Jättenedskärningar för utbildningen planeras i regeringsförhandlingarna – kan leda till att 100 läroanstalter stängs

En bred grupp som representerar arbetstagare, läroinrättningar och utbildningsanordnare lyfter fram de varierande följder nedskärningarna skulle få. 

Nedskärningarna skulle äventyra sysselsättnings- och kunskapsmålsättningarna

Nedskärningar i det fria bildningsarbetet skulle göra det svårt att nå den kommande regeringens sysselsättningsmålsättningar. 

Läroanstalter inom det fria bildningsarbetet är bland annat folkhögskolorna, medborgarinstituten, studiecentralerna och sommaruniversiteten. De erbjuder yrkesinriktad fortbildning och lär också ut grundfärdigheter som behövs i vardagen och i arbetslivet, så som informationsteknologi och främmande språk. På detta sätt främjar man arbetsförmågan och sysselsättningsmöjligheterna.

Då man talar om effekter på sysselsättningen kan man inte heller avfärda nedskärningarnas effekt på arbetsplatserna inom den fria bildningen. En nedskärning på till exempel 70 miljoner euro skulle motsvara en stängning av mer än 130 mindre läroanstalter. 

Ett nytt hinder för en höjning av utbildningsnivån

Om nedskärningarna förverkligas skulle det också försvaga möjligheterna att höja folkets bildningsnivå då många sommaruniversitet sannolikt också skulle vara tvungna att upphöra med sin verksamhet. Samtidigt skulle också högskolestudiernas regionala tillgänglighet minska drastiskt. 

Det fria bildningsarbetet är en viktig lågtröskelväg mot universitets- och yrkeshögskoleexamina. Sommaruniversiteten ordnar årligen högskoleutbildning för 65 000 studiepoäng och i alla läroanstalter inom den fria bildningen genomförs högskolestudier för sammanlagt ungefär 100 000 studiepoäng. 

Ett glesnande nätverk av läroanstalter skulle drabba små orter hårdast

En stängning av läroanstalter skulle drabba främst små kommuner, där hobby- och studiemöjligheterna redan sen tidigare är färre än i stora städer. 

Detta skulle öka marginaliseringen och ytterligare påskynda ojämlikheten mellan olika regioner och de som bor i olika delar av Finland. Medborgarnas grundlagsenliga rättigheter till bildning skulle inte längre förverkligas i Finland. 

Vi har inte råd att skära ner på smidigt kompetensfrämjande 

Årligen deltar 1,5 miljoner finländare i det fria bildningsarbetet och en stor del av studerandena är arbetslösa, pensionärer eller studerande. Genom en höjning av kursavgifterna kan man inte lappa det hål som uppstår i finansieringen på grund av nedskärningarna. 

Avgiftsförhöjningar skulle till och med kunna förhindra dem som är i störst behov av utbildningen att delta i kurserna. Om hälften av finansieringen försvinner måste kursavgifterna till och med fördubblas. Då levnadskostnaderna också i övrigt har stigit skulle många inte längre ha råd att delta i läroanstalternas verksamhet. 

Det är också viktigt att det runtom i Finland också i fortsättningen finns läroanstalter som smidigt kan reagera. Till exempel kunde de ukrainare som kom till Finland som en följd av Rysslands anfallskrig med hjälp av fria bildningens läroanstalter snabbt och smidigt få utbildning som främjar integration. 

Trygga förutsättningar för inlärning – förstör dem inte

Om nedskärningarna förverkligas skulle det slå hårt mot hela folkets förutsättningar att med låg tröskel genom hela livet lära sig något nytt. Studier inom den fria bildningen hjälper individen att upprätthålla funktionsförmågan och den mentala hälsan, och förebygger utslagning och depression. En euro som satsats på den fria bildningen har beräknats producera samhället till och med över fem euro. Avkastningen föds av det att utgifterna för social- och hälsovård minskar samtidigt som de studerandes arbetslivsfärdigheter och motivation att utveckla sig själv ökar. 

Den kommande regeringen måste trygga förutsättningarna för den fria bildningens nätverk av läroinrättningar, inte förstöra dem.

Undertecknare

• Aikuisopettajien liitto AKOL Maarit Rahkola, puheenjohtaja, 040 080 8736
• Akava Miika Sahamies, johtava asiantuntija, 050 530 5366
• Bildningsalliansen Henrika Nordin, verksamhetsledare, 044 353 1813
• Finlands svenska lärarförbund FSL Inger Damlin, ordförande, 040 089 7300
• Kansalaisopistojen Liitto KOL Jaana Nuottanen, toiminnanjohtaja, 040 741 0641
• Kansanopistoyhdistys Tytti Pantsar, toiminnanjohtaja, 044 531 8000
• Opetusalan Ammattijärjestö OAJ Nina Lahtinen, koulutuspolitiikan johtaja, 050 341 3964
• Opintokeskukset ry Anneliina Wevelsiep, puheenjohtaja, 050 5900 180
• Sivistystyönantajat Jussi-Pekka Rode, elinkeinopoliittinen asiantuntija, 040 168 6836
• STTK Riina Nousiainen, asiantuntija, 050 310 6056
• Suomen Ammattiliittojen Keskusjärjestö SAK Kirsi Rasinaho, Koulutus- ja työvoimapoliittinen asiantuntija, 050 342 8027
• Suomen kesäyliopistot ry Tuija Österman, pääsihteeri, 050 302 8970
• Suomen Kuntaliitto ry Hanna Tainio, varatoimitusjohtaja, 050 567 1624
• Vapaa Sivistystyö ry Björn Wallén, puheenjohtaja, 040 747 8841