ELY-keskukset

Jordbrukare i skärgårdshavsområdet uppmuntras till gipstalko – största ivern i Österbotten (Egentliga Finland, Västra Nyland)

Dela

Jordbrukare kan ansöka om gipsbehandling av åkrar fram till den 31 juli i Skärgårdshavets tillrinningsområde i Egentliga Finland och Västra Nyland. Gipsbehandling av åkrarna minskar effektivt jordbrukets belastning av vattendragen.

Gipsspridning i Pemar 2019. © Pekka Salminen
Gipsspridning i Pemar 2019. © Pekka Salminen

Kipsi-projektet som administreras av NTM-centralen i Egentliga Finland har erbjudit kostnadsfri gipsbehandling för åkrar i Skärgårdshavets tillrinningsområde ända sedan 2020. Projektet utvidgades i år till att gälla nya områden.

– Inom Skärgårdshavets tillrinningsområde har gipsansökningarna minskat klart sedan tidigare år. Nu har ansökningar om gipsbehandling tagits emot för ungefär 3000 hektar åker, när målet för ansökningar skulle vara ungefär 8000 hektar, säger specialsakkunnig Kati Ojala från NTM-centralen i Egentliga Finland.

På de nya projektområdena har gipsansökningarna stängts. Antalet ansökningar som kom in överskred förväntningarna.

– Landskapen i Österbotten håller nu ledningen när det gäller ivern att ansöka om gips, berättar Ojala.

– Vi är mycket nöjda över hur gipset tagits emot på de nya projektområdena. Vi hoppas att också jordbrukarna i skärgårdshavsområdet ännu kommer att bli inspirerade att ansöka om gips, fortsätter Ojala.

Det går att ansöka om gipsbehandling på adressen www.kipsinlevitys.fi. Gipsbehandlingen är kostnadsfri och skattefri för jordbrukaren, och gipsspridningen sköts av en entreprenör som upphandlas av NTM-centralen.

Gips förbättrar åkermarkens struktur

Med hjälp av jordförbättringsgips kan avrinning av fosfor, sediment och organiskt kol som belastar vattendragen minskas med ungefär 50 procent.

– Gipsets vattenskyddseffekt baserar sig på dess förmåga att förbättra aggregatstrukturen i synnerhet i lerjordar. En god aggregatstruktur motverkar erosion och gör att fosfor och organiskt kol effektivare binds vid jordpartiklarnas yta. Fosforn blir kvar för växterna att utnyttja, berättar Kati Ojala.

Erfarenheterna av gipsbehandling har varit goda och inga negativa effekter för odlingen har upptäckts. Gipset som används inom Kipsi-projektet är en biprodukt av inhemsk gödseltillverkning, och kvaliteten har analyserats. Gipset ökar inte jordmånens salthalt. Det gör inte heller jorden hårdare eller ökar surheten.

Gipsspridningen finansieras med hjälp av stöd från Programmet för effektiverat vattenskydd och Finlands program för hållbar tillväxt.

Tilläggsinformation:

Specialsakkunnig Kati Ojala
NTM-centralen i Egentliga Finland
tfn. 0295 023030

www.ely-keskus.fi/kipsinlevitys

Nyckelord

Bilder

Gipsspridning i Pemar 2019. © Pekka Salminen
Gipsspridning i Pemar 2019. © Pekka Salminen
Ladda ned bild
Karta över det område där ansökningstiden för gipsbehandling förlängts till 31.7 2022.
Karta över det område där ansökningstiden för gipsbehandling förlängts till 31.7 2022.
Ladda ned bild

Om

NTM-centralerna är statliga myndigheter som främjar den regionala utvecklingen genom att sköta statsförvaltningens uppgifter och utveckling. NTM-centralerna sköter uppgifter i anslutning till näringar, arbetskraft, kunnande samt trafik och infrastruktur samt miljö och naturresurser. NTM-centralerna utvecklar och stöder ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar välfärd. 

Följ ELY-keskukset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från ELY-keskukset

Sinilevätilanne vaihteleva Saaristomerellä ja Selkämerellä, sisävesissä viime viikkojen kaltainen (Varsinais-Suomi, Satakunta)11.8.2022 11:44:26 EEST | Tiedote

Viime viikonlopun kovien tuulten myötä sinilevät sekoittuivat vesiin ja alkuviikon lämpimän sään seurauksena runsastuivat paikoitellen koko merialueella. Avomerellä sinilevät runsastuivat etenkin Saaristomeren eteläosassa. Sisävesissä sinilevää on tavattu paikoitellen runsaastikin, mutta tilanne on pysynyt pitkälti viime viikkojen kaltaisena.

Lapin ELY-keskus myönsi rahoitusta porotalouden, luontaiselinkeinojen ja koltta-alueen kehittämistoimintaa koskeville tutkimushankkeille (Lappi, Pohjois-Pohjanmaa, Kainuu)11.8.2022 11:07:21 EEST | Tiedote

Vuoden 2022 tutkimushankehaussa tuli vireille määräaikaan mennessä neljä hakemusta, joista kaksi hanketta rahoitettiin. Tukea haettiin yhteensä yli 600 000 euron edestä. Lapin ELY-keskuksella on vuosittain käytössä noin 350 000 euroa porotalouden, luontaiselinkeinojen ja koltta-alueen kehittämistoimintaa edistävien tutkimushankkeiden rahoittamiseen. Hankkeet rahoitetaan maatilatalouden kehittämisrahastosta (Makera).

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum