgift är att värna om kulturarvet, och den har i stort sett förblivit densamma, fastän arbetets former och redskap har förändrats. Museet har bibehållit sin popularitet i stadsbornas hjärtan. Efter att ha öppnat i hörnet av Senatstorget år 2016 gjorde det renoverade stadsmuseet besökarrekord fyra år i rad. År 2018 var det Finlands populäraste museum vad gäller antalet besökare. Efter moderniseringen har stadsmuseet med systermuseer haft hela 1,8 miljoner besökare. Till stadsmuseets museifamilj hör också fyra andra museer: Villa Hagasund, Sprutmästarens gård, Arbetarbostadsmuseet och Spåramuseet. Finlands museiförbund och ICOM Finland utnämnde Helsingfors stadsmuseum till Årets museum 2017 och samma år utsågs det också till vinnare i den internationella kategorin i museitävlingen Museums + Heritage Awards. År 2018 fick Helsingfors stadsmuseum ett hedersomnämnande i den internationella tävlingen European Museum of the Year.

Museet som källa till välmående och möjliggörande av stadsbaserad verksamhet

Stadsmuseet dokumenterar och studerar Helsingfors och Helsingforsbornas liv. I samlingarna finns allt från plastkassar till taffelpianon, och från konstverk till spårvagnar – samt en skatt bestående av miljontals fotografier från Helsingfors. I tjänsten Helsingforsbilder.fi finns redan över 65 000 bilder som man kan bläddra i och använda gratis. Utöver gamla föremål och fotografier är dokumenteringen av nutiden också lika viktig. Museets forskare och fotografer dokumenterar nutidens fenomen och olika händelser samt platser som förändras och försvinner. Upplevelser från coronatiden dokumenteras mångsidigt i samlingarna. Till exempel i webbutställningen En underlig vardag (Outo arki) som samproducerats med HAM Helsingfors konstmuseum finns nu ett urval av över hundra fotografier för påseende.

”I återhämtningen från coronaåret behövs vi alla. Museer har en roll som källa till välmående och möjliggörare för delaktighet och stadsorienterad verksamhet. Helsingfors stadsmuseum fungerar som ett regionalt ansvarsmuseum för Mellersta Nyland, och därmed förverkligar vi främjandet av museiarbetet också i större utsträckning. Jag tror verkligen att museer är en del av lösningen för en bättre framtid”, berättar museidirektör Reetta Heiskanen.

”Stadsmuseet är framför allt folkets museum, och i vårt arbete finns mycket socialt kapital för att hantera samhällsrelevanta ämnen, såsom identitetsfrågor. Helsingfors har som vision att invånarnas kulturer ska få staden att blomstra. Varje Helsingforsbo ska kunna vara stolt över sin egen kultur, bakgrund och sitt eget bostadsområde. Med hjälp av museets arbete att stärka gemenskaper och framväxande fenomen kan man till exempel hjälpa nya Helsingforsbor att slå rot. I planerna för de närmaste åren granskar vi möjligheterna inom det regionala arbetet samt bland annat om det också inom kulturtjänsterna kunde utvecklas en modell för positiv särbehandling som stöder jämlikhet”, fortsätter Heiskanen.

Kulturmiljöprogrammet öppnar ögon och ökar uppskattningen för den egna miljön

Helsingfors har ett rikt byggnadsarv och kulturmiljöer från olika tider är vår gemensamma skatt. Det är inte bara empirecentrumet eller jugendhus som är värdefulla – värdefulla objekt kan också finnas exempelvis i förorter från 1950-talet eller köpcentrum från 1980-talet – för att inte tala om det arkeologiska kulturarvet. En av stadsmuseets uppgifter är att se till att byggnader, och områdeshelheter från olika tider bevaras för kommande generationer. Det innebär ett samarbete med andra myndigheter och intressentgrupper. För denna gemensamma uppgift behövs ett kulturmiljöprogram som dels fastställer hur värdefulla kulturmiljöer ska beaktas och bevaras och dels användas som en tillgång i en allt större och tätare bebyggd och befolkad stad.

Kulturmiljöprogrammet inleddes år 2020 och kommer att färdigställas i slutet av 2022. Målet med programmet är bland annat att förmedla information om kulturmiljön och hjälpa till att identifiera dess särdrag. Man kan dra nytta av kulturmiljöer till exempel i utvecklingen av en stadsdels image, främjandet av stadsbornas självdrivna verksamhet och i kulturmiljöfostran. I programmet vill man skapa ett redskap för stadsplaneringen som minskar motsättningar och ökar gemensam förståelse. Man arbetar också tillsammans med invånarna genom att reda ut deras förhållande till kulturmiljön i Helsingfors, väcka intresse för hur man använder, sköter och värnar om det egna bostadsområdet och i större utsträckning kulturarvet i Helsingfors.

“Närområdets betydelse har förstärkts under undantagsförhållandena. Människor längtar efter betydelsefulla upplevelser, vilka kan inhämtas även ur kulturmiljöer. Man ser stadsmiljöer och landskap med nya ögon och samtidigt har historien bakom dem börjat intressera alltmer. Detta har synts på museet till exempel i en märkbar tillväxt i efterfrågan på informationstjänster i anknytning till byggandet av Helsingfors. Självständiga stadsdelsturer och arkitekturpromenader samt cykelutfärder till intressanta destinationer och naturstigar har ökat uppskattningen för kulturmiljöer och samtidigt upplever man rentav stolthet över sin hemort inför Helsingfors mångsidiga kulturmiljö från olika tidsåldrar”, berättar kulturmiljöchef Sari Saresto.

Jubileumsårets buss sätts i trafik för att glädja stadsborna

Det 110-åriga jubileumsåret till ära ser man i Helsingforsregionens trafik en buss som tejpats i stadsmuseets pastellfärgade festskrud. Bussrutt 500 kör på sträckan Östra centrum-Böle-Munkshöjden. Bussens sidor är dekorerade med figurer från historien till nutiden och den gläder stadsbor i trafiken ända till slutet av år 2021.