Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

IT i kommunerna: Strategiskt viktigt för kommunerna att främja digitaliseringen – tilläggsinvesteringar behövs

Jaa

Utgående från resultaten i kartläggningen som Kommunförbundet låtit göra ser kommunerna idag digitaliseringen som det viktigaste sättet att uppnå de uppställda målen.

– Enligt kartläggningen uppgår kommunernas och samkommunernas totala utgifter för informationsteknik just nu till cirka en miljard euro per år, säger Tommi Karttaavi, direktör för informationssamhället vid Kommunförbundet.

Sammanlagt 31 procent av kommunerna och samkommunerna som svarat bedömde att bristande anslag var den största utmaningen i främjandet av digitaliseringen.  Dessutom ansåg 25 procent att beroendet av gammal programvara var ett mycket stort problem.

– Svaren visar tydligt att digitaliseringen ses som strategiskt mycket betydelsefullt i kommunerna. Detta syns emellertid inte i investeringarna i IKT, förutom i de största städerna. Utgående från resultaten finns det mycket att utveckla också i hur man mäter nyttan och de eventuella inbesparingar som digitaliseringen för med sig, säger Karttaavi.

– Av kommunernas och samkommunernas totalutgifter utgör informationstekniken endast cirka två procent. Med tanke på den pågående utvecklingen i digitaliseringen är kostnadsutvecklingen återhållsam jämfört med kartläggningen år 2013, säger Susanna Hyvärinen, sakkunnig.

Kommunförbundets IT-kartläggning besvarades av 79 kommuner och 28 samkommuner. Svarsprocenten för kommunernas del var 25 vilket täckte 3,2 miljoner invånare.

Övergripande arkitektur är vanligare i stora kommuner

Av de kommuner och samkommuner som svarat på enkäten har mer än 60 procent av vidtagit åtgärder inom den övergripande arkitekturen. Arbete med den övergripande arkitekturen är vanligare i de stora kommunerna. Bland kommunerna med över 40 000 invånare har 75 procent vidtagit åtgärder. 

– Arbetet med den övergripande arkitekturen har ökat cirka tio procentenheter jämfört med den förra kartläggningen för fem år sedan, säger Jari Ylikoski, sakkunnig vid Kommunförbundet.

– I de kommuner där användningen ökat främjas helheten av att man samarbetar inom IKT och helhetsarkitekturen och skapar gemensamma spelregler och arbetsrutiner. Nyttan av arbetet med den övergripande arkitekturen märks i synnerhet när verksamhetsmiljön för IKT splittras och när man använder sig av externa tjänster som till exempel molntjänster, säger Ylikoski.

Kommunerna ser potential i artificiell intelligens och robotik

Av de nya teknologierna är den vanligaste 3D-modellering som används av 25 procent av dem som svarat. Cirka var tionde har programrobotik till sitt förfogande. Övrig teknologi, så som artificiell intelligens och förstärkt verklighet, används av mindre än tio procent av uppgiftslämnarna.

– De som svarat såg mest nyttopotential i robotiken och särskilt inom programrobotik. En tredjedel uppgav att de har pilotprojekt på gång inom 3D-modellering, sakernas internet (IoT), drönare och spelifiering, säger Susanna Hyvärinen.

Närmare upplysningar:
Tommi Karttaavi,
direktör, informationssamhället, tfn 050 563 3935
Susanna Hyvärinen, sakkunnig, tfn 050 3637410
Jari Ylikoski, sakkunnig, tfn 050 572 9820
Jarno Parviainen, forskare, FCG Konsultointi Oy, tfn 050 4361473

Yhteyshenkilöt

Liitteet

Tietoja julkaisijasta

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Finlands kommuner och städer ansvarar för cirka 2/3 av den offentliga servicen.

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat mediatiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Enkätresultat från kommunerna: Tillgång på personal största problemet i äldreomsorgen26.3.2019 09:04:53 EETTiedote

Tillgången på arbetskraft är det största problemet inom boendeservicen för äldre, enligt den enkät Kommunförbundet genomförde i februari. Det här anser 54 procent av dem som besvarat enkäten. Oron för detta är jämnt spridd över kommuner av alla storlekar. Enkäten resulterade i 215 svar, varav 180 kom från kommuner och 35 från samkommuner. Enkätsvar skickades in från 143 olika kommuner.

Tusen fullmäktigeledamöter vill till riksdagen25.3.2019 09:13:43 EETTiedote

Av kandidaterna i vårens riksdagsval sitter cirka 40 procent i kommunfullmäktige. Det här framgår av en utredning som Kommunförbundet gjort. Den här gången kandiderar totalt 2 468 personer i riksdagsvalet. Sammanlagt 990 av dem valdes till kommunfullmäktige vid kommunalvalet 2017. Andelen fullmäktigeledamöter som ställer upp i valet är ungefär den samma som för fyra år sedan. Vid riksdagsvalet 2015 var 880 fullmäktigeledamöter uppställda, dvs. 41 procent av alla kandidater. - Riksdagsledamotens uppgifter intresserar kommunernas förtroendevalda och man har helt säkert nytta av sin erfarenhet från det kommunala i arbetet som riksdagsledamot, säger Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef på Kommunförbundet. Kandidater från sammanlagt 258 kommuner ställer upp i riksdagsvalet. Av dem är 165 sittande riksdagsledamöter, 2 Europaparlamentariker och 990 är ledamöter i kommunfullmäktige. Fullmäktigeledamöterna som ställer upp i valet representerar sammanlagt 220 kommuner. I Helsingfors kandidera

Eduskuntaan hakee lähes tuhat kunnanvaltuutettua25.3.2019 09:03:58 EETTiedote

Kevään eduskuntavaalien ehdokkaista noin 40 prosenttia istuu kuntien valtuustoissa, ilmenee Kuntaliiton selvityksestä. Uuteen eduskuntaan hakee yhteensä 2468 ehdokasta, joista 990 valittiin kevään 2017 kuntavaaleissa kuntien valtuustoihin. Ehdokkaina olevien kunnanvaltuutettujen osuus on suunnilleen sama kuin neljä vuotta sitten. Vuoden 2015 eduskuntavaaleissa ehdolla oli 880 kunnanvaltuutettua eli 41 prosenttia ehdokkaista. - Kansanedustajan tehtävät kiinnostavat kuntien luottamushenkilöitä, ja kuntakokemuksesta on varmasti hyötyä kansanedustajan työssä, toteaa Kuntaliiton tutkimuspäällikkö Marianne Pekola-Sjöblom. Eduskuntavaaleihin on asettunut ehdokkaita kaikkiaan 257 kunnasta. Ehdokkaista 165 on istuvia kansanedustajia, 2 europarlamentaarikkoa ja 990 kunnanvaltuutettua. Ehdolle asettuneet kunnanvaltuutetut edustavat yhteensä 220 kuntaa. Lukumääräisesti ja suhteellisesti eniten kunnanvaltuutettuja on ehdolla Helsingistä, yhteensä 56 eli 66 prosenttia valtuutetuista. Vantaalla, Jyvä

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki STT Infossa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme