Ilmarinens delårsrapport 1.1–30.6.2022: Premieinkomsten växer starkt, placeringsavkastningen var negativ och solvensen är på en fortsatt god nivå

Som en följd av den negativa avkastningen på placeringsverksamheten sjönk totalresultatet för januari–juni till -3,4 (2,6) miljarder euro.

Premieinkomsten steg med 13 procent till 3,3 (2,9) miljarder euro tack vare en kraftig ökning av lönesummorna och höjningen av ArPL-avgiften med 0,45 procentenheter. Pensioner utbetalades för 3,3 (3,2) miljarder euro.

Kundanskaffningen inbringade 91 (116) miljoner euro netto och andelen kunder som valde att stanna i bolaget var 97,1 (97,2) procent.

Resultatet av omkostnadsrörelsen var 27 (28) miljoner euro och omkostnadsprocenten 66 (66) procent trots att omkostnadstariffen sänktes med 9,5 procent. Omkostnaderna sjönk med 3 miljoner euro till 52 (55) miljoner euro.

Solvenskapitalet uppgick till 13,1 (16,5) miljarder euro och solvensnivån var 129,3 (136,7) procent.

Utsikter: Ilmarinens premieinkomst väntas öka år 2022 tack vare större lönesummor och höjningen av ArPL-avgiften med 0,45 procentenheter. Tariffsänkningen av försäkringsavgiftens omkostnadsdel kommer att minska omkostnadsinkomsterna. Resultatet av omkostnadsrörelsen väntas emellertid öka tack vare en förbättrad kostnadseffektivitet.

Verkställande direktör Jouko Pölönen:

”Början på året var krävande på placeringsmarknaden på grund av den tilltagande inflationen, centralbankernas åtstramade penningpolitik och Rysslands angreppskrig mot Ukraina. Avkastningen på Ilmarinens placeringar under januari–juni var -6,2 procent, dvs. 3,8 miljarder euro negativ. Solvensen var fortsatt stark trots det krävande marknadsläget, premieinkomsten växte starkt och kostnadseffektiviteten förbättrades i och med att kostnaderna sjönk.

Ekonomierna återhämtade sig snabbt från coronakrisen i början av året. Världshandeln har emellertid påverkats av flaskhalsarna inom produktionskedjorna och coronarestriktionerna i Kina. De ekonomiska effekterna av Rysslands angreppskrig syns bl.a. i form av åtstramade sanktioner samt i form av stigande energi- och livsmedelspriser, vilket har försvagat förtroendet och de ekonomiska utsikterna globalt och särskilt i Europa. Inflationen har tilltagit till rekordnivåer och är kraftigare än på flera årtionden, vilket har lett till en snabb åtstramning av centralbankernas penningpolitik och en ökning i räntenivån. De ekonomiska tillväxtprognoserna har sänkts flera gånger och risken för recession har ökat. I Finland utvecklades sysselsättningen och löne­summorna gynnsamt i början av året i takt med att ekonomin återhämtade sig från coronakrisen. Konsumenternas och näringslivets förtroende försvagades emellertid i början av året, och både prisökningen och räntestegringen försvagar konsumenternas köpkraft.

På placeringsmarknaden var intäkterna inom nästan alla de huvudsakliga tillgångsklasserna negativa på grund av de stigande räntorna och den omfattande nedgången på aktiemarknaden. Avkastningen på aktieplaceringarna i Ilmarinens placeringsportfölj var -9,6 procent och avkastningen på ränteplaceringarna -5,2 procent. Avkastningen på fastighetsplaceringarna var 2,3 procent och avkastningen på övriga placeringar -1,1. Den långsiktiga nominella medelavkast­ningen på placeringarna var 5,9 procent, vilket motsvarar en genomsnittlig realavkastning på 4,1 procent från och med 1997. Solvensnivån var på en fortsatt stark nivå på 129 procent och solvenskapitalet uppgick till 13,1 miljarder euro. De solvensbuffertar som insamlats genom en långsiktig fondering och genom långsiktiga placeringar skyddar pensionstillgångarna från marknadsfluktuationer.

Premieinkomsten steg med 13 procent till 3,3 miljarder euro. Den starka tillväxten bygger på en kraftig ökning av lönesumman till de arbetstagare som är försäkrade i Ilmarinen samt på höjningen av arbetspensionsavgiften med 0,45 procentenheter. Med en tidsbunden förhöjning återinsamlas den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivarnas försäkringsavgift som beviljades under coronakrisen. I de företag som ingår i Ilmarinens konjunkturindex ökade antalet arbetstagare i januari–juni med 4,0 procent jämfört med året innan. Sysselsättningen har repat sig kraftigt inom restaurang- och hotellbranschen och personaluthyrningen, vilka drabbades särskilt hårt av coronakrisen.

Pensioner utbetalades för 3,3 miljarder euro till cirka 454 000 pensionstagare. Ilmarinen mottog i början av året 4 procent fler ansökningar om invalidpension än året innan. Den positiva utvecklingen av antalet nya invalidpensioner under coronatiden verkar nu tyvärr ha vänt. Den vanligaste orsaken till nya invalidpensioner var fortfarande problem med den mentala hälsan.

I januari–juni var omkostnadsresultatet 27 miljoner euro och omkostnadsprocenten 66 procent. Tack vare den starka ökningen av premieinkomsten och den förbättrade kostnadseffektiviteten var resultatet av omkostnadsrörelsen och omkostnadsprocenten på samma nivå som året innan trots att omkostnadstariffen sänktes med 9,5 procent. Omkostnaderna som användes för den operativa verksamheten uppgick till 52 miljoner euro, vilket är 3 miljoner euro lägre än året innan.

I januari–juni föddes det endast lite över 22 000 barn i Finland, vilket är den lägsta siffran sedan nativiteten började mätas. Enligt siffrorna från början av året verkar den positiva utvecklingen av nativiteten under coronatiden ha brutits. Utvecklingsriktningen är oroväckande med tanke på den långsiktiga finansieringen av pensionssystemet, och den framhäver ytterligare behovet att stärka den arbetsföra befolkningens sysselsättning och arbetsförmåga och att utöka arbetsrelaterad invandring. Dessutom bör man genom att revidera solvensbestämmelserna säkerställa möjligheten att eftersträva bästa möjliga avkastning på pensionsplaceringarna på lång sikt. Enligt Pensionsskyddscentralens färska pensionsbarometer är det populäraste sättet att stärka finansieringen av pensionerna en utökning av den arbetsrelaterade invandringen, vilken stöds av över 60 procent av finländarna.”

Läs mer:

Ilmarinens delårsrapport 1.1–30.6.2022 (pdf)

Bilagor (pdf)