Institutet för hälsa och välfärd THL

Högskolestuderande behöver stöd – forskare oroar sig för förekomsten av ångest- och depressionssymtom

Dela
Enligt färska forskningsresultat har var tredje högskolestuderande symtom på ångest och depression. I förhållande till totala vuxna befolkningen förekom det mer psykiska symtom och påfrestning hos de studerande. Undersökningen om högskolestuderandes hälsa och välbefinnande (KOTT) genomfördes i februari-mars 2021 i samarbete mellan THL och FPA.
Symtom på ångest och depression är vanliga bland högskolestuderande.
Symtom på ångest och depression är vanliga bland högskolestuderande.

Enligt undersökningen mår kvinnliga studerande vid universitet och på yrkeshögskolor allra sämst. 40 procent av kvinnorna berättade om ångest- och depressionssymtom.

Både konstaterad depression och konstaterad ångeststörning vanligare hos kvinnliga studerande än hos män. Risken för kvinnor att insjukna i ätstörningar var tre gånger större än för männen.  

"Vid långvarig och betydande ångest och depression ska vårdbehovet bedömas. Orsaken till symtomen kan vara psykiska problem som kräver vård. Samtidigt måste man påverka orsakerna till problemen som orsakar symtom", berättar forskningsprofessor Jaana Suvisaari vid THL.

"Undervisningspersonalens kontakter med de studerande är nödvändiga. Möten ansikte mot ansikte är särskilt viktiga för studerande vars påfrestning beror på studiesvårigheter som orsakas av distansundervisning", tillägger Suvisaari.

Motion, tillräcklig sömn och sociala kontakter främjar återhämtningen

Under coronaepidemin och de nationella begränsningsåtgärderna våren 2021 var möjligheterna till sociala kontakter små. Var fjärde kvinnlig och var tredje manlig studerande berättade att hon eller han inte kände sig tillhöra någon grupp med anknytning till studierna.

"Distansstudierna har minskat avsevärt gemenskapen. Bland särskilt de unga högskolestuderande försvåras studierna av bristen på stöd från studiegruppen. Det är viktigt att de studerande får stöd från högskolorna och får delta i studentorganisationernas och andra samfunds verksamhet. Det är lika viktigt att hålla fast vid hälsosamma levnadsvanor", konstaterar Suvi Parikka som är utvecklingschef vid THL.

Enligt resultaten kan redan lite motion främja återhämtningen. Det är bra att nästan hälften av de högskolestuderandena rörde sig enligt rekommendationen om hälsomotion under coronaepidemin. Var tredje studerande som motionerade upplevde ångest och depression. Hälften av de studerande som inte rörde sig regelbundet berättade om samma symtom.

Var fjärde studerande berättade om trötthet dagtid. Av dem upplevde två av tre symtom på ångest och depression. Var tionde studerande berättade att sömnen blir för kort på grund av användningen av internet.

Undersökning av högskolestuderandes hälsa och välbefinnande 2021

  • För undersökningen bjöd man in cirka 12 000 slumpmässigt utvalda grundexamensstuderande i åldern 18–34 år från yrkeshögskolor och universitet.
  • Enkäten besvarades av 6 258 studerande. Svarsaktiviteten var 53 procent.
  • Enkätens ämnesområden var studerandenas hälsa, levnadsvanor, upplevt välbefinnande, sociala relationer, studieförmåga samt behov och användning av hälso- och sjukvårdstjänster.
  • Webbenkäten genomfördes i februari-mars 2021 under coronaepidemins tredje våg.
  • Undersökningen upprepas med fyra års mellanrum.

Nyckelord

Kontakter

Suvi Parikka
utvecklingschef
THL
tfn 029 524 7959
fornamn.efternamn@thl.fi


Jaana Suvisaari
forskningsprofessor
THL
tfn 029 524 8539
fornamn.efternamn@thl.fi


Timo Hujanen
specialforskare
FPA
tfn 020 63 41931
fornamn.efternamn@fpa.fi

Bilder

Symtom på ångest och depression är vanliga bland högskolestuderande.
Symtom på ångest och depression är vanliga bland högskolestuderande.
Ladda ned bild

Länkar

Om

Institutet för hälsa och välfärd THL
Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors

https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv

Följ Institutet för hälsa och välfärd THL

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL

Vaccinationstäckningen bland småbarn är mycket god i Finland – andelen ovaccinerade barn födda 2021 något större än i tidigare åldersklasser27.3.2024 02:00:00 EET | Tiedote

