Överdirektör Pukkinen konstaterade att det ryska anfallskriget mot Ukraina fortsättningsvis innebär betydande utmaningar när det gäller humanitärt bistånd till krigsoffren. Det har beräknats att det på grund av kriget redan finns 18 miljoner människor i behov av hjälp och skydd.

Det att kriget blir vardag och drar ut på tiden får inte försvaga vår inställning till säkerheten i Östersjöområdet. Det är mycket viktigt att följa upp den.

Under European Days-evenemanget som ordnades i april närvarade sammanlagt 60 representanter för regionförvaltningen i 15 olika länder i Malmö i Sverige för att diskutera konsekvenserna av det pågående ryska anfallskriget i Ukraina med tanke på den civila beredskapen.

Överdirektören berättade att en av slutsatserna av evenemanget var att länderna i Europa fortsättningsvis på bästa möjliga sätt vill sörja för kriskommunikation och informera medborgarna i alla lägen. Den civila beredskapens betydelse har allmänt identifierats i Europa och den kommer att utvecklas ytterligare. Det fastställdes att det finns ett behov att öka samarbetet i beredskapsfrågor också mellan ländernas regionala aktörer.

Upptäckten av svaga signaler poängteras inom beredskap och framförhållning

Under beredskapskommitténs möte presenterade de olika organisationerna sina aktuella översikter. Observationer och svaga signaler som påverkar vår säkerhet är viktiga i både snabba och långsammare händelser och utvecklingar som hotar säkerhetsläget.

Cyberattacker och försök till sådana förekommer hela tiden. Informationsfiske är allt svårare att upptäcka och det förekommer mycket.

I Finland ligger försvarsviljan och folkets stöd för försvaret på en hög nivå. Den finska modellen för övergripande säkerhet är en unik framgångssaga på internationell nivå.

Birkalands landskapsdirektör Anna-Mari Ahonen konstaterade att den emellertid ska vidareutvecklas och samtidigt inledas förberedelser för ett internationellt kompetenscentrum inom samarbetsstrukturerna för EU- och NATO-länderna för att stärka det europeiska kunnandet.

I diskussionerna tog man upp samarbetet som har inletts med välfärdsområdena och nödvändiga avtal mellan exempelvis kyrkans omsorg och social- och krisjouren samt behovet av gemensamma övningar med myndigheter, välfärdsområden och organisationer.

Centrala resultat av enkäten medborgarpulsen som producerades i mars tog upp polarisering av till exempel upplevd sinnesstämning, förhållandet till framtiden och upplevelser av svår stress. I gruppen unga och unga vuxna (15 - 29 år) upplevs till och med dubbelt så mycket svår stress som i åldersgruppen över 45 år.

I Lappo stifts anförande föreslogs kraftiga satsningar på att på förhand förhindra polarisering och brist på visioner om oönskad utvecklingsgång upptäcks.

 Västra och Inre Finlands regionala beredskapskommitté sammanträder nästa gång den 8 juni 2023.

 Den regionala beredskapskommittén

• Den regionala beredskapskommittén är myndigheternas samarbetsorgan för utvecklingen av gemensam regional beredskap.
• Den regionala beredskapskommittén följer med och bedömer säkerhetsläget i samhället och förmedlar information till centralförvaltningen och intressegrupperna i regionen.
• De främsta målen för beredskapskommitténs arbete vid undantagstillstånd är att skapa en gemensam lägesförståelse, sammanställa och förmedla eventuella begäran om stöd samt att stöda den inbördes kommunikationen mellan lokal- och regionalförvaltningen och centralförvaltningen.

Mer information:

Överdirektör Marko Pukkinen, marko.pukkinen@rfv.fi, tfn 0295 018 582

Direktör Tarja Wiikinkoski, tarja.wiikinkoski@rfv.fi, tfn 0295 018 800

Länk:

Medborgarpulsen (statsrådet.fi)

Västra och Inre Finland
Säkerhet och beredskap