Inbjudan till Soc&kom-dagen 2022: Solidaritet i kris(er)
Kriget återvände till Europa i år då Ryssland anföll Ukraina. Världssamfundet fördömde kriget och införde sanktioner mot Ryssland, samtidigt som flera länder stödde Ukraina med både pengar och vapen. Finland och Sverige sökte Nato-medlemskap samtidigt och banden till Norden stärktes ytterligare. Enskilda individer kände stark solidaritet med den ukrainska befolkningen och många donerade pengar, samlade ihop förnödenheter som fördes till Ukraina eller tog emot flyende ukrainare i sina hem. Mottagandet var väldigt annorlunda jämfört med hur flyktingar från andra krishärdar har behandlats. Kriget blev dock en utdragen kris och det finns tecken på att solidariteten delvis har mattats av. Samtidigt står vi inför nya utmaningar med höjda priser och energibrist – vilka krav på solidaritet ställer de?
Årets Soc&kom-dag lägger fokus på solidaritet. Vilken plats har solidariteten i dagens värld och vilka former kan den ta? Vem visar vi solidaritet med och varför? Temat belyses från olika synvinklar av inbjudna föreläsare och i en gemensam paneldiskussion.
Seminariet ordnas i festsalen i Soc&kom och kommer också att strömmas. Efter seminariet bjuder vi på lätt servering och önskar därför anmälningar senast 8.11.2022. Anmäl dig.
Vad: Soc&kom-dagen 2022: Solidaritet i kris(er)
När: Torsdag 17.11.2021 kl. 16-18
Var: Festsalen, Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet, Snellmansgatan 12, ingång via Yrjö-Koskinens gata.
Program
16:00: Välkomstord: Johan Bärlund, rektor vid Soc&kom
16:05: Introduktion till dagens tema: Jenny Stenberg-Sirén, universitetslektor i journalistik och ordförande för nämnden för samhällskontakter vid Soc&kom
16:10: Ukrainarnas väg från individualism till samhörighet – när en gemensam fiende födde fram ett folk: Kerstin Kronvall, tidigare korrespondent i Ryssland och Ukraina
16:25: Vad kan göras mer? På jakt efter nya och oväntade former av solidaritet: Anna Avdeeva, forskardoktor i minoritetsforskning vid Åbo Akademi
16:40: Två ”flyktingkriser” och solidaritetens gränser: Erna Bodström, migrationsforskare vid forskningscentret CEREN vid Soc&kom
16:55: Sveriges sak är (s)vår. Nordisk solidaritet från coronan till Nato: Johan Strang, biträdande professor vid Centrum för Nordenstudier vid Helsingfors universitet
17:10: Paneldiskussion
18:00 Mingel och servering
Avainsanat
Yhteyshenkilöt
Helsingfors universitets medietjänst
Puh:+358 2941 22622mediaservice@helsinki.fiKuvat
Linkit
Tietoja julkaisijasta
PB 3
00014 Helsingfors universitet
+358 2941 911 (växel), +358 2941 22622 (presstjänst)http://www.helsinki.fi/
Helsingfors universitet är Finlands äldsta och största universitet grundat 1640. Vår akademiska gemenskap består av 40 000 studerande, forskare och medarbetare. "Med vetenskapens kraft för världens bästa" sammanfattar vårt gemensamma arbete vid campusen i Helsingfors, universitetscentrumen i Lahtis, S:t Michel och Seinäjoki samt vid våra sex forskningsstationer runtom i Finland samt i Kenya.
Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta Helsingfors universitet
Helsingfors universitets operativa resultat 16 miljoner euro på minus år 202317.4.2024 14:37:30 EEST | Tiedote
Medelsanskaffningen och intäkterna från placeringar och finansiering gjorde totalresultatet positivt. Under följande fem år ökas utdelningen av avkastningen från placeringsverksamheten och riktas till forskningen.
Helsingfors universitet var de sökandes förstahandsval i den gemensamma ansökan28.3.2024 11:38:36 EET | Tiedote
Fler än 31 000 personer sökte till kandidat- och magisterprogrammen. Sett till antalet förstahandssökande var Helsingfors universitet Finlands populäraste universitet. Juridik, medicin och psykologi var återigen de populäraste ansökningsmålen vid Helsingfors universitet.
Nedgången i nativiteten särskilt kraftig inom utbildningsgrupper med osäkrare sysselsättning26.3.2024 11:00:52 EET | Tiedote
Prognoserna tyder på att kvinnor födda på 1980-talet kommer att få färre barn under sin livstid jämfört med tidigare generationer. Särskilt kraftig är fruktsamhetsnedgången inom utbildningsgrupper med osäkrare sysselsättning.
70 procent av finländarna var nöjda med mediernas coronarapportering, 20 procent litade inte på nyheterna14.3.2024 10:00:00 EET | Tiedote
I krissituationer så som coronapandemin vill människor att nyhetsmedier rapporterar om saken på att balanserat sätt och är lyhörda för deras oro. Ny forskning visar även hur mediafältets splittring och diversifiering påverkar kriskommunikationen.
Neurologisk sjukdom ökar risken för skilsmässa6.3.2024 09:36:23 EET | Tiedote
Skilsmässor är vanligare bland par där en eller båda partner har en neurologisk sjukdom, visar en studie av danska, finländska, norska och svenska gifta par gjord vid Helsingfors universitet. Studien har publicerats i Journal of Epidemiology and Community Health.
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme