Julkis- ja yksityisalojen toimihenkilöliitto Jyty ry

Jyty: 100 år av uppbyggande av välfärdssamhället

Jaa

För hundra år sedan var Finland i allra högsta grad ett klassamhälle och nätet av kommunal service var tunt och glest. De kommunala tjänsteinnehavarna hade inte förhandlings- eller avtalsrätt gällande sina arbetsvillkor – och de upplevde dem inte ens som nödvändiga. Städernas få tjänstemän hörde till överklassen, de var experter med goda inkomster som inte hade behov av att organisera sig.

Lagen om kommunala tjänstekollektivavtal stiftades 1970 så med andra ord har ett avtalssystem som det vi har idag varit i kraft i nästan femtio år. Systemet har under årens lopp genomgått förändringar – centralorganisationerna och förhandlingsorganisationerna har växlat, gränserna mellan allmän bindning och lokala avtal har ändrats – men systemet har bestått. Detta system har garanterat medlemmarna i Jyty, tidigare medlemmarna i Kommuntjänstemannaförbundet KTF, förhandlings- och avtalsrätt i ärenden som gäller deras arbete och arbetsvillkor.

Det nuvarande systemet föregicks av en tid då den kommunala servicen och positionen för de tjänstemän och befattningshavare som verkställde den var alldeles annorlunda än den är nuförtiden. För att förstå denna värld måste man gå tillbaka i tiden ända till år 1917.

Behovet av att organisera sig uppstod först av den inflation som första världskriget gav upphov till, som höjde priserna till det tiodubbla men höll tjänstemännens löner oförändrade. När lönen inte längre räckte till för levnadskostnaderna blev det aktuellt med ändring av villkoren för tjänsteförhållandet. Jytys föregångare dvs. Kommunala tjänstemannaföreningarnas centralförbund i Finland grundades i Tammerfors i november 1918.

Försvarare av välfärdssamhället

Efter inbördeskriget 1918 började man försiktigt gjuta en ny slags grund för välfärdssamhället. Efter andra världskriget blev välfärdssamhället verklighet och fortsatte att växa fram till 1980-talet, tills tillväxten i ett slag upphörde i början av 1990-talet.

Ingen annanstans har denna tillväxt – och tillväxtens slut – synts lika våldsamt som inom den kommunala servicen, som började så gott som från noll och ökade fram till början av 1980-talet till det servicemaskineri med över 400 000 anställda som den är nu.

KTF och dess medlemmar kan med fog anses vara de som förde in välfärdssamhället i kommunerna och Jyty som dess försvarare i dag. I själva verket kunde det vara skäl att införa ett nytt begrepp vid sidan av välfärdsstaten och välfärdssamhället, välfärdskommunen.

Rätt till pension och semester

Under de gångna hundra åren har det skett förändringar i anställningstryggheten och anställningsvillkoren för förbundets medlemmar. Traditionsenligt har den kanske mest centrala uppgiften för den offentliga maktens tjänare varit att garantera kommuninvånarnas jämlika behandling i kommunerna. Under de första tiderna av förbundets verksamhet gällde detta dock inte behandlingen av tjänstemännen. Anställningsvillkoren växlade från kommun till kommun och största delen av de kommunala tjänstemännen saknade grundläggande rättigheter såsom rätt till pension och rätt till semester.

Att bevaka sina egna intressen var dock för tjänstemännen, som var barn av ståndssamhället, en svår och delvis motbjudande process. När förbundet grundades var de kommunala tjänstemännen i sina egna ögon framför allt företrädare för den kommunala arbetsgivaren, och det tog nästan trettio år innan förbundets medlemmar blev mogna att godkänna en aktivare förhandlingsposition. Denna försiktighet stod i strid med den traditionella fackföreningsrörelsens offentliga bild där resultaten i allmänhet grundade sig på kollektiv styrka och bruket av den, arbetsnedläggelser och strejker.

Samarbetsförmåga leder till resultat

Kommuntjänstemannaförbundets och Jytys framgångar har också de sin grund i den kollektiva styrka som medlemskåren för med sig, men framför allt på medlemmarnas samarbetsförmåga. I nyckelposition har här den tjänstemannamentalitet varit som i början rådde inom förbundet och det förtroendefulla förhållande till arbetsgivaren som detta gav upphov till.