Vaccinationstäckningen bland småbarn är hög i Finland år efter år. Nästan 98 procent av de barn som föddes 2021 har börjat få vaccinationsserien med femvalent vaccin som skyddar mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib-sjukdomar. Nästan 95 procent av dem som föddes 2021 har fått MPR-vaccin som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund. De här uppgifterna framgår av det nationella vaccinationsregistret. Det finns skillnader i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena. I områden med lägre täckning har man dock gjort långsiktigt arbete för att öka de positiva attityderna till vaccination, och skillnaderna i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena håller på att minska för flera vaccin. Det är sällsynt att vara ovaccinerad, men en liten ökning har skett I Finland är det fortfarande sällsynt att vara ovaccinerad. Av de barn som föddes 2021 är 1,7 procent helt ovaccinerade, vilket är något fler än i de tidigare åldersklasserna. Av dem som är födda 2020 var 1,4 procent ov

Antalet fall av fästingburen hjärninflammation ökade klart i fjol – det nationella vaccinationsprogrammet utvidgas på flera orter15.1.2024 12:00:00 EET | Tiedote

År 2023 anmäldes före utgången av september sammanlagt 160 fall av fästingburen hjärninflammation till THL:s register över smittsamma sjukdomar, vilket är 37 fler än året innan. År 2022 anmäldes 123 fall av TBE till registret under hela året, 2021 var antalet 148 och under tidigare år under hundra. Enligt uppföljningsuppgifterna för 2019–2023 har incidensen av fästingburen hjärninflammation varit högst i kommuner i kustområdet – i Gustavs (67 fall per 100 000 invånare) och Pargas (45/100 000) samt på Åland (35/100 000). I dessa områden har man länge känt till den höga risken för sjukdomen. ”Största delen av de personer som smittats har saknat vaccinationsskydd. Det är viktigt att se till att man har ett vaccinationsskydd i synnerhet om man bor i ett område som omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet”, säger THL:s forskare Henna Mäkelä. År 2023 inte helt jämförbart med tidigare år Tidigare år har förekomsten av fästingburen hjärninflammation följts upp per kalenderår, men häda

Undersökning: Drömmar om barn blir till en allt senare ålder – fertilitetsrådgivning, stöd för barnfamiljer och en positiv diskussion kan stöda nativiteten10.1.2024 12:00:48 EET | Tiedote

Allt fler kvinnor under 35 år är barnlösa. Enligt THL:s undersökning Hälsosamma Finland har 73 procent av kvinnorna i åldern 20–34 år inte fött barn. Antalet kvinnor som inte fött barn har ökat med hela åtta procentenheter sedan 2017. Bland kvinnor som fyllt 35 har däremot antalet förlossningar ökat och andelen kvinnor som fött barn har ökat med två procentenheter. Barnlöshet är inte något som bara gäller kvinnor. Enligt tidigare statistik har också andelen barnlösa män ökat mycket. "Resultaten är betydande både samhällsmässigt och på individnivå. Den sjunkande nativiteten leder till att antalet personer utanför arbetslivet ökar i förhållande till personer i arbetsför ålder”, berättar utvecklingschef Satu Majlander. ”När man blir äldre är det inte nödvändigtvis längre möjligt att bli gravid. När man är äldre medför graviditet och förlossning risker som kan försämra den blivande moderns och fostrets hälsa. En annan faktor som ökar komplikationer under graviditeten är fetma bland kvinnor

Undersökningen Hälsosamma Finland: En allt större andel av finländarna upplever att tillgången till social- och hälsovårdstjänster försvåras av långa köer och höga klientavgifter14.12.2023 09:37:33 EET | Tiedote

Allt fler av de som använder hälso- och sjukvårdstjänster upplever att det finns problem med tillgången till tjänsterna. 57 procent av männen och 63 procent av kvinnorna anser att alltför långa köer har försvårat tillgången till vård. Problemen med tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster har ökat med cirka 10 procentenheter jämfört med 2020. Tillgången till tjänster upplevs ha försvårats ytterligare av höga klientavgifter. Ungefär en tredjedel av dem som använder hälso- och sjukvårdstjänster och nästan hälften av dem som anlitat socialservice är av denna åsikt. Inom hälso- och sjukvårdstjänsterna har ökningen varit 15 procentenheter och inom socialservicen 17 procentenheter jämfört med 2020. Cirka 60 procent av de män och kvinnor som anlitat socialservice upplever problem med att hitta lämplig service och med att få tillgång till service tillräckligt snabbt. Situationen är oförändrad jämfört med 2020. "Det är oroväckande att det upplevs som svårt att hitta lämplig service och att

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye