IT i kommunerna: Strategiskt viktigt för kommunerna att främja digitaliseringen – tilläggsinvesteringar behövs

– Enligt kartläggningen uppgår kommunernas och samkommunernas totala utgifter för informationsteknik just nu till cirka en miljard euro per år, säger Tommi Karttaavi, direktör för informationssamhället vid Kommunförbundet.

Sammanlagt 31 procent av kommunerna och samkommunerna som svarat bedömde att bristande anslag var den största utmaningen i främjandet av digitaliseringen.  Dessutom ansåg 25 procent att beroendet av gammal programvara var ett mycket stort problem.

– Svaren visar tydligt att digitaliseringen ses som strategiskt mycket betydelsefullt i kommunerna. Detta syns emellertid inte i investeringarna i IKT, förutom i de största städerna. Utgående från resultaten finns det mycket att utveckla också i hur man mäter nyttan och de eventuella inbesparingar som digitaliseringen för med sig, säger Karttaavi.

– Av kommunernas och samkommunernas totalutgifter utgör informationstekniken endast cirka två procent. Med tanke på den pågående utvecklingen i digitaliseringen är kostnadsutvecklingen återhållsam jämfört med kartläggningen år 2013, säger Susanna Hyvärinen, sakkunnig.

Kommunförbundets IT-kartläggning besvarades av 79 kommuner och 28 samkommuner. Svarsprocenten för kommunernas del var 25 vilket täckte 3,2 miljoner invånare.

Övergripande arkitektur är vanligare i stora kommuner

Av de kommuner och samkommuner som svarat på enkäten har mer än 60 procent av vidtagit åtgärder inom den övergripande arkitekturen. Arbete med den övergripande arkitekturen är vanligare i de stora kommunerna. Bland kommunerna med över 40 000 invånare har 75 procent vidtagit åtgärder. 

– Arbetet med den övergripande arkitekturen har ökat cirka tio procentenheter jämfört med den förra kartläggningen för fem år sedan, säger Jari Ylikoski, sakkunnig vid Kommunförbundet.

– I de kommuner där användningen ökat främjas helheten av att man samarbetar inom IKT och helhetsarkitekturen och skapar gemensamma spelregler och arbetsrutiner. Nyttan av arbetet med den övergripande arkitekturen märks i synnerhet när verksamhetsmiljön för IKT splittras och när man använder sig av externa tjänster som till exempel molntjänster, säger Ylikoski.

Kommunerna ser potential i artificiell intelligens och robotik

Av de nya teknologierna är den vanligaste 3D-modellering som används av 25 procent av dem som svarat. Cirka var tionde har programrobotik till sitt förfogande. Övrig teknologi, så som artificiell intelligens och förstärkt verklighet, används av mindre än tio procent av uppgiftslämnarna.

– De som svarat såg mest nyttopotential i robotiken och särskilt inom programrobotik. En tredjedel uppgav att de har pilotprojekt på gång inom 3D-modellering, sakernas internet (IoT), drönare och spelifiering, säger Susanna Hyvärinen.

Närmare upplysningar:
Tommi Karttaavi,
direktör, informationssamhället, tfn 050 563 3935
Susanna Hyvärinen, sakkunnig, tfn 050 3637410
Jari Ylikoski, sakkunnig, tfn 050 572 9820
Jarno Parviainen, forskare, FCG Konsultointi Oy, tfn 050 4361473