Den tjänstestadga som togs i bruk i kommunerna i början av 1930-talet med semester och pensionsrättigheter var kanske det bästa exemplet på resultat av intressebevakning som nåtts utan förhandlings- eller avtalsrätt.

Betydande milstolpar för förbundets intressebevakning var förhandlingsrätten som förbundet fick 1945 och rätten att ingå avtal i och med tjänstekollektivavtalslagstiftningen i början av 1970-talet.

Inom intressebevakningen ha också mer traditionell kollektiv styrka använts som stöd för kraven även om strejkbenägenheten hos förbundets medlemmar genom tiderna varit låg. Före övertids- och skiftesbytesförbudet i februari 2018 har förbundet under hela sin existens inte inlett en strejk som varit lika omfattande och som gällt majoriteten av medlemmarna utan strejkerna har varit branschvisa eller lokala.

Fackrörelsen behövs fortfarande

Det självständiga Finlands hundra år har karaktäriserats av en gradvis övergång från en stark stat till en allt med begränsad roll av offentligt makthavande, och å andra sidan från en nationell stat som bevakar sina gränser till en global värld. Förändringen fortgår i framtiden.

När detta skrivs berörs det finländska samhället av många globala förändringsfaktorer av vilka man som de största kan nämna klimatförändringen, den alltfort pågående befolkningsexplosionen samtidigt med massutrotningen av djurarter samt den artificiella intelligensens revolution. Under dessa omständigheter kan ingen säga vilken riktning utvecklingen tar, eller hur snabbt världen som vi känner den vänds upp och ner.

Men fortfarande finns det behov av fackföreningsrörelsen, såväl globalt som lokalt. När Jyty grundades var det kortfristiga målet att få de kommunala tjänstemännens lönesättning, som hade raserats av inflationen, till en livsduglig nivå. Ett långfristigare mål var att åstadkomma enhetliga och rättvisa arbetsvillkor för de kommunala tjänstemännen. Och när Internationella arbetsorganisationen ILO som lydde under Nationernas förbund grundades år 1919 skrevs samma mål in i dess stadga: trygghet, mänsklighet och rättvisa i hela världen för alla som arbetar. Dessa mål är fortfarande mer än aktuella.

Text: Antti Parpola, författare till Jytys 100-års historik

Till Jytys 100-årsjubileumsårs ära har förbundet låtit göra en 100-årshistorik på 255 sidor. Författaren år politices doktor Antti Parpola.

Läs mer:

* Jyty representerar cirka 50 000 tjänste- och befattningshavare som är anställda inom kommuner, samkommuner, församlingar och privata sektorn. Cirka 84 procent av medlemmarna är kvinnor. Jyty är det äldsta fackförbundet inom kommunsektorn och STTK:s medlemsförbund. Jyty firar 100-årsjubileum år 2018.

Kuvat

Linkit

Tietoja julkaisijasta

Julkis- ja yksityisalojen toimihenkilöliitto Jyty ry
Julkis- ja yksityisalojen toimihenkilöliitto Jyty ry
Asemamiehenkatu 4
00520 HELSINKI

020 789 3799http://www.jytyliitto.fi

* Jyty representerar cirka 50 000 tjänste- och befattningshavare som är anställda inom kommuner, samkommuner, församlingar och privata sektorn. Cirka 84 procent av medlemmarna är kvinnor. Jyty är det äldsta fackförbundet inom kommunsektorn och STTK:s medlemsförbund. Jyty firar 100-årsjubileum år 2018.

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat mediatiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Julkis- ja yksityisalojen toimihenkilöliitto Jyty ry

Jyty: 100 vuotta hyvinvointiyhteiskuntaa rakentaen29.11.2018 15:00Tiedote

Sata vuotta sitten Suomi oli mitä suurimmassa määrin luokkayhteiskunta, eikä edes kuntia niiden nykyisessä muodossa ollut. Suuremmat kaupungit toki tarjosivat asukkailleen joitain palveluja, mutta kunnallisten palvelujen verkko oli ohut ja harva. Kunnallisilla viranhaltijoilla ei myöskään ollut työehtojaan koskevaa neuvotteluoikeutta, sopimusoikeudesta puhumattakaan – eivätkä he edes kokeneet niitä tarpeellisiksi. Kaupunkien harvat virkamiehet olivat yläluokkaa, hyvin toimeen tulevia ammattilaisia, joilla ei järjestäytymistarvetta ollut.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki STT Infossa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme