Höjningen av pensionsåldern lyckades i pensionsreformen år 2017 – övergången i ålderspension sker nu avsevärt mycket senare

Enligt den nya undersökningen verkar det ha lyckats att höja pensioneringsåldern, vilket eftersträvades med pensionsreformen.
I undersökningen studerades personer födda åren 1954–1957, som har gått i ålderspension från arbete. Den lägsta åldern för ålderspension för personer födda år 1954 var 63 år och för dem som är födda år 1957 var den 63 år och nio månader.
Medan hälften av dem som är födda 1954 gick i pension före 63 års och 9 månaders ålder, gick praktiskt taget alla som är födda år 1957 i pension först efter den åldern.
– Inom den privata sektorn har förändringen var klart större än inom den offentliga sektorn, eftersom nästan 70 procent av dem som är födda år 1954 och arbetade inom den privata sektorn gick i pension före 63 års och 9 månader ålder, säger nationalekonomen Satu Nivalainen på Pensionsskyddscentralen.
Arbetslivet har förlängts i slutändan
Arbetslivslängden verkar också ha ökat i slutändan i och med höjningen av pensionsåldern, även om det har skett långsammare än pensionsåldern höjts.
– Det är av betydelse i synnerhet inom den privata sektorn, eftersom åldern för övergången i ålderspension inte steg efter 2005 års pensionsreform och arbetslivslängden inte alls ökade i åldern 63–68 år inom den privata sektorn. I det här avseendet verkar höjningen av den lägsta pensionsåldern som det avtalades om vid pensionsreformen år 2017 ha lyckats, bedömer Nivalainen.
Större andel har gått i pension vid 65 års ålder eller senare
När pensionsåldern har höjts i tre månaders etapper per årskull, har en allt större del av en årskull gått i pension senare än den föregående årskullen. Förändringen syns inte bara vid den lägsta pensionsåldern, utan fler går i pension i en högre ålder: t.ex. andelen personer som gått i pension vid 65 års åldern eller senare har ökat.
– Coronapandemin kan emellertid ha påverkat besluten om tidpunkten för pensioneringen, vilket innebär en utmaning vid bedömningen av vilken inverkan 2017 års pensionsreform har haft, påpekar specialforskare Ilari Ilmakunnas på Pensionsskyddscentralen.
Antalet personer som gått i delinvalidpension har ökat
Genom 2017 års reform blev det också möjligt att gå i invalidpension efter 63 års ålder. Eftersom den övre åldersgränsen för invalidpensionering är knuten till den stigande lägsta åldersgränsen för ålderspension, ökar antalet personer som går i invalidpension efter 63 års ålder småningom.
Efter pensionsreformen har antalet personer som gått i delinvalidpension ökat också i åldersgruppen 60–62 år, men antalet personer som börjat få full invalidpension har hållits ganska oförändrad.
– Antalet personer som börjat få delinvalidpension efter 60 års ålder har emellertid redan ökat under en längre tid. Delvis återspeglar den förändring som skett efter pensionsreformen den här utvecklingen, konstaterar specialforskare Mikko Laaksonen på Pensionsskyddscentralen.
Forskningsrapporten: Tutkimuksia vanhuus- ja työkyvyttömyyseläkkeelle siirtymisen muutoksista vuoden 2017 eläkeuudistuksen jälkeen
Närmare: Nationalekonom Satu Nivalainen, Pensionsskyddscentralen, tfn 029 411 2151, satu.nivalainen@etk.fi
Nyckelord
Bilder



Om
Eläketurvakeskus (ETK) on lakisääteinen työeläketurvan kehittäjä, asiantuntija ja yhteisten palvelujen tuottaja.
Följ Eläketurvakeskus (ETK)
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Eläketurvakeskus (ETK)
Sjukdomar i rörelseorganen gått fram som vanligaste orsaken till nya sjukpensioner9.3.2023 09:00:00 EET | Tiedote
Antalet nya sjukpensioner som beviljades på grund av sjukdomar i rörelseorganen ökade i fjol nästan tio procent. De som går i sjukpension är allt oftare över 60 år.
Tuki- ja liikuntaelinten sairaudet nousseet uusien työkyvyttömyyseläkkeiden yleisimmäksi syyksi9.3.2023 09:00:00 EET | Tiedote
Tuki- ja liikuntaelinten sairauksien perusteella myönnettyjen uusien työkyvyttömyyseläkkeiden määrä kasvoi viime vuonna lähes kymmenen prosenttia. Entistä useampi työkyvyttömyyseläkkeelle siirtyvä on iältään yli kuusikymmentävuotias.
Podcasten Eläkekomitea: Skulle en miljon euro i placeringar räcka till för resten av livet?8.3.2023 08:27:00 EET | Tiedote
Står pensionssystemet på en hållbar grund? Varför får jag inte placera mina pensionspengar själv? Varför placeras inte mer av pensionspengarna i Finland? Frågor som håller oss vakna om nätterna diskuteras av ekonomiforskaren Anni Marttinen från SOSTE, förmögenhetscoachen Terhi Majasalmi och avdelningschef Ismo Risku från Pensionsskyddscentralen.
Eläkekomitea: Riittäisikö miljoonan euron sijoituspotti loppuelämäksi?8.3.2023 08:27:00 EET | Tiedote
Onko eläkejärjestelmä kestävällä pohjalla? Miksi en saa itse sijoittaa eläkevarojani? Miksi eläkevaroja ei sijoiteta enemmän Suomeen? Kansalaisia valvottavia kysymyksiä pohtivat SOSTEn ekonomisti Anni Marttinen, varallisuusvalmentaja Terhi Majasalmi ja Eläketurvakeskuksen osastopäällikkö Ismo Risku.
Nattradio om pensioner3.3.2023 08:28:00 EET | Tiedote
Den belönade podcasten återkommer i etern med ett nytt koncept. I Pensionskommitténs nattradio söker man svar på pensionsfrågor som oroar folk och håller dem vakna om natten. Programvärd är journalisten Alma Onali. Vårens första avsnitt publiceras i podcasttjänster den 8 mars.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum