Suomen ympäristökeskus

I havsområden är risken för blågrönalgblomningar betydande under sommaren

Jaa

Risken för blågrönalgblomningar är betydande i Finska viken, Skärgårdshavet och de södra delarna av Bottenhavet. Denna sommar ligger risken kvar på samma nivå som tidigare.

Algblomningsrisk 2022. Ingen uppskattning har gjorts för det vita området eftersom vinterns näringsuppgifter saknas. © SYKE
Algblomningsrisk 2022. Ingen uppskattning har gjorts för det vita området eftersom vinterns näringsuppgifter saknas. © SYKE

Denna sommar ligger risken för vidsträckta blågrönalgblomningar i Finlands havsområden kvar på samma nivå som under tidigare somrar eftersom Östersjöns näringssituation i stort sett är oförändrad. Risken för bildning av algmattor är betydande i de norra delarna av Östersjöns huvudbassäng, i Finska viken, Skärgårdshavet och södra Bottenhavet. I Bottenhavet är blågrönalgblomningen inte nödvändigtvis begränsad till de sydliga områdena. I Bottenviken är risken fortfarande låg.

Den slutliga algsituationen och förekomsten av algmattor på ytan avgörs av sommarens väder. Denna riskbedömning ger endast en övergripande uppskattning av sommarens blågrönalgsläge. Algsituationen kan förändras snabbt och variera kraftigt från område till område.

Sommarvädret påverkar förekomsten av blågrönalgmattor på ytan

Blågröna alger trivs i varmt vatten. Bildningen av rikliga blomningar kräver gynnsamma förhållanden i cirka ett par veckor. Det om algmattorna som bildas på det öppna havet kommer till kusterna beror på vind- och strömförhållanden. En algmatta kan till exempel driva från Finska viken till den finska skärgården och sydkusten då sydliga vindar råder. Lokala blågrönalgblomningar observeras i hela kustområdet under sommaren.

Blågröna alger börjar vanligen blomma mer rikligt i början av juli, med en sommartopp som inträffar under andra halvan av juli och början av augusti.

Uppkomsten av en algmatta och blandningen kan ske snabbt

Algblomningar förekommer särskilt under långa perioder av lugnt och varmt väder. I lugnt väder stiger alger som varit blandade med vatten upp till ytan och samlas i stora mattor. Även en svag vind kan få blågröna alger att ansamlas i strandvattnet och längs stränderna. En starkare vind blandar blågrönalgerna med vattenmassan, vilket gör dem svårare att upptäcka.

”Väderförhållanden kommer att ha stor betydelse för hur algsommaren blir. Denna riskbedömning kan beskriva de troliga områdena för blågrönalgblomning, men det är tillrådligt att följa den regionala utvecklingen av algsituationen med hjälp av de veckovisa översikterna. Man kan också själv följa den lokala situationen. Observationer av förekomsten och också icke-förekomsten av blågrönalger kan sparas i Insjö-Havswiki, där de kan ses av andra”, säger specialforskare Jouni Lehtoranta från Finlands miljöcentral (SYKE).

Situationen i Östersjöns huvudbassäng innebär en betydande risk för alger

SYKE har gjort riskbedömning av algblomningar varje år i tio år. Under denna period har saltstratifieringen i Östersjöns huvudbassäng försvagat blandningen av vatten och hållit syre- och fosforsituationen i det djupa vattnet i huvudbassängen dålig. Detta syrefattiga och näringsrika vatten från huvudbassängen hamnar tidvis i Finska viken, Skärgårdshavet och även i Bottenhavet. Trots att näringsbelastningen minskat kan det dåliga tillståndet i huvudbassängen upprätthålla den nuvarande eutrofieringsnivån i Finlands havsområden och därmed risken för förekomst av blågröna alger.

”Under det senaste årtiondet har den regionala risken för förekomsten av blågröna alger varit i stort sett oförändrad. I södra Bottenhavet har risken emellertid ökat. Endast en förbättring av tillståndet i Östersjöns huvudbassäng skulle avsevärt minska risken”, säger utvecklingschef Mika Raateoja från SYKE.

Alla blågrönalgblomningar bör behandlas med försiktighet, eftersom de kan ha negativa hälsoeffekter på människor och husdjur. Det finns arter av blågröna alger som producerar toxiner, och algernas giftighet kan inte bedömas visuellt.

Riskbedömningen för blomningar av blågröna alger baseras på de näringshalter som uppmättes av Finlands miljöcentral, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut samt Umeå universitet förra vintern. SYKE bedömer risken för algblomning med hjälp av en ekosystemmodell för Östersjön. I den slutliga bedömningen används näringsuppgifter från våren 2022 som man producerat genom observation av Östersjön.

Veckovisa översikterna om algläget börjar

Finlands miljöcentral SYKE rapporterar veckovis varje torsdag om den allmänna blågrönalgläget fram till slutet av augusti. Sommarens första algöversikt publiceras idag, den 2.6.2022, kl. 13.

Avainsanat

Yhteyshenkilöt

Riskbedömning av algblomningar på Finlands havsområden:
Specialforskare Jouni Lehtoranta, Finlands miljöcentral SYKE, fornamn.efternamn@syke.fi, tfn 0295 251 363
Utvecklingschef Mika Raateoja, SYKE, fornamn.efternamn@syke.fi, tfn 0295 251 536

Kommunikationsexpert Eija Järvinen, SYKE, fornamn.efternamn@syke.fi, tfn 0295 251 242

Mediapalvelu Suomen ympäristökeskuksessa

Suomen ympäristökeskuksen mediapalvelu välittää tietoa ympäristökeskuksessa tehtävästä tutkimuksesta, auttaa toimittajia löytämään asiantuntijoita haastateltaviksi ja tarjoaa valokuvia median käyttöön.

Yhteydenottoihin vastaavat viestintäasiantuntijat. Palvelemme arkisin klo 9-16.

Puh:029 525 1072syke_ajankohtaiset@syke.fi

Kuvat

Algblomningsrisk 2022. Ingen uppskattning har gjorts för det vita området eftersom vinterns näringsuppgifter saknas. © SYKE
Algblomningsrisk 2022. Ingen uppskattning har gjorts för det vita området eftersom vinterns näringsuppgifter saknas. © SYKE
Lataa

Liitteet

Linkit

Tietoja julkaisijasta

Suomen ympäristökeskus
Suomen ympäristökeskus
Latokartanonkaari 11
00790 HELSINKI

0295 251 000https://www.syke.fi/fi-FI

Finlands miljöcentral SYKE är ett multiprofessionellt forsknings- och expertinstitut. Vår viktigaste uppgift är att lösa aktuella samhällsfrågor som påverkar miljön.
Vi bygger upp ett hållbart samhälle. Vi erbjuder information, tvärvetenskaplig kompetens och sakkunnig service som behövs för beslutsfattande.
Hos oss arbetar cirka 650 experter och forskare. SYKE har fyra verksamhetsställen i Helsingfors, Uleåborg, Jyväskylä och Joensuu.

 

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Suomen ympäristökeskus

YK:n 30-vuotista rajavesisopimusta juhlitaan tänään Tallinnassa30.6.2022 15:48:45 EEST | Tiedote

Helsingissä allekirjoitettiin rajavesistöjen suojelua ja kestävää käyttöä koskeva YK:n rajavesisopimus 30 vuotta sitten. Suomi on alusta lähtien ollut aktiivisesti mukana sopimuksen toimeenpanossa sekä omien rajavesistöjen osalta että tukien muita naapuriyhteistyössä. Tänään sopimuksen osapuolet eri puolilta maailmaan ovat kokoontuneet Tallinnaan juhlistamaan sopimuksen 30-vuotista taivalta.

SYKElle 4,5 miljoonaa euroa EU:n tutkimusrahaa30.6.2022 07:00:00 EEST | Tiedote

Suomen ympäristökeskus (SYKE) on saanut 4,5 miljoonaa euroa EU:n tutkimuksen ja innovoinnin ohjelmasta Horisontti Euroopasta. SYKE koordinoi kahta luonnon monimuotoisuutta edistävää hanketta, BIOAGORA ja BIONEXT, jotka käynnistyvät tänä vuonna. Horisontti Eurooppa -rahoitusinstrumentista jaettiin tutkimusrahaa myös kuudelle hankkeelle, joissa SYKE on kumppanina sekä kahdelle eurooppalaiselle kumppanuudelle, joissa SYKE on yksi lukuisista toimijoista.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme