Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

I kommunalvalet väljs 8 859 fullmäktigeledamöter

Dela

Inför den kommande fullmäktigeperioden väljs sammanlagt 8 859 fullmäktigeledamöter i 293 kommuner, dvs. i genomsnitt 30 ledamöter per kommun. Jämfört med det förra valet minskar antalet fullmäktigeledamöter med sammanlagt 140, dvs. 1,6 procent.

Antalet platser i de kommande fullmäktige varierar mellan 13 och 85. Två kommuner, Pelkosenniemi och Savukoski, kommer att ha 13 fullmäktigeledamöter. Största fullmäktige har Helsingfors med 85 ledamöter.

Kommunförbundets utredning omfattar alla 293 fastlandskommuner.

Antalet fullmäktigeledamöter ändras i 34 kommuner

Under den kommande fullmäktigeperioden ändras fullmäktiges storlek i 34 kommuner. I de övriga är storleken oförändrad.

I 28 kommuner blir fullmäktige mindre och i sex kommuner större. Mest minskar antalet fullmäktigeplatser i Kuhmo, Nokia och Nousis – med åtta platser i respektive kommun.  Fullmäktigeplatserna ökar i Vittis, Nurmes, Pello, Toholampi, Utajärvi och Övertorneå.

Under den kommande perioden har kommunerna i genomsnitt 622 invånare per fullmäktigeledamot. Förhållandet varierar dock mellan Luhankas 46 invånare och Helsingfors 7 766 invånare per fullmäktigeledamot.

Kommunerna har olika syn på fullmäktiges storlek

Av de fullmäktige som inleder sin verksamhet 1.6.2021 kommer 82 (28 %) att ha den minimistorlek som föreskrivs i kommunallagen. I de övriga 211 kommunerna (72 %) blir fullmäktige större.

Större fullmäktige än vad lagen föreskriver motiveras bland annat med att man vill införa utskottsmodellen eller trygga små gruppers representation.

Ett mindre antal fullmäktigeledamöter motiveras med att invånarantalet minskat, att kandidaterna är få eller att man följt grannkommunens exempel.

Antalet fullmäktigeledamöter har diskuterats i flera kommuner. Olika åsikter om vad som är en lämplig storlek på fullmäktige har föranlett omröstning i åtminstone 42 kommuner. Totalt 16 av dessa kommuner beslutade ändra storleken på fullmäktige.

Närmare upplysningar:

Marianne Pekola-Sjöblom, forskningsdirektör, tfn 050 337 5634, marinne.pekola-sjoblom(at)kuntaliitto.fi

Sirkka-Liisa Piipponen, sakkunnig, tfn 050 448 3366, sirkka-liisa.piipponen(at)kuntaliitto.fi

Kontakter

Bilder

Om

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.

Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare.​ Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.​

Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kuntaliiton viestit EU-vaaleihin: Työperäisen maahanmuuton edistäminen ja vihreässä siirtymässä onnistuminen ovat kohtalonkysymyksiä kuntien elinvoimaisuudelle18.4.2024 15:29:19 EEST | Tiedote

EU-vaaleissa ei määritellä pelkästään Euroopan suuntaa seuraavaksi viideksi vuodeksi vaan myös kuntien tulevaisuuskysymyksiä - siksi EU-vaalit ovat myös kuntavaalit! Kuntaliiton tavoitteena on, että kunnilla on kaikki mahdollisuudet toteuttaa vihreää ja digitaalista siirtymää, houkutella investointeja sekä vahvistaa EU:n tukemana elinvoimaa alueellaan. Tavoittelemme myös työperäisen maahanmuuton ja kotouttamisen voimakasta edistämistä, sillä työvoimapula rajoittaa yritystoiminnan kasvua ja vaikeuttaa julkisten palveluiden tuotantoa.

Ramförhandlingarna hörsammade kommunerna delvis – normerna måste luckras upp snabbt16.4.2024 18:38:49 EEST | Tiedote

Kommunförbundet och kommunerna är lättade över att regeringen vid ramförhandlingarna lovade kompensera åtminstone en del av den statsandelsnedskärning som staten stått i beråd att genomföra till följd av slutnotan för social- och hälsovårdsreformen. Om nedskärningen hade genomförts fullt ut, hade det inneburit att kommunernas statsandelar minskat permanent med 400 miljoner euro. En förbättring av kommunalskattens effektivitet ger på lång sikt också större spelrum i kommunernas ekonomi.

Kehysriihi vastasi kuntien huoliin osittain – normien keventämisessä edettävä ripeästi16.4.2024 16:52:45 EEST | Tiedote

Kuntaliitto ja kunnat ovat helpottuneita, että hallitus lupasi kehysriihessä kompensoida edes osan sote-uudistuksen loppulaskuun liittyvästä valtionrahoituksen leikkauksesta. Jos leikkaus olisi toteutunut täysimääräisesti, se olisi merkinnyt 400 miljoonan euron pysyvää vähenemistä kuntien valtionosuuksiin. Myös kunnallisverotuksen efektiivisyyden parannus tuo pitkällä aikavälillä kuntien taloudenhoitoon lisää liikkumavaraa.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye