Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

I cirka 30 procent av kommunerna vistas personer som stannat kvar i Finland efter att de fått negativt asylbeslut

Dela

Kommunförbundet har kartlagt antalet personer som vistas i Finland utan uppehållstillstånd efter att de fått negativt asylbeslut och den socialservice som tillhandahållits dem i kommunerna 2019 och i februari 2020.

Kommunernas uppfattning om hur stor grupp det är fråga om och den service som tillhandahållits målgruppen utreddes med hjälp av en enkät. Svaren beskriver situationen i 166 kommuner, vilket motsvarar 77 procent av befolkningen. Enkäten besvarades av representanter för socialväsendet i kommuner och samarbetsområden samt kommunernas invandrarservice. 

– Kommunerna betonade allmänt att uppgifterna de angett delvis var endast uppskattningar. Det är första gången som man överhuvudtaget kartlagt situationen i denna omfattning. Samtidigt är det bra att komma ihåg att det är fråga om något som är mycket svårt att utreda exakt, säger Ellen Vogt, specialsakkunnig vid Kommunförbundet.

I 20 procent av kommunerna vistas barnfamiljer som fått negativt asylbeslut

Utgående från svaren kan man räkna ut att det i cirka 30 procent av kommunerna vistas personer som stannat kvar i Finland efter att de fått negativt asylbeslut. Och att det i 20 av kommunerna finns sådana barnfamiljer.

På nationell nivå kan man utgående från enkäten beräkna att antalet personer som stannat kvar i Finland efter att de fått negativt asylbeslut är sammanlagt 700–1 100, inklusive tänkbara osäkerhetsfaktorer.

Antalet barnfamiljer uppskattas till 30–50 familjer. Uppskattningarna är dock förknippade med osäkerhet för det är en svåridentifierad målgrupp. Personer i målgruppen flyttar ofta till annan ort och växlandet mellan mottagningstjänster och kommunala tjänster komplicerar bedömningen av antalet personer i gruppen.

Kommunerna har inte alltid sökt statlig ersättning för den socialservice de tillhandahållit

Den socialservice som tillhandahållits personer som fått negativt asylbeslut följer i huvudsak Social- och hälsovårdsministeriets anvisningar. Tillhandahållandet av mathjälp, läkemedel och nödinkvartering för barnfamiljer har varit tillräcklig i kommunerna.

Men kommunerna har inte alltid sökt ersättning för den till statlig ersättning berättigade socialvård som tillhandahållits målgruppen. Orsaken är sannolikt bristande kunskap om ersättningssystemet och ansökningssystemets omfattande byråkrati. Ersättningssystemet verkar bitvis till och med oändamålsenligt för de kostnader som borde ersättas av staten faller ofta på kommunen. Finansieringssystemet borde ses över eftersom det i första hand är statens som är ansvarig i frågan.

Enkätsvaren gäller eventuellt också andra än de personer och familjer som vistas i landet utan uppehållstillstånd efter negativt asylbeslut. Det kan vara svårt och delvis oändamålsenligt att separera målgruppen från andra papperslösa personer.

Dessutom är det möjligt att vissa personer under årets lopp flyttar eller befinner sig på flera orter samtidigt och således dyker upp i flera kommuners uppgifter.

När det gäller socialservice kan uppgifterna anses mer tillförlitliga eftersom de i allmänhet grundar sig på beslut om socialservice direkt till klienten.

Närmare upplysningar:

Ellen Vogt, sakkunnig, Kuntaliitto, tfn 044 313 0170, ellen.vogt(at)kuntaliitto.fi

Kontakter

Om

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.

Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare.​ Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.​

Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Coronakrisen försvagar kommunekonomin med 1,7 miljarder euro år 2021: Budgetförhandlingarna bör lösa kommunernas problematiska situation14.8.2020 09:38:29 EESTTiedote

Coronakrisen kommer att försämra den kommunala ekonomin nästa år med cirka 1,7 miljarder euro. Det här framgår av de uppgifter som Kommunförbundet fått in av de största städernas och kommunernas ekonomidirektörer. Utöver konsekvenserna av coronakrisen står kommunerna nästa år inför ökade kostnader, minskade statsandelar och långsamt ökande skatteutfall.

Kielteisen turvapaikkapäätöksen saamisen jälkeen Suomeen oleskelemaan jääneitä henkilöitä tavataan noin 30 prosentissa kuntia9.7.2020 08:47:22 EESTTiedote

Kuntaliitto on kartoittanut kunnissa ilman oleskelulupaa oleskelevien kielteisen turvapaikkapäätöksen saaneiden henkilöiden lukumäärää ja heille järjestettyjä sosiaalipalveluita vuoden 2019 aikana sekä helmikuussa 2020. Kuntiin lähetetyn kyselyn tavoitteena oli kartoittaa kuntien arviota kohderyhmän koosta sekä kunnissa kohderyhmälle järjestettyjä palveluja. Vastaukset kattoivat 166 kunnan tilanteen ja 77 prosenttia väestöstä. Vastaajat olivat kuntien ja yhteistoiminta-alueiden sosiaalitoimen sekä kuntien maahanmuuttopalvelujen edustajia. - Kunnat toivat vastauksissa laajasti ilmi, että annetut luvut ovat osin arvioita. Kyseessä on kuitenkin ensimmäinen kerta, kun ilmiötä on ylipäätään laajasti kartoitettu. Samalla on kuitenkin hyvä muistaa, että kyse on myös ilmiöstä, jota on haastava tarkasti selvittää, toteaa Kuntaliiton erityisasiantuntija Ellen Vogt. Kielteisen turvapaikkapäätöksen saaneita lapsiperheitä 20 prosentissa kuntia Vastausten perusteella voidaan arvioida, että kielteise

Kostnaderna för hälso- och sjukvården har ökat i de stora städerna – i de medelstora kommunerna började kostnaderna minska något22.6.2020 09:22:52 EESTTiedote

Kommunförbundet har utrett kostnaderna för hälso- och sjukvården i stora städer och kostnaderna för social- och hälsovården i medelstora kommuner år 2019. Enligt utredningen har kostnaderna för hälso- och sjukvården ökat i de stora städerna, medan kostnaderna inom social- och hälsovårdssektorn har minskat något i de medelstora kommunerna år 2019. Befolkningens stigande medelålder och det ökade behov av service och vård som den ger upphov till har ökat kostnaderna för kommunernas social- och hälsovårdssektor. Samtidigt påverkar också de ökade kostnaderna för den specialiserade sjukvården ekonomin på ett betydande sätt i synnerhet i de stora städerna. Kostnaderna på väg uppåt i de stora städerna Alla icke-åldersstandardiserade totalkostnader för hälso- och sjukvården i stora städer uppgick 2019 till sammanlagt 5,5 miljarder euro, medan kostnaderna 2018 uppgick till sammanlagt cirka 4,9 miljarder euro. Enligt utredningens kategorisering uppgick kostnaderna för primärvården till cirka 2,6

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum